Aftonbladet – 16 mars 1854, sida 2

IRPa mina innersta tankar. Arfprinsens plan med detta fälttåg inser jag fullkomligt. Han är för god general att en enda fiendtlig karl skulle kunna sätta sin fot på svensk jord, om han ej sjelf tillät det... Men detta förblifver min hemlighet. Ryska generalen må gerna tro, att Zöges feghet eller falhet är orsaken härtill. Jag är för mycket svensk, att ej helst af alla se prins Fredrik på Sveriges tron. Hvad skall man med hertigen af Holstein? Tro mig, jag känner czar Peter; får han en fördelaktig fred, så öfverger han hertigen genast. Jag har velat säga detta, på det kornetten ej må tro mig vara någon förrädare, utan inse att jag är Sverige och arfprinsen varmt tillgifven, och jag ber kornetten försäkra bans kongl. höghet om min fullkomliga undergifvenhet. Nu till min plan: Ryssarne ämna försöka att öfverrumpla Stockholm genom att landsätta trupper vid södra Stäket. Stobee, såsom ingeniörofficer, skickas att befästa skansarne derstädes. — Det är redan gjordt. Nå väl, då gör ju saken sig sjelf. Han qvarlemnas der med en ringa styrka; skansen tas, Stobåe följer med på köpet, och sen köras ryssarne för fan i våld. — Och då först kan jag helsa prinsen för konung — utbrast Regina, i det en sällsam glans tindrade ihennes ögon. Förundrad betraktade henne Gyllensten, i det han tänkte : — Hvem är denne yngling? Kan han vara frukten af någon hemlig kärlekshandel, eftersom prinsen, oaktadt hans ungdom, hyser så mycket förtroende för honom och han sjelf synes så tillgifven Fredriks sak? Men Gyllensten hade ej tid att längre grubbla härpå. En vigtigare sak upptog hans tankar. Han erinrade sig Cecilia — och en mörk purpur brann på hans kind vid detta minne. Han vände sig till Regina och frågade : — Är herr von Stern närmare bekant med Stobee? — Icke mycket; likväl har jag varit ett par gångeri hans hus. .— En svensk, som jag råkade på tysk botten, talade om att han har en stor familj — med ett försmädligt gin — tvänne flickor utom sin egen son, och sin andra ruS . — Dotterson — afbröt hastigt Regina. — Han har gift sig med en mormor ... — Jag känner hela historien ... Den som talade Liksom för att läsa Reginas tankar i hennes ansigte, lutade han sig fram och hviskade: