Aftonbladet – 14 mars 1854, sida 1

me momofSsm-of of1IalImf fä!BEBE?2f:.T. 2?2sB5o0 2 derigenom förföll, men vid samma tiid väcktes äfven en likartad motion inom borndeståndet af riksdagsmannen Nils Svenssson från Christianstads län, och sistnämnde motion blef ej undertryckt, utan af bondestånadet, som visade mera benägenhet att upptaga frrågan om någon utväg att lindra brödpriset föör folket än riddarhusmajoriteten, remitterad tilill ekonom miutskottet, hvilket äfven, enligt hvzad förut i korthet omnämnts, med stor pluraliitet till styrkt bifall till förslaget. Ekonomiutskottets motiver härför äro: Utskottet anser visserligen hvarje rubbning i den ekonomiska la stiftningen i allmänhet böra omsorgsa fullt undvikas, men, så vida fara för verklig brist på lifsmedel kan finnas vara för handen, bör, enligt utskottets öfvertygelse, ett sådant förhållande föranleda undarvtag från nämnde grundsats; hvadan utskottet finner sig bafva att vid mo ionens besvarande tillse, huruvida sådan brist må vara att emotse och om i sädant fall det föreslagna medlet till dess; förekommände bör anses lämpligt. Beträffande förhållandet med spanmålstiillgången i landet, har utskottet, i anseende till den skyndsama het, hvarmed denna fråga borde behandlass, ej kunnat förskaffa sig så fullständiga underrätttelser, som 5nskligt varit. I detta afseende har inonm utskottet blifvit upplyst, att sädestillgången inom ririket i allmänhet lärer vara knapp: att, i följd härakf prisen å spånmäl redan. äro högt uppdrifne, så att t. ex. rå;n i de nordliga provinserna, och jemväll de sydliljest sädesrika, landskapen nu gällder 24 a 25 framställningar om betydliiga undsätt1dshöfdi flera lin tin ö ägande aingssumnu Kongl. Maj:t ingått. Om n nt tages, att stora yvantitster spanmäl er dre för bränvinstillverkning under nästa må E ock för proviantering af de trupper till lands och sjös, hvilka, enligt hvad de politiska förhällandena förarleda, komma att under instundande vär och sommar i Östersjötrakterna sammandragas, så torde det kunna antagas, att, så vida ieke särskild ätgärd för beredande af större tillgång på spanmål varder vidtagen, det, innan nästa skörd hinner tillgodogöras, :skall inträffa, antingen att brist på spanmål till lefnadsförnödenheterna uppkommer, eller åtminstonte att prisen å dylik vara så uppjagas, att den fattigarre befolkningen saknar tillgångar att dermed sig försse. Hvad åter angår frågan om lämpligheteen af det medel; motionären föreslagit för afböjande iaf de olyckor, som i nyssnämnde fall, enligt utskottets öfver. ;tygelse, skulle förestå, så tror utskottet, att bland de arga som varit påtänkte för vinnande af det med otionen åsyftade ändamäl och af hvilka en, nemligen. återkallelse af tillåtelsen till bränvinsbränning under nästa månad, redan blifvit af rikets ständer pröfvad och olämplig befunnen, icke nigon finnes, som skulle hafva så litet skadlig verkan på rörelsen, som den nu föreslagna. Utskottet tror jemväl, att denna utväg skulle leda till ändamålet stt motverka alltför stor brist på spannmål. Ty, enligt hvad, utskottet jemväl inhemtat, lära prisen ä d:nna vara i de ryska hamnarne i allmänhet stå lägre, än här i landet, så att, i händelse tullen borttages, införsel af säd eller mjöl derifrån kan vara att förvänta, och derjemte lära stora partier spanmål i swenska hamnar befinnas å nederlag, hvilkas utföramde ur riket man kunde hafva att befara, så vida ic:ke tullfrihet för desamma hårstädes beviljades. Men, om än dessa utskottets förutsättningar ej skulle gå i fullbordan, torde likväl med visshet kunna antagas, att den föreslagna åtgärden skall motverka alltför hög stegring af prisen å den spanmäl hvarå tillgång redan finnes. Emot utskottets beslut ha landshöfdingarne Bergenstråhle och Silfverstolpe amfört motiverade reservationer, och med den förste af dessa reservanter har förenat sig hwofpredikanten Wensjoe och med den andree löjtnanten friherre C. E. De Geer, majoren friherre G. G. De Geer, grefve H. Wachtmieister samt biskop Fahlerantz och d:r Nordlamder. Ingen af borgareeller bondeståndens ledamöter har reserverat sig. Hr Bergenstråhles reservation stödjer sig derpå, att som priset å spanmåli tyska och danska hamnar är högre än ho: oss, men deremot lägre i ryska, skulle infrsel från de sednare endast föranleda utförsel till de andra, och således intet gagn upjkomma för Tdet fattiga folketv. Äfven antagr reservanten att här i landet finnes god tillgång på spanmål, så att ingen brist är att befara, derest export ej eger rum, och emnot följderna ednare fallet anser han åter den föreslagna åtgärden tjena till intet. Hr Silfverstolpe finner ifrågavarande åtgärd Å obehöflig, ändamålslös och skadlig: obehöfTlig emedan spanmålstillgången i allmänhet är god; ändamålslös emedan, om import skedde Å från ryska hamnarne, skulle desto större export ske åt de andra; samt skadlig, emedan upphäfvandet af tullen, i följd af derigenom möjligen inträffande prisfall, kunde medföra rubbning i de spekulationer som äro gjorda på .I grund af de högre priser som bieräknats med -fanledning af samma tull. Spranmålsproducenten skulle äfven af en dyliik konstlad nedsättning i priset känna ett naedslående intryck, då han har en ringa prcodukt att afsätta, helst inga förmåner beviljjas honom när bättre gröda förorsakar prisfalll. För öfrigt åberopar hr Silfverstolpe den högst angelägna och nyttiga åtgärden att inskränka bränvinsbränningen under denna vinter, en ganska verksam åtgärd för nedsättande af spanmålsprisen, till hufvudsakligt men för spanmålsproducenternax. Mycket vore visserligen att säga emot reservanternas skäl, men då de inom utskottet OSS MN ———————Aoen hade förflutit under en djup tystnad, endast ee RN I Re —