Aftonbladet – 13 mars 1854, sida 3

DE Pp VN HV VA AR VA SR ME religiösa och moraliska uppfostran. RÄTTEGÅNGSock POLISSAKER. -— Rådhusrättens tredje afdelning har den 7 dennes afdömt den derstädes anhängiga tvist emellan direktionen öfver Drottninghuset å eua samt stadsmäklaren J: Holm jemte grosshandlaren G. F. Berling å andra sidan, angäende bättre rätt till åtskilliga hos de senare af afvikne kamreraren vid Drottninghuset, Möller, hypotiserade intecknade skuldebref, och har domstolen underkänt de af direktionen för återbekommande af samma handlingar väckte anspråk. — Vid: rådhusrättens fjerde afdelning förevar denna dag ransakning angående förre artilleristen Carl Johan Jolidon, tilltalad för det han, som nägon dag i sistlidne Februari månad af handlanden Deval med häst och släda blifvit skickad till Sillhofvet för att köpa stenkol, hvartill Deval lemnat Jolidon 6 rdr bko, i stället att fullgöra detta; gjort en resa till Köping och derunder försält hästen och förskingrat de honom anförtrodda penningar; och som Jolidon erkände hvad mot honom blifvit angifvet, dömdes han att för förskingring af anförtrodt gods böta hälften deraf med 19 rdr 32 sk. bko, eller, i saknad af biter, straffas med 16 dagars fängelse vid vatten och bröd. — Inför rådhusrättens afdelning för tullmål forisattes sistl. onsdag undersökningen angående de hos paraplyfabrikören Petersen af tullinspektoren Skotte äfvensom den hos hattstofferaren Nilsson af tullin spektoren Malmros verkställda husvisitationer efier olofligen infördt gods samt verkställde konfiskationer. Hr Petersens rättegängsbiträde, hofrättsnotarien Beckman, inlemnade ett skritligt genmäle ä Skottes stämning, uti hvilket framhölls hurusom beslagaren, för att få de anhällna fabriksmaterialierna dömde förbrutne, låtit utbära desamma uti fru Petersåns salu bod, ehuru de anhällits uti en byrå, som varit placerad i ett af de innanför fabriksboden belägna rum, som fabrikören Petersen förhyrer och bebor. Besla garen anförde ingenting emot Petersns anmärkningar öfver det olagliga sätt, hvarpå han blifvit beröfvad sina till yrkets bedrifvande inköpta sidenstufvar af hundradetals olika mönster och kulörer. Deremot yrkade t. f. tullfiskalen, protonotarien Tham, säsom aktor i målet, att paraplyfabrikörerne Linne och Mclin måtte inkallas för at utlåta sig om Petersen, för användandet af de anhållna sidenstufvarne till paraplybeklädnad, nödvändigt måst afklippa desamma från bäda ändarne,. : Svarandens ombud invände häremot, att det icke kunde förmenas en fabriksidkare att tillskära beklädnader från båda ändarne af tygstyckena, om han derigenom aasåg sig erhälla besparing ä tyget. Hr Petersen hade forisatt att begagna denna tillskärningsmetod, sedan rädhusrätten genom utslag ogillat ett föregående beslagsanspråk å en del med tullstämpel icke försedde sidenstufvar, som synbarligen varit inköpte till paraplybeklädnad och blifvit anhållne icke i handelsbod, utan i fabriksboden för försäljning af paraplyer, och hvarest bevisligen sidentyger icke försäljas. Då nu hofrätten fastställt nämnde utslag, ansåg svarandens ombud det vara otillständigt af aktor att genom sitt berörde yrkande söka lemna tullnärerne tillätelse att intränga i hvilken handtverksmästares och fabriksidkares lokal som helst, och under beslagsanspråk anhålla tyger m. m., som blifvit inköpta för yrkets bedrifvande. Emedlertid ville ombudet icke bestrida att hrr Molin och Linnå finge höras, helst de säkerligen skulle komma att vitsorda svarandens påstående, att vid tillskärning af paraplybeklädnad det vore inbesparande att skära från styckets båda ändar. Åklagaren erhöll del af svarandens skriftliga förklarivg och förbehöll sig att sedan å ömse sidor äberopade vittnen blifvit athörda, inkomma med de påståenden hvartill han kunde finna sig befogad. Domstolen uppskjöt målet till d. 22 dennes, till hvilken tid fabrikörerne Linne och Molin skulle kallas. — Derefter uppropades kontskationsmälet mot hr Nilsson. Dä svaranden vid målets päropande icke var närvarande, beslöts att han skulle vid 3 rår 16 sk. bko vite kallas att d. 22 dennes, personligen eller genom ombud, tillstädeskomma. Emellertid afgaf nu äslagaren, tullfiskalen Tham, sina påståenden. Hr Tham yrkade att ätskiliga anhällne varor, hvilka ännu icke blifvit återlemnade, mätte dömas förbrutne. Derjemte fann åklagaren sig icke kunna underläta att ä tullinspektoren Malmros, hvilken under sin tjensteutöfning sig orätt förhällit, derigenom att han tagit i beslag dels inhemska varor, hvilkas beskaffenhet af att vara inom riket tillverkade ej bordt undfalla hans uppmärksamhet, dels synbarligen gamla och begagnade varor och slutligen sädant.gods som befunnits stämpladt eller stämpling icke underkastadt, yrka att Malmros enligt 42 af kongl. förordningen d. 22 Dec. 1841 måtte dömas till en mänads suspension från tjenst och lön. Målet uppskjöts derpå till d. 22 dennes då Malmros skulle genmäla det af aktor mot honom framställda yrkande. Ransakningsmål vid Stockholms Liins-cellfängelse den 10 Mars 1254. Af Färentuna härads urdma tingsrätt fortsattes denna dag en förut påbörjad ransakning med pigar. Maria Jansdotter Ask, tilltalad för barnamord. Enligt protokollet öfver den å barnets döda kropp förrättade medico-legala obduktion, hade dödsorsaken dervid ej kunnat utrönas, i anseende till likets förruttnelse. Den tilltalade erkände brottet, uppsaf att barnet vid ordet, som föröfvats å hemmanet Färjestadens egor, varit 2 dagar gammalt, samt ati hon afdagatagit det genom att slå barnets hufvud mot en trädstubbe. Tingsrätten förordnade att ransukningshandlingarne och obduktionsprotokollet skulle öfverlemnas till sundhetskollegium, med begäran om dess yttrande i afseende på dödsorsaken. — Inför samma häradsrätt förehades ransakning med häktade fiskaren Anders Wilhelimm Lindström från Gärdsnäs, tilltalad för det hav, som af landtbrukaren Wahlund varit i ärenden skickad med en räkning till hemmanet Charlottenburg, falskeligen förändrat siffrorna ä samma räkning och behäöllit en del af de penningar han ä den förfalskade räkningen uppburit.