Aftonbladet – 10 mars 1854, sida 2

UlVvll VUOIILAMUTVD LILL LT aALllHD UT ed MNMald:e Monitören förkunnar att rikliga gåfvor influtit till betäckande af kostnaderna för kriget mot Ryssland. Kejsaren, heter det, har funnit sig rörd af de tänkesätt som föranledt dessa patriotiska demonstrationer och uttryckt sin tacksamhet derför. Men gåfvorna kunna icke mottagas. Frankrike har icke behof af dylika offer. Regeringen har återsändt gåfvorna till dem som gifvit sig tillkänna. De anonyma gåfvorna ha blifvit till skattkammaren öfverlemnade. Ett nytt 120-kanonskepp, Ludvig XIV, gick af stapeln den 28 Februari. Monitören förkunnar att franska oceaneskadern kastat ankar i Toulon natten mellan den 28 Febr. och 1 Mars. Krigsrustningarne bedrifvas fortfarande med utomordentlig ifver. I Vincennes tillverkas bland annat dagligen 25,000 patroner. Öfverbefälhafvaren för den engelska expeditionskåren, som varit i Paris att rådslå med franska regeringen om operationsplaner, lemnade åter denna stad den 28 Febr. En på beställning af Förenta Staternas regering af amerikanske bildhuggaren Saloman utförd byst af Lamartine har i dessa dagar blifvit fulländad. Man läser i Journal des Debats följande redogörelse för Lamennais begrafning: Abbe F. de Lamennais likbegängelse försiggick denna morgon; i öfverensstämmelse med den aflidnes sista vilja förekom ingen likrumsdekoration eller någon likvisning i sorgehuset. KI. 8 lades liket i en s. k. fattigkista, d. v. s. en sådan som är utan alla prydnader eller dekorationer, och sorgetåget satte sig genast i rörelse till kyrkogärden Pere-Lachaise. Endast några af den aflidne utsedda slägtingar och vänner följde kistan: man märkte bland dem hrr Be ranger, Garnier-Pages, Benoit-Champy, Aug. Barbet m. fl. Enligt hr de Lamennais sista vilja blef hans stoft icke fördt till kyrkan utan nedsattes i grafven, utan att någon prest dervid assisterade. På grafven har icke uppsatts hvarken något kors eller annat tecken som kunde utmärka den. Intet tal hölls; de närvarande drogo sig tyst tillbaka så snart grafven blifvit igenfylld. Dagen förut lästes i Patrie en communique,, af innehåll, att myndigheterna erfarit att orostiftare haft för afsigt att begagna detta sorgliga tillfälle till en religionsfiendtlig demonstration, hvarföre befallning blifvit meddelad, att blott den aflidnes slägtingar och testamentsexekutorer finge i processionen deltaga. Detta hindrade emellertid icke att åtskilliga oroande symptomer förspordes vid begrafningsakten. Militär hade utryckt och besatt alla ingångar till Pere Lachaise och tvister och slagsmål mellan folket och stadssergeanterna samt municipalgardisterna föreföllo på flera ställen. Ordningens väktare lära dock gått mycket fogligt till väga och så vidt möjligt undvikit att göra bruk af sina vapen. ENGLAND. I öfverhuset d. 27 Febr. frågade lord Ellenborough om regeringen tagit några steg för att hindra 12 ryska fregatter och korvetter, som skola ligga segelfärdiga i Kronstadt, att utlöpa i Östersjön vid första öppet vatten. Lord Aberdeen svarade att detta hörde till krigshemligheterna, men att lorden kunde vara försäkrad om regeringens vaksamhet. I underhuset väcktes af sir W. Clay fråga, vm ett antal ryska för engelsk räkning med spanmål på Svarta hafvet befraktade fartyg, hvilka erhållit Portens tillåtelse att passera Dardanellerna, efter krigets utbrott skulle protesteras af brittiska och franska kryssare. Lord J. Russell kunde ej ge ett bestämdt svar, men man skulle dra försorg om att Portens irman skulle blifva verkställd. På en annan fråga, angående krigskontraband, svarade Russell, att derom vore ännu ingenting bestämdt, men att förordning derom skulle utkomma innan krigsförklaringen utfärdades. Efter någon diskussion om slaget vid Sinope, hvarvid sir J. Graham upplyste att det brittiska handelsfartyget, som låg der, blifvit på ett barbariskt sätt beskjutet af ryssarne, voterade huset resten af anslagen för flottan. Parlamentsförhandlingarne den 28 Febr. angingo inre angelägenheter. I underhuset föreslog Chambers en specialkommitte för att undersöka antalet af klostren i de förenade rikena; det fanns nu i Irland 220 katolska kloster, och denna tillvext kunde medföra politiska faror. Lord J. Russell talade mot förslaget, som likväl antogs med 186 röster mot 119. Öfverhuset sysselsatte sig med paktförhållandena i Irland. Den 1 Mars offentliggjordes den återstående staten för armeens förstärkning med 15,000 man, upptagande 570,000 för deras sold och beklädnad. Hela landtarmeen utgör nu 127,997 man, hvaraf 4598 officerare. Armåbudgetten för nästa finansår upptages till 6,857,486 , eller 832,470 mer än för det löpande finansåret. Lord Raglan och de öfriga höga officerarne, som besökt Paris, hafva derifrån återkommit. Generalstaben för expeditionskåren är nu fullständigt sammansatt och truppernas inskeppning fortgår i Portsmouth, Liverpool och Dublin. Ännu alltjemt förhyras enskilda ångfartyg för dessa transporter. Den radikala Sun, omtalar såsom rykte att lord Palmerston skulle öfvertaga utrikes portföljen, sir J. Graham den inrikes, och sir Sidney Herbert marinportföljen. Ännu 8 stora krigsskepp skola utrustas i Portsmouth för att sluta sig till Östersjöflottan. De på denna fotta tjenande marinsoldaterna skola förses med Minie-studsare, och en del af matroserna skall erhålla samma vapen. Times uttalar sig nu mycket bestämdt mot utfärdande af kaparebref, som den kallar helt simpelt för ett legaliseradt sjöröfveri, och yrkar att man skall göra processen kort med de ö-greker, som möjligen låta förleda sig att taga ryska kaparbref. Globe för den 28 Febr. innehåller, att öfverenskommelsen med Österrike och Preussen angående dessa makters anslutning till de vestra makternas politik ej allenast är afslutad, utan äfven undertecknad. De tyska makterna skola iakttaga neutralitet, men en neutralitet i vestra makternas intresse. Österrike förklarar sig beredvilligt att besätta de provinser som de vestra makterna önska skola oe To eV 4 han ch TA fr förr— JV Jr —-— J— AA —-—— 0 AA LL eg AA RR rem Mm — 2 FRA DA OM (TA HH -— ÖA FR