Aftonbladet – 9 mars 1854, sida 3

eal Grekiskt-Ryska kyrkan. ch (Ur Le Duces La Question Russe.) : Vv. Prestens afsättlighet I Ryssland. — Prestvlgningen fö utsätter äktenskap. — En prest-enklings olycklig lott, — Följden af prestens afsättning vid fråga om bikten. — Ryska presterskapets beroende. En prest förvandlad till soldat! I denna åt gärd ligger någonting som serdeles stöter vå ra katolska begrepp. Det är likväl blott e enkel användning af den ryska kyrkolag stiftningen. Enligt denna lagstiftning förläna prestinvigningens sakrament icke en outplån lig karakter. Det står popen fritt att, nä han behagar, aflägga sitt löftes ok ock åter inträda i det 5orgerliga lifvet. Han behöfve för detta ändamål blott uppfylla några fög stränga formaliteter. Vi hafva nyss sett at en fällande dom i brottmål är tillräcklig, för Jatt betaga honom såväl i andligt som i verlds. ligt afseende invigningens helgande kraft. En ännu sällsammare omständighet är följande. I motsatts mot bruket i latinska kyrkan, der prestinvigningens sakrament nödvändigt uteI sluter äktenskapet, gör den grekiska kyrkan det förra till ett oskiljaktigt element från det sednare. Sålunda kan ingen i Ryssland bli prest, om han icke förut är gift. Och liksom för att bättre ge tillkänna att äktenskaet är prestadömets egentliga grund, bibehåller presten sitt embete och följaktligen sin heliga karakter endast så länge hans hustru lefver. Om hon dör, kan han icke ingå ett nytt äktenskap. Då återstår det för den olycklige enklingen ingen annan utväg, än att bli munk eller formligen återinträda i det borgorliga lifvet. Aposteln Paulus skulle nog bli högeligen förvånad, om han funne följande ställe i sin l:ta epistel till Timoteus tolkadt i öfverensstämmelse med ofvan anförda bruk : Så skall nu en biskop våra ostrafflig, en hustrus man, m. m.n Lika mycket skulle det väcka hans förundran, i fall han skulle vilja hos ryska presten uppsöka de egenskaper, som han uti samraa epistel har bestämt såsom ett värdigt presterskaps oeftergifliga kännetecken. 4) De ortodoxa presternas afsättlighet ger i afseende på biktens hemlighet rum åt följder, som icke hafva undgått tänkares uppmärksamhet. Antagom t. ex. att kejsaren är angelägen att lära känna hvad den eller den af hans ädlingar eller embetsmän har biktat för sin pastor, och att denne sednare, trogen sin pligt som prest, vägrar att tala; kejsaren äger då ett ganska lätt medel att tvinga honom. Under en eller annan förevändning afsätter han honom. Då skalldensamvetsgranne biktfadren, hvilken icke mer har uti sin karakter något som ger stöd åt hans samvetes betänkligheter, omedelbarligen gifva sig. Han skall såsom en simpel medborgare och undersåte yppa hvad han hade dolt såsom prest. Jag behöfver icke tillägga att de ryska poperna i allmänhet synas mig föga egnade att framkalla dylika kraftyttringar. Man kan i sanning icke göra sig begrepp om den träldomsanda, hvari de ryska presterna äro bundna. Vande vid att i sina instruktioner liksom i sina böner sammanblanda kejsarens och Guds namn, sammanblanda de dem slutligen äfven i sin kult. De darra för den ene liksom för den andre och ändå mer för kejsaren än för sin Gud. Ryska presterskapet har alltid, men i synnerhet från den id då patriärkatet krossades af Peter den Store, legat under czarernas fötter. Om dessa också någon gång smickra detsamma, så förryckes det icke desto mindre af dem. Har yska presterskapet känsla af detta ok? Jag et det icke. Men hvad betyder det? Skulle let väl äga styrka och förmåga att afskaka letta ok? Hvad som är gjordt är gjordt — len pulveriserade klippan blir icke åter marmor. 7) Pauli första bref till Timoteus, III:dje kap. 3:dje ch följande verser. öt— L 2 ÄTTTRR ÅNGR ann DATTCCA TED