Aftonbladet – 4 mars 1854, sida 3

. Utrikes Korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Köpenhamn d. 27 Febr. 1854. Hvad jag i mina sednaste bref antydt såsom nära förestående har då ändtligen inträffat: den egentliga vändpunkteni Danmarks inre politik är för handen. Det har nu visat sig klarare än någonsin, att ministeren icke vill inlåta sig på någon öfverenskommelse med folkrepresentationen, i det den bortstött den hand, som räcktes den först genom Hall och sedan genom Tscherning till en förlikning. Och detta är så mycket märkligare, som Tscherning uppställt sitt bemedlingsförslag på uppfordran af en bland ministerens mest aktiva ledamöter, nemligen grefve Sponneck; men då det emellertid kom till sjelfva saken motsatte sig de tyska grefvarne i kabinettet detta arrangement och som en följd häraf förklarade ministeren att den måste fasthålla sitt ursprungliga förslag, enligt hvilket regeringen skulle erhålla en fullständig oktrojeringsrätt med afseende på helstatsförfattningen. Det var i fredags afton, den 24, som detta förslag framställdes i Folkethinget, som derefter förkastade ministerens förslag med 97 röster mot I, — ett nederlag, sådant som hittills aldrig förekommit i vår parlamentariska historia. Det beslöts derefter att riksdagen först skulle lära känna helstatsförfattningen, innan den gaf sitt bifall, till förändringarne i konungarikets grundlag. Detta beslut, hvarigenom nu grundlagssaken lemnar Folkethinget, för att gå till Landsthinget, har här i staden, liksom säkert öfverallt i landet, mottagits med den största tillfredsställelse; den börda som så länge hvilat tung på hvarje fosterlandsvän har ändtligen blifvit borttagen, och man andas åter fritt. Emellertid är det tydligt att man icke kan bli stående härvid; hvar och en inser att det gäller att förmå H. M. Konungen att välja sig en ny minister, som loyalt och ärligt vill genomföra helstatsförfattningen, och efter hvad det förspörjes tänker Folkethinget genom en adress tillkännagifva denna önskan. För att gifva sådana steg nödig sikerhet och fasthet förberedes här i staden en storfolk demonstration, i det Köpenhamns 9 Folkethingsmän en af de första dagarne — jag tror i öfvermorgon, onsdagen — ärna amla sina valmän, för att rådslå med dem om hvad som är att göra. Detta beslut har här framkallat ett lif och en rörelse, som man