Aftonbladet – 2 mars 1854, sida 1

4. Törngrens vid ilongsbacken; i W. A. Lindströms, ; i P. M. Hööks vi; Nybrogatan å Ladngårdslandet. mna SORT seende på slaget vid Csetati, och ju mera detaljerna af detsamma bli bekanta, dessto lättare kan man begripa den försigtigthet och varsamhet, hvarmed Bukarests invånare, som stå under den ryska polisen, yttra siig. Då emellertid inoch utländska blad redlan tillräckligt berättat om denna drabbning, så vill Jag förskona er från vidare detaljer och vill endast anmärka, att om också turkarne genom den framgång deras vapen här erhöllo vunnit föga terräng, så är dock vinsten i ökid sjelfkänsla, mod och stridslust hos alla d: turkiska kårerna oberäknelig. Enligt de nyaste hit öfver Orsowa hgångna underrättelserna från lilla Wallachiets rufvudstad, Crajowa, ha mellan den 12 och 22 Januari allsinga och efter den 22 Januari blott högst obetydliga fäktningar egt rum. Men transporterna af sårade, som i den första brådskan fördes hvart man kunde och nu efterhand bringas till hospitalerna, ha ännu icke upphört, och redan för längesedan äro icke lott Crajowa oah de invid staden belägna klostren, utan i allmänhet alla större byar i hela trakten så öfverfyllda, att en stor del af dessa olyckliga måste föras till det aflägsna Slatina. : Oaktadt de litet emellan utfärdade Jlugnande ryska proklamationerna, lefvi dock Crajowas invånare i en beständig ång:st, och de mera välmående ha redan antinger begifvit sig till Slatina eller flytt till sia mera aflägse från den egentliga krigsteatrn liggande landtgods. De qvarblifna ha iu hunnit vänja sig vid det redan så många gånger hörda skriet: turkarne kommap, och allarmeras icke deraf så häftigt som förr. Ziguenarne äro de som ifrigast utsprida falsska underrättelser, och huru djupt de än, äfven vid de minsta fäktningar, nedkrypa i sinia jordkulor, afbida de med otålighet turkarnes an:komst, emedan dessa lofvat att lösa dem ur deras lifegenskapsförhållande till jordegarne. Allmänna samtalet i Bukarest vänder sig fortfarande omkring ryktena rörande ryssarnes väntade öfvergång öfver Donau, och dessa rykten synas på sista tiden vinna allt större betydelse, då verkligen bref från Odessa berätta att icke blott fortfarande betydliga truppmassor sättas i rörelse mot Bessarabien och Moldau, utan att äfven på den sednaste tiden betydliga qvantiteter af skeppståg, faschiner, kedjor och dylikt blifvit inskeppade för att afgå till Galacz. Jag tror att jag i mitt förra bref antydde, hvarföre man icke kan riktigt ssätta tro till en forcering af Donau under denma åretid, då man allsicke är säker för drifis på Zoden. Jag har under den ryska invasionen i Siebenbärgen 1849 haft flera tillfällen att öfvertyga mig om de ryska troppernas bravur; men jag tror dock icke attden ryske generalissimus är någon Cortes, som vill bränna sina egna skepp. — Åtskilliga smärre afdelningar, isymnerhet kossacker och på turkiska sidan arnawter och albaneser, gå desto oftare öfver Donaw för att göra påhelsningar som aflöpa mer eller mindre blodigt. Under det den kejserliga ryska kommissarien baron Budberg är sysselsatt med furstendömenas organisation, förgäter regeringen icke heller att utöfva sitt inflytande på det yttre och ceremoniella af landets kut. Ett af heliga synoden i Petersburg författat, flera ark stort regulativ sysselsätter sig ned anordnande af lithurgien och föreskrifver i detta hänseende de allraminsta specialiteter. Altarprydnaden, presternas skrud m. m. dylikt är noga bestämdt, och lithurgien beestår af hymner, som trefaldt omvexla med biöner för ryska kejsaren, hans familj och den oöfvervinnerliga ryska armn. Saken har väckt en betydlig sensation hos presterna i furstendömena, men det är icke rådligt för någon prest att tillåta sig någon äfven den ringaste afvikelse från formuläret. Rörande det intryck, som resultatet af det hittills förda kriget väckt bland landets inbyggare, så är detta ganska djupt. Medan de, som af gammalt hyst sympatier för t.rkarne, öfverlemna sig åt sangviniska fförhoppningar och oförbehållsamt uttala dessa vid hvarje tillfälle då de tro sig vara siäkra för den ryska polisen, måste till och med de, som hittills haft de mest öfverdrifna begrepp om de ryska truppernas oöfvervinnerliga kraft, tillstå att sakerna tagit en vändning som de aldrig trott vara möjlig. Godsegarne: veta att Turkiet erkänt konstitutionen af 1848 — hvilken införde alla statsborgares likhetinför lagen och frigaf alla bönder och lifegna — och emotse derföre med någon oro de turkiska vapnens framgång. Men den mera intelligenta delen af dem, framförallt de i Lausanne och Paris uppfostrade yngre bojarerm. frukta långt mera den öfvervägande skada som furstendömenas förvandling till ryska provinser nödvändigt skulle medföra för nationalitet, handel och, hvad som måhända för dem är ännu vigtigare, den traditionella grandezza, i hvilken bojaren finner så mycket bemag. Att den lifegne bonden och ziguenaren i tturkarne se sina befriare har jag redan antydt; och då de i städerna till stort antal befintliga frem. lingarne af alla nationer alltför väl veta attj nelser! ... Bah! hvar äro hans bevis ? Hvem ) IT Idle ll en Jä KH NL a AA