Aftonbladet – 27 februari 1854, sida 3

RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Plenum den 25 Februari kl. 6 e. m. Ekonomiutskottets afstyrkande betänkanden n:o 39; angående förändradt sätt för tillsättning af klockarelägenheterna i Skäne, Halland, Blekinge och Bohus län; n:o 40, angäende föreskrifts meddelande om ärliga inventeringar hos hospitalssysslomän; n:o 41, om tjenstgöringens vid Längholmen bestridande af hufvudstadens garnison; n:o 42, om indragning af kom merskollegium; n:o 43, om indragning af krigsakademien; n:o 44, om åtgärders vidtagande för beredande af lättnad i bätsmansroteringen; n:o 45, om universiteternas förflyttning till hufvudstaden; och n:o 49, om delning af Lysings härads ållmänning, före drogos och biföllos utan diskussion. Samma utskotts betänkanden n:ris 46, 47 och 48 samt stats utskottets utlåtande n:ris 34 och 35 lades till handlingarne. Härefter föredrogs den i ett föregående plenum af grefve Posse, G., väckta motion, om upphäfvande af importtullen å spanmäl och mjöl. Tillstöd iör sin motion åberopade gr. Posse, utom det förut anförda skälet från de inträffade politiska händelserna, ytterligare dels de nuvarande höga spanmälspriserna och dels lättheten att kunna importera spanmål från de ryska hamnarne,. och ansäg talaren i följd häraf att motionen grundlagsenligen kunde och borde upptagas och remitteras. Af samma mening med motionären voro hr Hjerne, som anmärkte att man kunde framkasta 2:ne skäl emot densamma: det ena att staten derigenom skulle gä miste om en inkomst och det andra att man borttoge skyddet för jordbruket; men talaren fann dessa skäl icke uppväga syftemälet med motionen, och yrkade således remiss derå, äfvensom hr Ribbing, som an såg, att, utom de af motionären uppgifne tillräcklig: skäl, den Sandbergska motionens fall vore en sådar efter. motionstidens slut inträffad händelse, som kunde enligt 56 4 regeringsformen berättiga till väcande af denna motion; förordade remiss. — Af motsatt åsigt voro hrr Walfelt, Adelborg, grefve Lagerjelke, hrr Tonerhjelm, Bildt, grefve Gyldenstolpe, A. G., ch friherre Ugglas, hvilka ansägo att den ifrågavaande motionen tillkommit på sidan om grundlagen ch att just 56 S regeringsformen, som motionärer beropat, lade hinder i vägen för dess tpptagande. På grund häraf yrkade dessa talare i:tt den mätte äggas till handlingarne. Motionären besvarade dessa anmärkningar och i anedning af en mot honom gjord framställning om in onseqvens, emedan han förut motsatt sig bränvinsränningens inställande, men nu föreslagit ett excepionelt upphäfvande af spanmälstullen, yttrade motio ären, att han alltid komme att rösta emot dylika äldsamma ingrepp, som det föreslagna bränvinsbräningsinställandet, uti handelns och näringarnes gäng, ren han ansäg det deremot vara en pligt att vidtaga llt som kunde bidraga till att göra brödpriset billigt ör den fattige arbetaren, när detta, såsom i förevaande fall, kunde ske utan någon omstörtning i den nskildes rätt, i hvilket hänseende motionären jemväl rinrade om det tillfälle som den enskilde spanmålspekulanten för närvarande hade att med fördel exortera sin spanmäl, i fall större partier utländsk vara kulle bitkomma. s Efter slutad öfverläggning förklarade hr grefven ch andtmarskalken sig förhin rad att vägra! remiss, ch framställde derföre först proposition på motionens ggande till handlingarne och sedan på dess remit;rande då den förra meningen, efter skedd votering, grade. med 67 ja mot 27 nej.