Aftonbladet – 25 februari 1854, sida 1

nn nn an os sSr0S0 Ons STOCKUOCLZ, den 25 Februari Reformer i brottmålslagen. Det för mer än 40 år sedan erkända be hofvet af en genomgripande förbättring af vå Istrafflag har naturligtvis under den sedermer: förflutna tiden i vårt samhällslif framtridt un ider alltmera åskådliga förhållanden. Hvac Isom åren 1809, 1811 och 1815 endast syn tes såsom större och mindre bristfälligheter Ibrottmålslagens byggnad, hvilka påkallade ändringar och förbättringar, såvida icke der gällande straffrätten skulle komma i den uppenbaraste strid med den nyare tidens bildning och blifva obrukbar, har numera antait karakteren af så ohjelpliga fel, af sådana Iverkliga ruiner i denna byggnad, att en stor del deraf ej vidare kan begagnas, och i sjelfva verket redan blifvit obrukbar; men detta oakadt har den nuvarande styrelsen, sedan grefve A. Sparre erhöll justitieportföljen, laggt sido hvarje tanka på brottmålslagens reform. Lan ser uti de qvarvarande stadgandena af riets äldre straffrätt nästan blott spillror från en örfluten tid; man ser att dessa spillror till törsta delen ej vidare kunna göra någon tjenst, tan att i följd deraf lagskipningen i brottnäl i många de hufvudsakligaste delarne öfverflyttas från -dommaremakten till benådingsmakten; man ser att denna förvexling f roller medför ett dag för dag alltmera utredt förakt för domaremaktens icke verktällbara och icke verställda beslut; man ser nder detta förhållande laglöshet och brott vinna en förskräcklig tillvext, och man utrycker sina bekymmer deröfver samt höjer på bxlarne öfver den förderfvade nya tiden; — men man gör platt ingenting för att afhjelpa detta nda, som man dagligen har under sina händer, som för benådningsmålen borttager störta delen af regeringens tid uti minst 50 koneljer om året och som alldeles förstör sjelfva Er ndvalarne för domaremaktens förhållande ill folket och till regeringsmakten. I Denna likgiltighet för en af nationens vigtigaste angelägenheter; detta förfarande att jäta kongl. benådningsresolutiorier inom samhället fortfarande innehafva den verksamhetssfer, som eljest tillkommer lagens straffande rm, utgör obestridligen eh af de mörkaste idorna i det nu rådande systemet eller kanske rättare sagt i den närvarande bristen på verkligt system; och då regeringen tillslutit ögonen för denna beklagansvärda ställning, vore det väl om representationen kunde vidtaga någon verksam åtgärd till införande af en bättre sakernas ordning. Att vidare fortgå på den nu följda banan, är att med allt snabbare steg närma sig en fullkomlig upplösning af brottmålslagskipningen, med alla de svåra följder som härflyta af ett dylikt uppösningstillstånd. Men om nu under denna riksdag, hvars id är upptagen af så många vigtiga ämnen, cke skulle medhinnas att granska och antaga n ny brottmålslag, så vore det önskligt att tminstone de delar af missgerningsbalken i 734 års lag, hvilka kommit att stå mest i trid med nuvarande. förhållanden och hvilka ästan alltid vid verkställighet af straff crsätis genom de kongl. benådningsresolutionerna, lefve reformerade, och denna åsigt gifver ss anledning att fästa uppmärksamhet på n i sådan riktning vid innevarande riksmöte ( borgmästaren Hasselrot väckt motion, hvilen är under behandling i lagutskottet. Hr Hasselrot har nemligen motionerat att gberedningens förslag till Straffbalk skulle ntagas i hvad det angår mord och dråp, anan misshandel å person, stöld och snatteri, in samt bedrägeri. Han har äfven föreslait införandet af brottmålsdomstolar, för vininde af skyndsammare handläggning af brottålen, samt att skogsåverkan skulle straffas som stöld och snatteri. . Hvad de två sistnämnde förändringarne vidommer, stå de icke i något oskiljakt gt samanhang med förslaget i öfrigt, som kan angas både med och utan dem; och synes det s, i afseende på straffet för skogsäverkan, ra mera tjenligt att för närvarande hålla sig I de straffbestämmelser som lagberedningen rför utsatt i 27 kap. af sitt förenämnde för8, än att deri öfvergifva det, just då inföndet af samma förslag eljest förordas. Sen man sett verkningarne af en så beskaffad lagstiftning för skogsåverkan, torde det — 0 CBSGVETKAN, TLorde det