Aftonbladet – 23 februari 1854, sida 2

Constantinopel. Lord Russell svarade derpå, tt amiralen haft frihet att göra hvad han jort, och att någon politisk oenighet ej egt um, samt förklarade under lifligtbifall att regatten Retribution utfört sitt uppdreg till uktoriteterna i Sebastopol. Vi förfullständiga här den förut omnämnda iotisen angående den nya reformbillen. Lord wussell inledde sitt föredrag med en veder: iggning af det påståendet, att tiden ej vore ämplig för inre reformer, erinrande att Pitt 782, under ännu betänkligare omständigheer, samt Grey 1793, 1797 och 1810 under nahanda förhållanden icke dragit i betänande att framträda med sina reformer. Det mu hotande kriget hade för honom ingenting ruktansvärdt, åtminstone intet som kunde afkräcka honom från ett försök till en förbätring i folkrepresentationen. Han antydde nu le tre hufvudbristerna i den närvarande reresentationen: 1) bibehållande af valorter om hade otillräckligt antal valmän, 19 sådana, ned mindre än 300 valmän eller 5000 invånare kulle förlora rätten att sända representant, ch antalet af representanter för valorter som ade mindre än 500 valmän och 10,000 inrånare nedsättas från 2 till 1, hvarigenom runnes 62 platser i underhuset; 2) den orimiga fördelningen af valdistrikterna, hvilken skulle uppgöras så att grefskapen finge 46 ya underhusplatser, och 9 städer få skicka 2 i stället för 1 representant samt 3, som vittills varit orepresenterade få skicka en lelamot äfvensom en ny valkrets i London billas, samt de stora juristkollegierna och Lonlons universitet hvardera få skicka I ledamot; 3) en alltför sträng enformighet i den föreskrifna valcensus, hvilken skulle afhjelpas senom införande af flera olika qvalifikatiorer, nemligen för valrätt både i städerna och yrefskapen 100 årlig lön; 10 årlig divilend i statspapper eller ostindiska fonderna; 10 shillings årliga statsbidrag, såsom inkomstskatt eller jordräntor; vidare innehafvande af grad vid något af universiteterna, samt slutligen medgifves valrätt åt alla som hafva minst 50 under tre års tid innestående i någon sparbank. Hvad de olika vilkoren beträffar för valrätt i städerna och i grefskapen, så bibehålles den sednare för hvar och en som betalar 10 . arrende eller hyra hvaraf minst 5 i husyra, samt i städerna för alla som betala 6 hushyra; likväl först efter 2, års bosättning på valorten. Den lag som påbjuder uppvisning af qvitto öfver erlagda utskylder, såsom vilkor för valrätt, skall afskaffas, äfvenså en annan, som ålägger medlemmar af underhuset som inträdt 1 statens embeten att underkasta sig nya val. Sålunda skulle 65 valorter förena sin valrätt, hvilken skulle fördelas på 63 andra valorter i England och 3 i Skottland. Principen för den nya reformbillen skulle äfven bringas i användning i Skottland och Irland. Slutligen erhölls husets medgifvande att billen skulle få inlemnas. I underhusets session den 14 frågade hr Baillie: 1:o Om för de förenade flottornas inlöpande i Svarta hafvet något fördrag blifvit afslutadt mellan Frankrike och England å ena sidan och Porten å den andra, samt om det kunde framläggas; 2:0o om en offoch defensiv traktat existerar mellan Frankrike och England samt Porten, och i vidrigt fall, om regeringen är sinnad att börja ett krig utan någon garanti för att icke Frankrike eller Porten må sluta en separatfred med Ryssland; 3:o om någon öfverenskommelse var träffad med Frankrike om de militäriska operationerna med afseende på ockupationen af turkiska fästningar eller distriktsdelar, samt 4:o om akterna i blå boken äro fullständiga eller ej. Lord Russell yttrade att han ville förbehålla SR besvarandet af dessa frågor till debatten öfver de diplomatiska underhandlingarne i ämnet. TYSKLAND. Schwarzburg-Rudolstadt. Landtdagen öppnades den 13 och fick mottaga 24 furstliga propositioner, bland hvilka förslag till ny grundlag och valordning. Från Frankfurt skrifves den 14, att baron v. Brunnow samma dag derifrån afrest till Darmstadt. Kurfursten af Hessen hade inträffat i Frankfurt tillika med sin gemål furstinnan af Hanau. TURKIET. Enligt Journal des Dåebats skall den turkiska ministerförändringens betydelse bestå deri, att ministeren, genom att utskjuta Mehemet Ali och sätta Riza Pascha på hans plats såsom krigsminister, velat ännu mera närma sig de vestliga makterna. Mehemet Ali står 1 spetsen för det gammalturkiska partiet, som beständigt hyser misstroende till det kristna Europa, hvaremot Riza Pascha hörer till de mera upplysta turkarne, som erkänna nödvändigheten af atti den nuvarande striden helt och hållet följa de allierade stormakternas vänskapliga råd. Cibrisli Mehemet, guvernör i Adrianopel, skall vara utnämnd till marinminister i Rizas ställe. Underrättelserna från Donau omtala icke några händelser af större vigt. Man väntade dock, att turkarne snart vid Oltenitza skulle gå öfver Donau med en större styrka än den 4 dennes. Efter den sednaste fäktningen blefvo 18 vagnar med sårade ryska soldater och officerare förda från Oltenitza till hospitalet. i Tschokan. Ön Mokan var fortfarande i turkarnes händer. Till Fokschan skola 40,000 man ryska förstärkningstrupper ha ankommit och marchera till Bucharest. Patrie har underrättelser från Konstantinopel af den 31 Januari, enligt hvilka den andra turkiska konvojen nämnde dag under det herrligaste väder gått till segels, med en eskort från de förenade flottorna. Örlogsångfartygen voro indelade i tre divisioner, som hvar efter annan skulle befara Svarta hafvet, för att, medan segelskeppen qvarstanna vid Beykos, i alla fall förhindra de ryska krigsskeppens färder på Svarta hafvet. Enligt en korrespondens från Konstantinopel af den 2 dennes skulle samma dag 10 turkiska ångfartyg, under eskort af 3 franska och 3 engelska örlogsångfartyg, afgå till Batum med trupper och ammunition. Det bekräftar sig a:t den turkiska firmanen om Serviens befrielse från det rvska skvdds