Aftonbladet – 18 februari 1854, sida 2

Den minsta tillverkning i dygnet, hvartill någon må äga för större bränneri sig anmäla, är 300 kannor och den högsta 1000 kannor. Till grund för beskattning af de större brännerierna skall antagas mätning af det tillverkade bränvinet; hvaremot grunden för de mindre bränneriernas beskattning blir deras afverkningsförmåga. Och skall den enkla redskapen, utan mäskvärmare, anses afverka 34 af pannans rymd i dygnet. Mäskvärmare, som vid enkel redskap får begagnas, anses öka afverkningsförmågan 334, procent. All tillverkning, vare sig i större eller mindre bränneri, skall bära lika skatt, och skall denna utgå med 16 sk. bko för kannan samt erläggas i förskott för 14 dagar. — — Med ledning af en i Svenska Tidningen intagen jemförelsetablå angående förhållandet med folkmängden, åkerbruket och ladugårdsskötseln i riket åren 1822, 1847 och 1830, grundad på landshöfdingarnes s. k. femårsberättelser samt tabellkommissionens arbeten, meddela vi följande: 1822. 1847. 1850. Folkmängden . . . 2,645,265. 3,363,330. 3,482,541. Tillvexten på 28 är är säledes 837,276 eller 31,7 ? 4. Utsädet af spanmäl 1,378,069. 1,774,705. 1,838,526. Tillvexten 33,4 ?,. Skörden af spanmäl efter afdrag af utsädet ....... 5,867,570. 8,398,451. 8,791,950. Tillvexten 49,8 9... Utsädet af potates . —348,970. 863,641. 837,631. Tillvexten 140 24. Skörden af potates efter afdrag af utsädet . ..... 2,374,205. 5,328,503. 4,890,311. Tillvexten 105,9 2,. Hästar . ...... 378,353. —:84,882. 384,464. Hornboskap . . . . 1,484,984. 1,813,823. 1,807,909. Fär och getter . . 1,477,109. 1,718,765. 1,725,274. Svin. oo... cc 471,814. —555,083. 556,288. Vid förestående uppgifter, hvilka med undantag af dem som röra folkmängden, äro hemtade från femårsberättelserna, bör erinras att de äro temligen otillförlitliga, men förntsatt att de vid hvardera af dessa tidsperioder uppställts efter samma beräkningsgrunder, ega de åtminstone det relativa värdet, att antyda tillvexten eller tillbakaskridandet. Man kan således häraf finna, att åkerbruket under denna tid stigit mera än folkmängden samt att skörden at spanmäl ökats mera än utsädet, hvilket hänvisar på ett väsentligen förbättradt åkerbrukssätt. Tillvexten af potatesodlingen har varit ännu större, ehuru den under sista tre åren upphört, och ett tillbakagående här egt rum. År 1822 var afkastningen af potates, beräknad för hela riket 7,80 gånger utsädet sedan det sednare från samma afkastning afdragits, 1847 var den 7,17 gånger utsädet och 1850 ej mer än 6,83. Då afkastningen af potates således varit aftagande, har deremot ett motsatt förhållande egt rum med afkastningen af spanmål. Den var nemligen 5,26 gånger utsädet år 1822, 5,13 gånger detsamma 1847 och 5,18 gånger 1850. Att kreatursafveln icke fortgått hvarken i förhållande till sädesoch potatesodlingen eller till folkmängden är också uppenbart af ofvanstående siffror. Förökningen af hästarnes antal har ifrågavarande 28 år utgjort blott 1,5 94, hornboskapens 21,s Y,, fårens och getternas 16 8 4, och svinens 17,9 9, samt har på de tre sista åren till och med ett aftagande egt rum hvad hästar och hornboskap vidkommer. Orsaken till detta mindre goda förhållande i afseende på kreatursafvelns tillvext är väl att söka i den för bränvinstillverkningen uppkomna ofantliga förbrukningen af åkerbrukets produkter, men deraf är också med fullkomlig säkerhet ådagalagdt, att denna tillverkning och deraf föranledda dranktillgåog ej, åtminstone icke i stort och för hela landet räknadt, utöfvar något hälsosamt inflytande på kreatursafveln. Då kreaturen icke ökats i förhållande till förökningen af folkmängden, så är äfven klart att denna sednare erhållit inom landet mindre tillgångar på animaliska födoämnen än förut, hvilket förhållande icke är tillfredsställande, och för ingen del ersättes af den goda tillgången på sprit. Den stora reform som man här ej kan annat än önska i nationens lefnadsoch hushållssätt skulle bestå deri, att konsumtionen af goda och stärkande animaliska födoämnen måtte, i stället för att minskas, betydligt tilltaga samt deremot spritkonsumtionen aftaga, men detta sednare kan svårligen ega rum utan i sammanhang med tillvexten i förra hänseendet; ty saknaden af goda animaliska födoämnen bidrager säkerligen ganska mycket till förtärandet af den retande spriten. Hos dem som till största delen lefva af strömming, sill och potates och andra dylika mindre stärkande näringsmedel kan ej heller ifrågasättas införandet af någon Maine-lag, äfven om detta kan ske i norra Amerika, der sjelfva arbetsfolket pjuter sundare och kraftigare föda än till och med större delen af de sg. k. bättre klasserna hos oss. Vecke-uppgifter rörande Riksbanken, afgifna den 9 Februari. Bankodiskonten. AT oe ooo 4 TN AA MM TI.