Aftonbladet – 13 februari 1854, sida 2

Article Image
n äldre generalsperson några dagar förut blifvit unmodad att vid nästa sammanträde framägga sina tankar om en adelns valordning, och att den nya sammankomst, vid hvilken ir grefven skulle gå och äfven verkligen gick lenna önskan till mötes, just inträffade aftoen efter ifrågavarande plenum på riddarhuset. Till hvad ändamål behöfde han då yttra sig,, utropar tidningen, då hela adeln visste, att den som det önskade kunde samma afton få höra hans tankar i ämnet? Vi tillstå att vi begripa icke detta försvar för hr grefvens tystnad, eller godkänna den metod, att draga ärenden, hvilkas behandling tillhör representationen och offentligheten, under kotteriers afgörande inom lykta dörrar. Äfven förutsatt att hela adeln visste detta och att den ifrågavarande genetralspersonen verkligen kunde och ville i sn salong inrymma hela riddarhuset, så måte det dock hafva varit klart äfven för en nindre skarpsynthet, än grefve Lagerbjelkes, att det yttrande, som först skulle afgifvas på aftonen, icke kunde gifva någon ledning för den votering, som egde rum på middagen. Man har dock äfven sagt oss ett annat skäl, hvarföre förslagets anhängare icke velat på förhand inlåta sig på frågan om valordningen. Detta skäl uttryckes kortast genom det bekanta ordspråket, att man icke bör väcka björn som sofvren. Klokheten må icke sällan bjuda en tillämpning af denna regel inom politiken. För vår del kunna vi likväl, i fall en sådan beräkning här varit det egentliga skälet till tystnaden, icke högt värdera den slughet, som genom undanskjutandet af en för ämnets nogare utredning oundgänglig diskussion nödgar folkets representanter att i en fråga, somrörer sjelfva grundvalarne för vår konstitution, rösta med förbundna ögon. Utan att här vilja använda den term Svenska Tidningen i dag behagar så opåkalladt slunga emot oss, kunna vi dock, med eller utan den värda redaktionens förlof, uti ett sådant förfarande hvarken finna den öppenhet eller det allvar i behadlingen af rikets vigtigaste angelägenhet, son nationen synes oss ega rätt att fordra af dem, som vilja uppträda såsom stiftare af ex ny grundlag för ett fritt folk.

13 februari 1854, sida 2

Thumbnail