Aftonbladet – 11 februari 1854, sida 3

Borgareståndet, Plenum den 11 Februari kl. 10 f. m. Sedan val af ledamöter och suppleanter i opinionsnämnden blifvit verkstäldt, föredrogs ekonomiutskottets betänkande n:o 36, hemställande att ständerna mätte aråta en skrifvelse till K. M. om upplifvande f skyldighet för handlande och skeppsrederierna i stapelstäderna att bälla ständiga saltupplag. Den föreslagna irden fann försvarare i herrar Mechel, Lundh ee: till en del äfven i her Falhem, Gustafsson och Almgren, hvilka sednare dock önskade återremiss på det att utskottet måtte komma i tillfälle att uttnna något bättre sätt för det afsedda än damälets vinnande än det nu eslagna, emedan det kunde anses vara hårdt att påligga skeppsrederierna ett sådant onus. Bland de argumenter hr Lundh anförde var äfven, att han befarade det skeppsredarue skulle försumma saltimvorten för att i stället införa th (!), som lemnade en högre frakt, Obehötigheten, olämpligheten och skadligheten af den föreslagna utgärden ådagalades deremot på det mest öfvertygande sätt af en mängd talare, herr Wik, Brodin, Grape, Åsbrink, Pala der, Tjernberg, Hagman, Ekenman, Berg, Nygren, Kistner, Sundblad, Brinck, Rinman, Wallenbere, Wedberg, Ekewet, Ortröm och Schwan. De flesta at dessa talare yrkade afslag. En och I annan tycktes dock vilja föredraga äterremiss, eme-! dan del skull? kunna göra ekonomiutskottet godt I att få del af de skäl, som bl det anförde. I Hr Schwan anmärkte cemcheri d, ac intet stod att! vinna genom en äterremiss, och hr Öhrström fästade I uppmärksamheten pi, dels att det-af utskottet begärda utfinnandet af ett bättre sätt för ändamälets vinde vore att ställa utskottet på ett allt för härdt of, och man borde ju ej vilja sin nästa allt för illa, dels att förslaget ginge något på sidan om grundlagen, enär utskottet svårligen kunde föreslå något an