Aftonbladet – 11 februari 1854, sida 3

NUS oiverensstammande. RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln, Plenum den I Februari kl. 10 fm. I detta plenum föredrogos och biföllos lagutskottet afstyrkande betänkanden N:ris 5 om antagande a iagberedningens förslag til! eivillag och N:o 6 on ocfrielse från revisionsskillings nedsättande samt bor sen för kosina! och skada. IEkonomiutskottets utli tande N:o 14 bifölls. Samma utskotts betänkande N: 13, i anledning at hr Dalknans motion om tillätelsc ör embetsoch tjenstemän med kougl. fullmakt at utan permission vistas a utrikes ort 14 dazar, hvilken motion blifvit af utskottet afstyrkt, föranledde motiovären, som icke an 1 kottet anförde skäl til ylestgöra de beg: betänkandet. Här I astälmde her f, fUbbng, frih. Raab, C. red d.,landshöfdingarne Fålransoch Prytz. För bifall talade e äre Bergenstråle. Silfverstolpe, Arnell, Tonerhjelm oc! 14 friberre R. Cederström. Betänkandet återremitterades. — Ekonomiuiskottets betänkande n:o 21, af: yrkande en af lektor Sonden kt motion om skyllighet för tjenstehjon att af sin årkga lön bespara nägot för si rf ålderdom. Hr v. Hartmansdorff kunde icke gilla der I liknöjdhet hvarmed utskottet behandlat denna vigstig 1 I fråga, som, annorlunda behandlad, kunnat föranled: Juill ett annat yttrande. Hr Nordenfelt gillade andar. och syftemälet med hr Sondens motion, men ans tiden ännu icke vara inne för sådana åtgärders vid tagande, som blifvit af motionären föreslagne. Betänkandet bifölls. Riddarhusutskottet har redan i dag inkommit med sitt betänkan !e om grunderne för en blifvande val ordning för riddarhuset, i den händelse det hvilande representationsförslaget antages. Utskottet föreslå 1.0 valrätt för hvarje myndig adelsman som icke en ligt 18 riksdagsordningen och 7 riddarhusordninsen nu är från säte och stämma på riddarhuset utesluten: 2:o valbarhet för hvarje valberättigad son, fyllt 25 är; 3:0 valdistriktens bestimmande till ungefär lika antal som länen, med en representant fö omkring-50 valmän; 4:0 rösträtt utöfvus omedelbart. antingen personligen eller genom skriftlig fullmak: eller valsedel; 5:0o rättigheten att. välja representant. utsträckt till hela riket. oa Då friherre Raab, A. C., hemställde att detta betänkande mätte sättas främst på föredragningslistan till nästa plenum, och landtmarskalken efter gjord proposition förklarade denna hemställan af stånde bifallen, begärde hr v. Hartmansdorff votering, hvil ken u föll med 33 röster för friherre Kaabs hemställan mot 23. Presteståndet, Plenum d. 11 Februari, kl. 10 f m. Till bordläggning anmäldes bankoutskottets beti.kanden N:is 12, 13 och 14, det sista med utlåtande öfver Kongl. proposition och inkomna motioner stemets tillämpning på rikets mynt. anden N:is 8, 9 och 10 samt ex peditionsutskottets N:is 4, 5 och 6. Ekonomiutskottet hade i ett betänkande hemställt, att intet afseende mätte fästas vid väckt motion om förbud mot utländningar att inom riket drifya handel. Denna hemställan af utskottet bifölls. Samma utskotts betänkande N:o 36 ang. väckta motioner om förpligtelse för stapelstäderna i riket att hälla ett visst upplag af salt. Utskottet har hemställt om skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhällan, det skyldigheten för stapelstä dernas handlande och skeppsredare att bälla tillräckligt upplag af salt måtte ä erupplifvas. Prosten Gahne yttrade dervid, att han visserligen ej underkände den goda afsigten, som i motionerna uttalade sig, men ansåg verks älligheten innebära et: obehöfligt tvång. Vöregående års saltbrist berodde pa tillfälliga konjunkturer, hvilkas försvinnande äfven skulle undanrödja följderna. Under de föregående eren har en import egt rum af 250,000 tunnor, je 1852 uppgick den till 270,000 iunnor. Genom föreskriften att hålla sal uppla; en an komme att fördyras, enär den all enom att ligga, skull försämras och sålunda be uppblandas med färs! hvaraf följt aut priset per tunna åa salt varit Y a 3 rdr dyrare i de stider, som varit alagde att hålls vit fri. Talarer kyldigheten a 4 nde att halla tager af spanmäl, hvilken sednare st äfven framträdt. Prosten P. C. Arosenus hade ej trott att någon motståndsröst skulle komma att höjas inom det högv. t t MH OO Am pe kh me me ÅA r ståndet, sedan motionen, hvilken, då den väcktes, I U rönt ett odeladt bifall, nu blifvit af utskottet gillad. Det är just Wisby skyldighet att hälla saltlager, som di ou lättar saltbristen på Gottland. Nägot gendrifvande I m af sammanställningen mellan skyldigheten ait hälla I de upplag af salt med cen att hälla dylikt upplag af säd I ki ansåg talaren ej behöfligt. hi Prosten Trancus och komminister Beckman var af ag samma ssigt som den föregående talaren la Doktor Nordström delade ej utskottets öfver ygelse, I CI gaf den upplysning, att i ovember månad pri I m set ä salt i Götheborg var 5 rdr da varan i Stocklat wolm gällde 17 rdr, så olika varierar priserne på olika I la olatser. Prosten Lindberg försikrade deremot, att på den u; restra kusten af Sverige priset på salt under Novem I Ai ver var 18 rdr och att sedan 1838 priset höjts med ra L00 procent Doktor Nordström bedyrade sanningsenligheten af sin uppgift, och förklarade sig ansvara för densamma. i Doktor Gumelius förklarade sin ledsnad att behöfva Då ippträda mot en åsigt, som t cktes vara ståndets allnänna. Talaren beklagade att man härvidlag skulle tå på samma punkt som i Gustaf den I:s tid, då ratiouens enskilda hushållning skulle reglementeras I .. f regeringen. Lät saken hafva sin fria gång; den fås eglerar sig nog sjelf. Lektor Söderberg talade förj git etänkandet, som äfven af ständet bifölls. Pirefter oci od en läng diskussion, huruvida 56 R. O. gat I till ättighet att remittera en af doktor Sonden, vid be-) ne andling af ett af honom förut väckt förslag om sparI 31 nstalter för fattigt folk, väckt motion att genom beI bal tämmandet af premier uppmuntra sin sparsamhet. nyt Professor Lindyren kunde ej i 56 R. O. finna en ter idan rätt; ty med sådan tillämpning af paragrafen I bes kulle hvar e fallen motion, mutatis mutandis, kunna ha mstufvas till en ny, hvarigenom föreskriften af cn !a8 rånads motionstid helt och hället skulle anuuleras . l samma syftning talade biskop Holmström. Kommitill ister Beckman, som, då det uppgafs att det prakti2 rats så förr att remiss blifvit beviljad, förklarade ) lan tt han ej ville yttra sig öfver ständets anticedentia om Rättigheten af remiss försvarades af doktor Säve, I sko red hvilken doktorerne Sandberg och Björkman för) Sen nade sig. Biskop Butsch tillstyrkte äfven remi , f2m som konseqvens af en redan förut beviljad remiss. för Erkebiskopen förklarade sig ej hindrad afriksdagsI 3245 rdningen att framställa proposition ä remiss, men Kan nsag sin enskilda äsigt vara att 56 4 R. O., ehuru ) 225 astisk den än är, gifver rätt dertill. Vid anställd) om otering nekades remiss rhed 33 röster mot 12. ten) —N håll Borgareståndet, dels Plenum den 11 Februari kl. 10 f. m. skot Sedan val af ledamöter och suppleanter i opinionsrr unnden blifvit verkstäldt, föredrogs ekonomiutskotskot ts betänkande n:o 36, hemställande att ständerna dad ätte aråta en skrifvelse till K. M. om upplifvande sin skyldighet för handlande och skeppsrederierna il oc.