Aftonbladet – 11 februari 1854, sida 2

ring, som Svenska Tidningen för i tisdags imorgon, efter en af oss framställd fråga, lemnade öfver sin äsigt om den af verioe och Daumart ; neutr: Ungen. le en erprar sig mahöända af hval förut varit omnämndt, au Svenska PFidnngen en dag omtalade, med fullt språk på tovärdighet, den nyheten, att ,botänkligheter af allvarsam art emot nentralitetsförklaringen skulle hatva framställts från ryska kabinettets sida. :agen derefter förklarade samma tidning väl sig icke med någon visshet känna förhållanået och altdeles icke i hvilka delar neutral.tetsförklaringen kan hafva mött motstånd,, samt talade tillika om nödvändigheten för en tidning, att icke sprida irriga förestillnngar om så ömtåliga frågor, men anställde i alla fall några betraktelser, som tydligen utgingo från den förutsättningen, att de förmenta allvarsamma betinkligheterna från Rysslands sida verkligen egt rum. ufvudsummm af dessa betraktelser låg i tillkännagifvancet af den : asigten från venska idmngens sila, att det är obestridligt att Skandinaviens neutralitet vär vid ett stundande krig mera gynnande för England och Frankrke än för lyssland,, men att vi icke ra för om vi ligga illa till för Byssland, att vi icke rå för, att om vi ,lemna samma fördelar ät båda mixterna, den ena char deraf mera gagn än den ardran, hvarjemte följde ett vädjande till den mäktige pherrskaren att göra alseende på denna omaständighet,, 0. s. Vv. Denna artikel, hvilken, från ett blad i den position som Svenska Ti har, af de flesta togs såsom ett hulfofficiclt meddelande, väckte ett stort uppseende här och en nuängd oroliga förfragningar och gissningar. man och man emellan, och det förekom. såsom om redaktionen af Sv. tidningen, genom sitt sitt att behandla frågan, utan tvifvel mot sin vilja var på vägen att sprida just sådana nirriga föreställningar öfver detta ämne, som den sjelf förklarat det vara en tidnings pligt att i i ömtåliga fall undvika. Det var derföre kom vi togo oss friheten fästa dess uppmärkj derpå, att om vid krig mellan RyssUSTOPK land och England, Skandinaviens neutralitet otvifvelaktigt är mindre fördelaktig för Ryssland, än en allians med detsamma mot England skulle vara, likasom likvälå andra sidan denna neutralitet måtte vara fördelakti are för Ryssland än en allians mot denna makt skulle vara, så kunde detta i alla händelser icke blifva föremål för någon tvist, dels emedan det är alldeles gifvet att de skandinaviska rikena måste söka afhålla sig ifrån deltagande i ett krig emellan tvenne amdra makter som ej angär dem, dels också att hvarje fordran från den ena eller andra maktens sida, att Skandinaviens regeringar skulle, på grund af blotia möjligheten att ett sådant krig kan uppstå, på förhand sluta förbund med antingen den ena eller andra af dessa makter, vore en ren orimlighet, och om den, utan alla skäl af? sundt förnutt ändock framställdes. icko kunde anses för annat än ett tomt skrimskott, hvars sannolikhet man likväl kunde betvifla under förhandenvarande on: ndigheter. Allt detta nes så obestrid! det hafva varit. öfverflödigt, att intill des omstinligheterna rent af tving Äg om hvad som föll it sig sjelf, neml., Sverige och Danmark ertid ieke anspråk på att kunna bidöma huvuvida sådana omständigheter redm kunnat. klaring nödvändig, emedan dertill kanske fordras att känna de diplomatiska akterna hn farhåga för att meddela annat än åt shemli. utskottet, 0. s. v. Ol af de 1 na, på hvad ätt de förstå neutraliteten i ing till 2, att vi för var del till och med ansa f ade dertut. afgitva nagon särskild förklar imnade förblifya neutrala. Vi bava emo vörekomma som gjort en lan pasiiv förmare, hvilka man hir synes hatva en sior vestridligt är de emot, utt sedan en klaring blifvit afoifven särskilda fall, så muste denna förklarings inuvhall, och icke blott neutralit isbögreppet i allmänhet, ligga ull grund för det omdöme, man sig om den stillning, som bemilde regeringar deri en Det var med afse e derpaå som vi togo oss friheten tt i lördagens Aftontlad fists T uppraärksamhet dervid, att så snart nentralitet. öfverhufvud förutsittes, så kurle Ryssund icko hafva ringaste skäl att beklaga sir öfver sättet hvarpå densamma illämpats, enär den bestimmelse deri som förbjuder uppbri zade fartygs införande (utom i fallaf sön eller försäljning i våra ham mera lutar till Rysslands fö ena hamnar vid Östersjön och således ej behöfver anlita våra, n till Englands, som, i händelse uppbringningar ske genom dess krigsfartyg, miste afsöndra nagot af sina stridskrafter till sjös för att betäcka prisernas försändning till nordsjön, samt de svenska och danska regeringarue siledes åtminstone Synas hafva gjort hvad de under förhandenvsrande förhållanden kunnat, för att gå den östra rannen till mötes; och det. var i afseende vå denna punkt som vi utbådo oss Sv. Tidningens svar, huruvida nigot misstag kunde ligga uti den gjorda slutledningen. Ptt sådant svar har ock sedermera blifvit mnadt, och vi anse det af en icke ringa anm PETTER ST RETT ESS INNE EKNER it J ar, patagligen el, som har le man, — jag lofvar att blifva dig en bättre .. Lyd derföre mitt råd. hklla Casa;