Aftonbladet – 10 februari 1854, sida 3

silver att consols den 4 stigit till 925, gg. BLANDADE ÄMNEN. Grefre Orloff och Czaren. (Ur Charivari.) Orloff? — Sire. — Har du dina stöfla smorda? — Alltid, ers majestät. Drag dem d på dig, och häll dig i beredskap att resa om en tim me,. — Hvart, sire? — Till Wien, Berlin, Lon don och Paris, eller till Paris, London, Berlin oc Wien, hur du vill; hufvudsaken är att du reser. — flvad skall jag göra i de der städerna? — In senting., — Och när skall jag ätervända? — Nä jag kallar dig tillbaka. Din mission är helt och häl let politisk — glöm ej det. Jag har nu uttöimt mit förråd på noter, protokoller och cirkulärer! Jag ha irgenting annat att roa publiken med. Ögonblicke är nu kommet att släppa dig lös i den orientalisk. frågan. Jag har talrika anhängare i den europeiska pres sen; dessa vasåller göra sig ett nöje af att hallla freds örhoppningarne vid lif bland folken; jag måste doch lå och då ge dem en liten handräckning. Antag t -X. ati jag återkallade min ambassadör från ILondor och befallte min ambassadör i Paris att: begära sin: pass, — och detta kan hända hvilken dag som hels — hvad skulle då bli af fredsvännerna ? Vid hvilker sren skulle de ännu klänga sig fast? — Jo, vid grefve Orloffs mission. Czaren, skola de säga, återkallar väl sina sändebud, men han ger en henlig beskiekning åt sin kammarherre, grefve Orloff, till kabinetterna i Schönbrunn, Potsdam, Windsor oc Tuillerierna, att tala i min vän Capefigues diplmatiska stil. Hvad skulle väl under nuvarande förhå ande en sädan beskickning tjena till om czaren ej änu sätter någon Lt tll negotiationer. Det är frxan om itt inleda preliminärerna till en ny konferes, kanske till en kongress, och grefve Orloft har i appdrag ut ingå i underhandlingar i ämnet med de fyra stormakterna. Vi helsi då i grefve Orloff, skola mina vänner bland pressen ej underlåta att tillägga, en sudbärare om en blifvande tredlig lösning.. Detta sår förträfl:gt ihop med mina jlaner, ty det: är nytdigt att våra motståndare tro på fredens bes ånd medan vi rusta oss till kriget. Förstär du nu hela vigten af din mission?, — Fullkomligt, sire. Det är, så till sägandes, at: låta sista minan sprinsa. — Alldeles! Vet du, Orloff, du är mig en rätt klippsk karl. Du är riddare af S:t Wladimir?, — Af alla dess klasser, sire. — Riddare af S:t George?. -— Äfven det, ers majestät. — Riddare af Santa Anna?: -— Äfven det, ers helighet., — Det är illa det, ty-som du ej förlorat näson batalj, kan jag ej fördubbla din lön. Nöj dig lerföre med den höga tillfredsställelse, som jag nu vetygar dig. Lyssna nu till mina instruktiomer : Vid :ärmare eftersinnande tror jag nästan att det är bäst utt du börjar din rund i Wien. Det finns i denna stad ett centrum för telegraflinier, hvaraf du kan traga fördel. Du lemnar derefter Berlin.n — Ja, sire. — Anländ till denna stad, framför cdu mina somplimenter till den unga kejsaren, och dlu måste å ew fint sätt inbilla allmänheten att du är i BerD. — Ja, sire., — Hufvudsaken i en sådan mison som din är att folk altid tror dig vara på ett elt annat ställe än der du verkligen är. I Wien mäste man tro att du är i Berlin, i Berlin att du är : London, i London att du är på väg till Paris, och i Paris att du säkerligen alldeles nyss anländt till London. Denna osäkerhet måste naturligtvis gifva inledning till en hel flygande här af telegrafdepescher, ulla mer eller mindre nyttiga för mina anhängare, :om på samma gäng — eget nog — äro anhängare freden. — Oss emellan sagdt, tror jag det är onöligt att du reser till London och Paris; men diet skulle j taga sig illa ut om vi läte det blifva beskant att iu ätven besöker dessa begge hufvudstäder. Din beskickning får derigenom endast ett ännu trovrärdigare och fredhgare utseende. Sedan din mission ärr slutad, mäste vi upphöra med vårt passande och sspe!a på cullt allvar. — Under tiden, sire, är jag cert sista sort ? -— Som du lika qvickt som träffande tsäger —— mitt trumfkort. Men, Orloff, ehuru jagsom din vän lyckönskar dig till den qvickhet du utvecklar imför din nerre, känner jag mig Nkväl litet orolig öfver den ivickhet du utvecklar inför din vän. Qvickt folk ar rligt. Låt detta tjena dig till efterrättelse. Var vidanefter mindre qvick, och drag nu På dig dina töflar!, . —— a — — För en par veckor sedan har i Contancersjön fängats en gädda som var 5 fot läng, en alf fot tjock och vägde 30 marker. Efter vissa närken var den 60. är gammal. Denna gädda är örd till Stuitgart och der visas för pengar. Dess 5 da består af 40 andra fiskar om dagen. (M. n. ÅA.) — Symachiner. Såsom bevis på värdet af enna uppfinning anfördes vid en af de sednaste samiankomster, som Society of arts, höll i London, att la segel, tillhörande det kolossala klippertfartyget Great Republic, och utgörande en yta af: 28,000 vadratyards (66,393 qvadratalvar) blifvit maied till jelp sf symachinen hopsömmade på sex daggars tid, r Waldo, som anförde detta faktum, bar beräknat t samma arbete skulle, om det förrättats med menskohänder, minst erfordrat 1200 dagsverken. (P.T.) — Spanska flottan, -Enligt Cadiztidningen omercio utgöres Spaniens sjöstyrka, inneslutande dem m äro under byggnad, af 189 fartyg, hvaraf 3 1ieskepp, 10 segelfregatter, 14 skruffregatter, 17 kor. tter, 14 briggar, 12 skonerter, 2 skrufskonerter; 8 unsportfartyg, 34 ångfartyg och 73 mindre fartyg. Bättelse: I gårdagsbladet under rubriken Rättegångsoch Posaker, står: e. o. kamnäarskrifvaren A. P-d 0. kanslisten A. P—d. me JANDELS-UNDERRÄTTELSRR. WE WDIR IE Kstrtea läs: