Aftonbladet – 10 februari 1854, sida 2

diskussion, som i anledning deraf kan komma att ega rum, förutsatt att tillfälle dertill verkligen beredes, innan hufvudförslaget företages till afgörande. Men huru än den slutliga utgången må blifva, och alldeles oberoende af detta förslags slutliga antagande eller förkastande, kunna vi icke annat änanse den förberedande öfverläggning, hvilken hr Sjernsvärd velat föranleda angående grunderna för den valordning som förslaget förutsätter, vara i hög grad önskvärd. Genom en sådan öfverläggning skall det icke allenast först tydligt visa sig i hvad mån förslaget är praktiskt utförbart, dess antaglighet eller förkastlighet i öfrigt tills vidare oafsedd. Och profvet af en sådan undersökning borde väl åtminstone förslagets egna anhängare aldraminst sky, i fall de eljest hafva allvar dermed. Men genom en sådan öfverläggning skulle det tillika visa sig, hvad som möjligen kan vara att påräkna i godvillig eftergift af innehafvande privilegier från det nuvarande riddarhusets sida i fråga om deltagande i representationen såsom stånd och medelst personlig sjelfskrifvenhet. Och detta vore, äfven om och när det nu hvilande förslaget faller, en stor fördel för beräknande af möjligheten att efter dess fall få ett nytt hvilande, som kunde hafva mera utsigt till framgång. Fördelar af enahanda art skulle också otvifvelaktigt vinnas inom de öfriga stånden, om likartade öfverläggningar angående eventuella ståndsordningar äfven der komme att ega rum, och denna vinst anse vi så stor, om icke just för det nu hvilande förslaget, dock för representätionsfrågans utveckling i allmänhet och för dess bringande i någon mån närmare sin lösning, att vi skulle anse den väl värd att köpas med en eller annan veckas förlängning af riksdagen och några arks tillökning i protokollerna. Hvad sjelfva det nu hvilande förslaget anär, så tro vi dess öde redan kunna med wämmelig säkerhet förutses. Om vi någonsn skulle hafva hyst någon tvekan i detta afseende, så har denna bhfvit alldeles undanröjd genom den i dessa dagar förefallna diskussioaen på riddarhuset. Ty det enda sättet att åa förslaget antaget hadvarit, om de liberala velat göra eftergiter af flera bland deras inest väsendtliga fordriogar. Men om omständigheterna visa, att förslagets egna uppnofsmän icke sjelfva hafva allvar dermed, öreställa vi oss, att de liberala nog lära akta sig att under nuvarande förhållanden förhasta sig med ytterligare eftergifter af sina billiga ordringar utan annan påföljd för dem, än att leras motståndare sedan binda dem dervid. Hr v. Hartmansdorff liknade den diskussion, som i går egde rum, vid en förpostträftning, tt hvars utgång man skulle kunna sluta till len blifvande hufvudbataljens. Vi ville hel:re detta afseende likna den vid en rekognoscering, och tro att den såsom sådan — ehuru. säsom det tycktes, föga förber. dd — ickvarit utan allt gagn för de libersla g nom le blickar, den tillåtit d-m att kasta över notståndarnes ställning i denna fråga.