Aftonbladet – 8 februari 1854, sida 2

FSS SAST a FPA RM SVA REN alla armåens högre officerare samlade i hans rum för att mottaga ordres i afseende på försvarsplanen. Jag blef särdeles frapperad af deras martialiska utseende och resliga växt: hvar och en af dem tycktes född till soldat; och detsamma kan sägas om hela armdcen. En trupp af präktigare karlar, än den turkiska armåen, tins ej i verlden; — längd, symmetri och muskelstyrka, allt är till deras fördel. Det stora hufvudfelet, och i sjelfva verket det enda, som hindrar denna armå från att blifva det förfärligaste förstörelseredskap i verlden, är bristen på ett lämpligt system för officerarnes bildning. Polytekniska skolan i Konstantinopel, med alla dess förtjenster, kan ej frambringa några resultater af betydenhet, så länge rekommendationer och slägtskapsförbindelser hafva så mycket inytande vid tillsättningarna. Så länge höga poster bortgifvas åt en person, emedan han ir någons man eller bror, och ej emedan han är en tapper och erfaren soldat, skola duglighet och kunskaper aldrig af armåen uppskattas tll sitt rätta värde. Detta oaktadt kunna vi cj annat än fatta ett högt begrepp om de turkiska trupperna, då vi komma ihåg, att de 1828 uthärdade två kampanjer emot ryssarne med ej obetydlig framgång, och jemföra deras dävarande beskaffenhet med hvad den nu är. I detta krig förde den, som händelsevis råkade komma först upp om morgonen, befälet för dagen öfver den trupp han tillhörde. Artilleriet, som bestod af några små stycken, drogs af oxar, och man brukade cmellanåt skjuta några lösa skott för att låta ryssarne veta att man hade kanoner, och för att skrämma dem med bullret. Hvarje soldat kom och gick som han behagade. Så snart han blef trött vid kriget, kastade han sitt gevär på axeln och marscherade hem, låtande sin chef trösta sig med det svaga hoppet, att han skulle få återse honom, sa snart vädret bletfve vackert eller så snart han reglerat sina enskilta affärer. De af de nuvarande turkiska oificerarna, som ihågkomma dessa förhållanden, skratta hjertligt deråt och anse dem lika putslustiga som vi.