Aftonbladet – 7 februari 1854, sida 1

p CIL FAFSig Sy SStlsalla Si PIPE VM organer i Tyskland nästan mera dermed in med den orientaliska frågan i allmänhet. Som vanligt togo de halfofticiella och ministeriella bladen först till ordet. De tycktes vilja behandla saken så, att de deraf kunde draga någon förmån åt preussiska ministeren. Underhandlingar, sade de, ha blifvit öppnade med preussiska regeringen om en anslutning till den svensk-danska neutralitets alliansen. Här till fogades nu naturligtvis efter råd och lägenhet hvarjehanda broderier. Man fick dock snart veta, att ingenting häraf var sannt, att neutralitetsförklaringen under December månad hade blifvit meddelad alla sjöstaterna, ifven Oldenburg, Hannover, Belgien, Sardinien, ÅAmerisa och Preussen. Noten synes hafva anländt till Berlin mot.slutet af December månad. Det skall måhända ej vara utan allt intresse för edra läsare att erfara våra tidningars omdöme om den skandinaviska neutralitetstraktaten. Nationalzeitung, den moderata demokratiens organ, ett af de mest utbredda och aktade blad, har fiera gånger uttalat den förhoppningen, att traktaten skulle komma att tillämpas i anda af en liberal neutralitet och motstånd mot Rysslands våldsgerningar, emot inkräktningsbegäret hos Skandinaviens och Tysklands arffiende. I sitt N:r för den 18 dennes uttrycker Nationalzeitung en fruktan för att man i ert land måhända icke tillräckligt uppskattar faran af nära föreståendeeuropeiskt krig. Nationalzeitung tror icke på möjligheten af en fredlig lösning, sedan diplomatien i denna sak förgäfves uttömt all sin förmåga och användt alla sina konster, och varnar derföre det liberala partiet i Sverge, den utmärkta förposten mot civilisationens fiende, att för all del vara på sin vakt. s i Vossische Zeitung, bourgeoisienstidning, i allmänhet temligen färglös, men i den orientaliska frågan mycket bestämd och i erinrar först derom, huru Petersburger nettet genom det beryktade ä äfven gering undertc cknade Londonerproto nat sig en möjlighet till en framtid ning af Öresund och Belterna, dessa Nordens Dardaneller, och tillägger att, det derföre ärj af högsta vigt att få kännedom om detaljbestämmelserna i den afslutade neutralitetstraktaten. En förklaring om neutralitet, äfven om denna skulle vara beväpnad, är här icke tillräcklig. För att bringa det derhän att densamma respekteras, är det, menar Voss. Zeit. högst nödvändigt att afsluta nentralitetstraktater med, andra stater, så mycket mera som reglorna för en neutralitet icke äro tillräckligt bestämda i folkrätten, utan blifvit på olika sätt utvecklade på olika tider, af England och Ryssland, isynnerhet i fråga om visitationsrätten, öm skeppsladdningar, beskyddade af neutral flagga 0. sS. Vv. Voss. Zeit. påminner derom att 1801 hade Danmark afslutat ctt neutalitetsfördrag med Sverge (bladet menar fördraget om den beväpnade neutraliteten i St. Petersburg af den 16 och 18 December 1800 mellan Sverge, Danmark, Ryssland och Preussen.) Icke destomindre passerade en engelsk flotta, kommenderad af Parker och Nelson och trotsande fästningen Kroneborgs eld, sundet helt nära svenska kusten och och bombarderade i Mars 1801 Köpenhamn. Man vet, att i April 1807 förnyades bombardementet på Köpenhamn af engelsmännen, som landstigit på Seland och som efter Köpenhamns kapitulation borttogo Danmarks flotta, allt under den förevändningen att Danmarks neutralitet icke vore nog stark att förhindra att icke landet kunde tvingas att använda sina krafter mot England. Bladet gör den slutsatsen att hvad som en gång förr skett, från Englands sida, ännu en gång kan under närvarande förhållande upprepas från Rysslands, Och det ir derföre af stor vigt att erfara de närmare bestämmelserna i den mellan Sverge Norge och Danmark afslutade traktaten. (Innebållet af noten till de fremmande sjöstaterna har sedermera blifvit bekant, men förestående reflexioner ha icke derigenom förlorat sin tillämplighet.) Så tänka bourgeoisiens och det liberala partiets organer hos oss för närvarande om den svenska neutralitetsförklaringen. Junkerbladet Neue preuss. Zeitung diskuterar äfven frågan i sitt N:r för den 18 dennes. Denna tidning är den enda i Preussen, som öppet tager parti för Ryssland. Den gillar, 1 allmänhet taget, den afslutade traktaten. Rättigheten att utesluta örlogsfartyg från vissa hamnar är, menar N. P. Z., grundad i folkrätten (junkerbladet tänker härvid naturligen företrädesvis på utestängandet af franska och engelska fartyg.) Särskildt fästes i denna artikel uppmärksamhet vid frågan, huruvida stenkol skola räknas såsom krigskontraband, hvilken åsigt bladet också i ryskt intresse förfäktar, : Die Volkszeitung, ett demokratiskt blad, betraktar den skandinavaska neutraliteten såsom mycket nyttigare för Ryssland än för de vestliga sjömakterna. Ryssland har sjelf hamnar vid Östersjön och den rättighet som Sverge och Danmark förbehålla sig att stänga vissa bestämda hamnar för de krigförande makternas örlogskepp, blir endast till gagn och fromma för kabinettet i Petersburg. På samma sätt är det med bestämmelserna i afseende på krigsförnödenheter och andra dispositioner, som till utseendet äro opartiska och mindre vigtiga. Jag har velat underrätta er äfven om denna åsigt af saken, uttalad af en bland våra mera ansedda tidningar, för att icke lemna er i okunnighet om hvad som yttras hos oss om en sak, som rör er så nära. En annan fråga, som på sednaste tiden blifvit iske mindre debatterad, är den om mare clausum, hvilken blifvit bragt å bane genom flottornas insegling i Svarta hafvet. Den drör naturligtvis äfven Östersjön. Man vet att det är en grundsats i folkrätten, att hafvet anses höra till den stat, hvars kuster det sköljer, så långt som en kanonkula från de yttersta landområdena kan nå. Större hafsfjärdar, sund o. s. v. betraktas såsom de staters besittningar, hvilkas uteslutande eganderätt till dessa delar af hafvet, a ET