BM. Albert Westfelåt, JA 49 Lilla Trädgårdsgatan. SOU. . den 4 Februari. Can den Skandinaviska neutralitetsförklaringen gifva någon billig anledning till klagomål från Rysslands sida? Det har icke kunnat undgå att väcka ett Illmänt uppseende att Svenska tidningen, den almstjern-Gripenstedtska ministerens vapenragare under de sista dagarne med en särdeles ver, och i en mycket undfallande ja, man kunde ästan kalla det bönfallande ton, sysselsatt ig med frågan. om. de reklamationer, som en af vår Regering afgifna såkallade neuralitets-förklaringen säges hafva framkallat från det ryska kabinettet. . Aftonbladet har edan genom ett par utdrag påpekat huruom Svenska tidningen först i Måndags med anspråk på trovärdighet hade hört uppgifvas, att betänkligheter af allvarsam art från Ryska sidan uppstått mot erkännande af sagde, neutralitets-förklaring,. Det var troigt att. en tidning i. den ställning som yenska tidningen icke :kunde: utsprida ett ykte af så grav beskaffenhet som detta, anat än med.uttryckligt tillstånd, först derföre tt ingen kunde;:veta mera om, hvad Rysslands ninister haft att kommunicera Svenska Regeingen, än hvad den sednares ledamöter jelfva ville låta transpirera, och sedan deröre att Svenska tidningen utan tvifvel har ör. mycken respekt för den i tryckfrihetsagen som förbjuder allt kungörande i tryck af hvad som rörer å färde varan? underhandingar med främmande makter,, för att på get bevåg eller utan tillstånd gifva sig ut vä det hala. Härigenom var, medelst berättelsen mm sådana underhandlingar, redan uppmärkamheten tillräckligt spänd, men blef det ännu nera genom Sv. tidningens artikel dagen lerpå, hvaraf också ett litet stycke meddeades i Aftonbladet. Sedan den föregående lagens. nyhet genom den tillagda accenten af anspråk på trovärdighet, väl hade gjort sin rerkan, så hette deti den påföljande artikeln, tt Redaktionen: icke -med någon: visshet kände förhållandet, ; och aldeles icke i hvilka delar neutralitetsförklaringen kan hafva mött motstånd, hvarjemte tillades att då ämnet troligen i detta ögonblick är föremål för vigtiga diplomatiska förhandlingar, så är klart att en tidning, som icke genom spridande af irriga föreställningar, hvarken vill förnärma eller bereda det obehag som kan uppkomma genom , offentlig behandling af så ömtåliga frågor i ömtåliga ögonblick, måste väga de ord han utsänder. I förbigående kunde härvidblott anmärkas, utt då Svenska Tidningen ingenting tillförlitigt visste om det ifrågavarande meddelandet, så var det i sig sjelf temligen öfverflödigt att meddela någonting derom åt publiken; men oaktadt den tillkännagifna obekantskapen med förhållandet,, har Svenska Tidningen omellertid deraf tagit sig anledning till de betraktelser, som finnas aftryckta i tisd:s Aftonblad, och i hvilka en appell görestill Finlands eröfrares, den högsinnade Alexanders broder, att icke våldföra den nationella frihetens sak; att vi icke rå för, om vi ligga illa till för Ryssland; att vi icke rå för, att om vi lemna ,samma fördelar åt båda makterna, den ena har deraf.mera gagn än den :andra, och att denna enkla betraktelse synes icke kunna undgå den mäktige herrskare, som sjelf är för stor, för att ej tänka stort om detta lilla, men i verlden kända folk, hvilket blott tvenne år sedan Finland slets ur ,vår moderliga famn, blef med blödande hjerta Bysslands bunmdsförvandt, emedan Rysslands sak då var Europas, :var de. sig -befriande ;folkens, från Wolga till Tajo. Vid allt detta. är egentligen ingenting att erinra; .1sa m( ah Så Men Svenska Tidningen har derjemte avancerat-den-satsen, att det är obestridligt, att Skandinaviens neutralitet är vid ett stundande krig mera-gynnande för England och Frankrike, som icke ega några: hamnar i Östersjön, än den är för Ryssland., sa : Man blir af dessa uttryck frestad draga den slutsatsen, att Svenska Tidningen trott sig veta, det Ryssland skulle rent af protesterat emot Sveriges rättighet att förblifva neutralt uti en tvist, som dock icke på något sätt omedelbart kan angå oss; och detta paminner om : andra tilldragelser i samma riktning, nyss innan hemliga utskottet bildades och skrifvelsen om det extra anslaget till rustningarne kom till statsutskottet. Det torde vara någorlunda bekant, att vid denna tiden en och annan högre embetsman, som anses vara inne i regeringens förtroende och som måste antagas icke tala om politiskt grannlaga nyheter utan vederbörligt tillstånd, berättade i förtroende för nästan en hvar som träffades, men isynnerhet för riksdagsmän, att ganska stränga föreställningar från ryska sidan blifvit gjorda emot Sveriges neutralitet i händelse af en konflikt. med. de vestra makterna. Den första anmärkningen somerbjuder sig i anledning af såväl det ena som det andra af dessa rykten är, att försök å Rysslands sida att vinna vår regering till bundsförvand för händelse af ett krig alls icke förekommel underligt. Det faller ju af sig sjelf, att on Ryssland skulle få krig med de vestra mak: terna, så måste den förra makten allrahels se, om Sverige och Danmark med ens och utan all betänklighet ville träda på dess sida Men. Hans Maj:t kejsaren af Ryssland känne: redan långt före detta tillräckligt, att svenska nationens sympati för Ryssland icke är nog stark, att det skulle låtit sig göra för regeringen, om den äfven varit böjd derför, hvilket man icke heller kan antaga under närvarande förhållanden, att sjelfmant och utan någre tvingande omständigheter ställa sig på Ryss lands sida samt bryta freden med Englanc och Frankrike genom att, i händelse af krig för dem stänga sina hamnar. Med det be grepp som den ryske sjelfherrskaren har or sin makt och med kännedom om det sätt of