Aftonbladet – 28 januari 1854, sida 3

) Ett Te Deum! Ni han då ej läst den franska öfverkirurgens rapport, hvilken franska amiralen gaf det sorgliga uppdraget att gå att uppsöka och förbinda de sårade vid Sinope, essa sårade, på hvilka Ryssland icke en gång tänkt. Tusentals menniskor voro der döda eller döende; otaliga familjer försänkta i sorg; Guds englar beslöjade sina ansigten vid åsynen af så mycken jemmer, så mycket förakt för hans verk; och ni, som gifven er ut för segervinnare, ni som voren sex mot en, ni uppstämmen lofsånger, ni firen edra bedrifter med ett Te Deum ! Upphörom åtminstone med ett sådant skrymteri! Om kriget är en nödvändighet, välan, så underkastom oss det; må vi med kanonskott slita våra internationellaa tvister; må vi med vapenmakt, om förnuft och rättvisa ej förmå något, qväsa en omättlilig och rå eröfringslystnad, som vill störa verldens j emnvigt; må vi sätta nosgrimmor: på björnarna för att Hindra dem att skada, —ingenting är rättmätigare: men må vi tillika låta förstå att detta är undantagsfall från den tid hvari vi lefva; och, ni kossacker, i stället för att sju nga Te Deum, bedjen Gnd om förlåtelse för allt det onda ni tillskynden Europa genom den illbakaskridande rörelse som ni förgäfves sösen gifva den nya tidens civilisation ! Är ett Fe Deum möjligt? Skall ej Gud såsom hälande och ovärdiga hans allgodhet tillba.karisa dessa segersänger, då segern blifvit åtöljd af så upprörande, så nesliga omständligeter 7 De sårade och döda vid Sinope voro le ej Guds söner, likaväl som ni moskoyvier? Var ej deras sak heligaree än er? Ffade i ej kommit till dem för attt skymfa dem ch svänga knutpiskan öfver (deras hufv aden. ch ni prisen Gud för det ni slagtat ett antal f hans barr. endast derföre att ni i detta gonblick voren de starkare, iatt ni voren hun ra, då de endast voro temtom eller tjugu, på amma gång ni öppet för verlden förklarade, tt ni endast tänkten gå försvarsvis tillväga I lå de som vilja störa verldens lugn och måtta ugg mot folkens sjelfständighet och vär diget njuta af sin nesli;za triurnf, men må, de Iminstone ej häda Gud med segersånger, som ll genljud endast hafva faderlösas gråt cech vödrars förtviflan.