Aftonbladet – 27 januari 1854, sida 3

eg YNAENVA RA ME MMVD Re BLANDADE ÄMNEN. — En bal i Sincapore. En lika intressant som här ovanlig tilldragellse — skrifver en resande engelsman från Sincapore — har nyligen utgjort det allmänna samtalsämnet bland le beau monde i Sineapore. Kim-Sing, en rik kinesisk köpman, väl känd som en Antonio på Sineapores Rialto, fick för några reekor sedan det djerfva infallet att ge den första kinesiska bal som någonsin varit sedd i denna del af rerlden. Han hade nyligen låtit uppföra en särdeles stor Godown eller sträcka af boningsrum och varumagasiner. Ett af dessa beslöt han nu att förvandla till en ståtlig bankettsal och danssalong. Europeer gingo honom troligen tillhanda med de preliminära arrangementerna, såsom anskaffande af musik och ett omsorgsfullt urval af rafraichissementer för hans gäster. Talrika bjudningskort utfärdades till herrar och damer af alla nationer och tungomål, hvilka inviterades att i sina särskilta drägter den utsatta aftonen infinna sig i Kim-Sings Godown. En detaljerad skildring af den etnologiska exposition som denna fest företedde skulle blott synas som ett-dåligt skämt, men. jag bedyrar att jag ej gör mig skyldig till den minsta öfverdrift, då jag säger, att i sällskapet funnos: engelsmän, fransmän, holländare, skottar, irländare, tyskar, portugiser från Malacca, spaniorer från Philippinerna, malayer, bombayeser, cambodjaner, tonkineser, mandariner från Cochin China, siameser, peguaner, araber, javaneser, turkar, judar, parser, kineser ech racevariationer af alla möjliga slag. — Jag ansäg mig särdeles lycklig att ha kommiti rättan tid för att få vara med om denna fest. Jag v.r naturligtvis, liksom alla de andira, beherrskad af de vanliga stamfördomarne och kunde derföre, då jag pre senterades för herrn i huset, med sin hårpiska, sina ng drag och mongoliska ögon, endast med största OO svårighet dölja mitt skrattbegär under en allvarsam och ceremoniös artighet. Jag hade blifvit introducerad under de lyckligaste förebud och kände mig derföre snart hemmastadd mid både de himmelska och I jordiska gästerna. Som danerna utgjorde en afgjord j minoritet, hade hvar ochen af dem fått två kavaljerer på sin lott. Fulikomigt obekant på stället som Jag var, började jag frukt för mitt öde. Jag misstog mig dock. En ung dum af holländsk härkomst, men med en hy, mörk son en malayiskas, fann sig spart, jag vet ej rätt huru, som min moitit, och bortilade vi, svängande och piruetterande utför rummet till de asiatiska neofyternas stora förvåning. — Jag måste här i parentes anmäärka, att balrummet ej var mindre än en engelsk kyrkka af det större slaget med en rad af pelare på beggee sidor under gallerierna, på hvilka en oräknelig maassa af äskådare trängdes. Näst efter oss följde en juude i bengalisk drägt med en liten n och späd enge:lska, derpå en eldsdyrkare med en parisiska och derefter en mängd af alla möj! kombinationer, tills golfvet hvimlade af dansande som sräfvade af och an under det bländande skimt från de statliga ljuskronorna. — Sedan jag delat era dansar med min unga holländska, fann jag mig it, tu, tre hopparad med en spanska från Manilla, mm rökte mellan dansarna och talade mycket dålig elska. Detta förklarade hon dock vara sitt favoispråk, ehuru hon ledigt talade både malajiska och anska; jag var derföre som artig kavaljer nödsaad att dölja min okunnighet om större delen af ;nnes konversatien. — Trött af dansen, smög jag ig bakom pelarne för avtt hvila något. Här stodo 1å nätta bord placeradee framför yppiga soffor, åa hvilka nägra himmelskaa lägo makligt utsträckta, saligt opiirus. De tycktees försänkta i ljuliga drömnar, troende sig måhändda på Liljesjöns siränder, pomgifna af blommande erranger och tebuskar. Nära lem befunno sig två ellerr tre hinduer, rökande ur inga hookahs; och ej långt ifrån dem en enslig turk, vars ansigte utiryckte ett oändligt förakt för de Xtrogna af alla färger han säg omkring sig. Som 3 nyligen kommit från hans del af verlden, tilltade jag honom, och stor var hans förtjusning då han rde en helsning på Stambuls språk. Hela ekononen i hans drag undergick genast en fullkomlig örändring. Han skulle gerna förlängt vår konversaion ända till morgonen, hade jag ej af musiken blifit påmind om en vals, hvartill jag uppbjudit en ouri från Manilla. — För att värdigt beskrifva den oupe som nu följde borde jag för tre är hafva stulerat under någon Pariserprofessor i gastronomien. Jen var ett kaos af läckerheter, den ena mera föredande än den andra. Alla slags frukter från indika arkipelagen, Indien, Kina och vestern, somliga deras naturliga skick, andra utsökt preserverade, or0 uppstaplade omkring oss. Der fanns fogelbooppor, pillaus af kängurwh-svansar, fisk af alla slag ;ch pastejer i öfverflöd. t Och vinerna sedan! — alla iner som Frankrike, Tyyskland och Ungern framringa, gnistrade på bordeet, och den största omsorg ittogs att hvar och en skulle blifva serverad med ad han mest tyckte om.a. Under mältiden inström2ade i rummet ljufliga ! harmonier, kommande jag et ej hvarifrån. Detia fföreföll mig långt bättre än a stormande taffelmusikk, som, frambrusande från a läktare öfver ens bufvrod, stör njutningen af en od måltid. Som den mm var anbragt tycktes den eremot utgöra en del af frukternas och vinernas doft. ågra stycken, sjungna af italienska sångerskor, förde vig i minnet tillbaka till fordna lyckliga dagar i .uropa. Som emrexling hade vi äfven litet asiatisk k, som några af de närvarande curopeerna anigo sig i den goda smakens namn böra kalla afskyärd, men som syntes mig full af vek skönhet och å sina ställen af vild och passionerad kraft. Som 1g dock ej är kännare k:an jag naturligtvis ha orätt. ör öfrigt dömde jag i den vänligaste stämning med elg verlden. Klockan miellan 2 och 3 på morgonen lutade den glada festen.. — Ean linnefabrik ii Leeds. Om i afseende bomullsfabrikerna i Laancashire en typ gäller för ;r alla, är det ej fallet i med linnefabrikerna. Det nns nemligen en i Leedds så egendomlig till sitt ut:ende, så ful!indad tilll sin organisation, att den .arpt skiljer sig från allla andra. Detta är herrarua arsballs ryktbara eiablilisementer. Hvilka äro de ften man söker ernå vrid uppförandet af en stor briksbyggnad? Att vinma en hastig öfverblick öfver la anordningarna och arbetena, att göra alla ma, hinerna lätt tillgängliga; att vinna likhet i tempetur och fuktighet, högst vigtig för vissa ändamör t undvika luftdrag, att ästadkomma en än lig laftvexling. Nu föll det herrarna Marshall in t eit enda jätterum skulle bäst uppfylla alla d rdringar, och de uppförde följaktlis e skaffade sig planer och ritni gna från E: 5 nkte huru h massiv storlek i ktur, och en gäng dierfhet hr Eno ine on stor,