Aftonbladet – 26 januari 1854, sida 3

och skieklighet, SON MOA antaa svarighet vid behandlandet af någon diploniatisk fråga vid de europeiska hofven. I PTeheran ligger också nyckeln till lösningen af a gan om de asiatiska centraloch kustländernas blifvande öde. Skola dessa länder blifva ryska eller engelska? — that is the question! Ryssland tror sig 1 egandet aff sina kaukasiska och transkaukasiska besittningar hafva af försynen erhållit en anvisning på det mellersta och södra Asien, och anser sig kalladt ait der utbreda kristendom och curopeisk kultur, Det syftar derföre Jisa, mycket mot Teheran som mot Konstattinopel. 2 RA England deremot, hvars färgor svaja på ans ges och Sinds stränder liksom på er af Himalayas, har alls icke lust ot närhet låta någon annan europeisk. stat, a! draminst en stat, som har en så 1 KO cielt som nationelt hänseende 3å oxklust 2 ofördragsam karakter som Rysslands, den begge staternas intressen äro i Asien HN blott 4: atf BIN Oo grad stridiga mot hvarandra att Nadel behöfver taga kartan öfver :Aetina ver j i hand, för att öfvertygas deroni. un beI detta ögonblick har den i Theber luständigt stigande och fallande vågskålen tat sig till Rysslands fördel, och hr Thom, son, Englands repretentant sedan öfversta Sheils afresa, ser sig i likhet med sin företrädare utträngd genom furst Dolgorukis öf.vervägande inflytande. För någon tid för-. stod den sednare att genomdrifva att en af Schahens slägtingar, hvilken i egenskap af: generalguvernör styrde provinsen Masanderan, blef afsztt som det föregafs, emedz:n han understödt en uppresning bland Turkarna emot: de ryska myndigheterna vid Kaspiska hafvets kust. Förgäfves lade öfverste Sheil sig ut för guvernören. Schahen fogade sig efter de ryska fordringarna och sände dess-utom ett utomordentligt sändebud till S:t Petersburg för att betyga sin ledsnad öfver händelsen, — Bekant är den truppexpedition,. som Sahshen för omkring två år sedan afsände till Herat. Dess ståthållare Jar-Mu-hammed Khan hade nyss dött, med anled-ning hvaraf Persien gjorde sina anspråk:gäl. lande på suveräniteten öfver denna stad med: dess område. Redan en grång förut, 1838,. hade Persien försökt att med rysk hjelp be-mäktiga sig Herat. Men staderis innevånare: kastade sig då i engelsmännens armar, och engelska officerare, 1 synnerhet löjtnant Fot-tinzer, ledde försvaret med en sådan framgång, att perserna måste daga sig tillbaka. Herat förblef oberoende så räl af Afghanistan: som Persien, under styrelseaf en egen herr-skare, Kamran Schag. Ar 1543 dog denne,. och hans vesir, Jar-Muhamned Khan, bemäktigade sig regeringon,; sedin han fördrifvit. Kamrans söner, underkastade sig Schahen af. Persien, men förband sig äfven å andra sidan,. till betryggande af sitt vällde med khanen: af Kabul. Så väl Persien ssom Habul gjorde nu efter Jar Muhammeds :död anspråk på Herat. Förgäfves sökte Englland afhålla Schahen från denna expedition, som kunde oroa det närgränsande britiska gebictet och utsätta det för omedelbar beröring med det ryska inflytandet. Furst Dolgorukis råd segrade och expeditionen afsändes. Denna strid om Herat är dock ännu icke afgjord. England understödjer khanens af Kabul, Dost Muhammeds anspråk, medan Ryssland är på Persiens sida. Af denna orsak hufyndsaligen vilja ou öfven Afghanerna i Kabul i den rysk-turkiska frågan taga Turkiets parti, medan Naaser-Eddin Schah så väl till vedergällning för det bistånd kejsar Nicolaus ger honom i Herat, som emedan han är ur stämd att betala återstoden af en gammal kriggskon-ribution till Ryssland, med eller mot sin vilja är nödgad att förklara sig för det sednare. Persiens finanser beiuna sig 1 ett mycket sorgligt tillstånd, och eländet bland folket bur nått sin högsta grad. Koleran har urderloppet af förlidet år anställt oerhörda hörjning: 1 provinserna och den 4 Maj förstördes s I derna Schiras och Kaschan g:nom en jordbäfning. Enligt uppgift af cn i persisk tjer.st varande svensk läkare dokttor Fagergren hade rv Sch ras mer än 12.000 personer omkommit vd denna förskräckliga kantastrof. Till dessa olyckor kommo under deet förra året äfven starka hagelskurar och stopra öfversvämningar, som i grund förstörde toobaksoch vallm.oskördarna. — Persiens inddustri ligger nästan helt och hållet nere, och cdess utrikes handel drifves, hksom dess utrikes politik, uteslutande af Ryssland och England. För några år sedan förbjöd Ryseland frakthandel ger: m sitt område af tyska och ngeiska varor, som förut i särdeles stor mängd ping. ifvir Tiiis till Persien. Härigenom har det I kvä endast bidragit att görs den turkiska hamnen Trebisonde, dit varorra frön de tyska marknaderna skickas genom Wallachiet och öfver Svarta hafvet. till en at handIns hufvudpunkter. Karavavtågen behöfva tolf tll fjurton dagar frin Trebisonde till Erzerum och tjugufera dagar från Erzerum till Tabris. Eugelska varor komma dessutom irån de indidiska hamnarna öfver Bender-Absssi och Ba4dad till Persien. Importen öfver Trebisonde uppgick 1850 tl 30 m lllioner riksdaler och exporten af persiska varorr öfver denna hamn till omkring 6 millioner rriksdaler; likväi har denna handel på de sista: åren något aftagit. IDe engelska bomullsväfmaderna spela dessutom en hufvudroll biand de curopeiska importartiklarna i Persien, medan ryssarna införa råa och bearbetade metaller, pelsvaror m. m. De persiska exportartklarna u:göras förnäroligast af råsilke från Ghilan, galläpplen, kaschmirshawlar m. m. SEE RIKSDAGEN. Herr landshöfdingen A. P. Sandströmers mometien, angående jemnare fördelning af skjutsningsbesväret. i Bland de bördor, som trycka jordbruket är skjutsn ngsbesväret särdeles betungande. Genom den i sednare tider utkomna författning om entreprenaders tillväggabringande har väl i så måtto en väsendtlig ffördel vunnits att de skjutsskyldige, med beggagnande deraf, kun.