Aftonbladet – 23 januari 1854, sida 3

ledning för -sjömannen ---Sedan -hr -Pjernberg upplyst, att-nyssnämnde Arendalerskepp visserligen icke alls totålt-förolyckats, men dock blifvit mer eller mindre skadade, blef utlåtandet til ekonomiutskottet återremitteradt. : Genom sitt betänkande N:o 9 -hat sammå utskot! afstyrkt nägon åtgirds vidtagande med anledning a! en af prosten Sehram väckt fråga om behofvet af närmare stadganden-1 afseende på de genom kongl. förordningen af -den 20 Febr1764: påbjudna årliga strömrensningar, Ständet gillade hvad utskottet härutinnan andragit: . Med anledning af-Anders Pehrssons motion; om ät gärders vidtagande för -biläggande af de stridigheter som kunna uppkomma mellan Europeiska makterna, har-ekonomiutskottet i sitt betänkande N:o 10 tillstyrkt, att denna motion ieke mä till någönåtgärd af rikets ständer föranleda. Utskottet förklarar nemligen, att-det funnit motionen innebära en vacker id, syftande till -det-s:era ändamälet att tillvägabringa en allmän-fred, och anser, mederkännande af fredens obestridligt välgörande -inflytande på allt hvad som länder till mensklighetens --bästa, att ieke nägo! bör åsidosättas, som till-dess bibebällande kan bidr aga men då, -utöm det att en så lätt funnen utväg till biläggande af stridigheter emellan makterna, som den utaf motionären anvisade, säkerligen redan blifvit begagnad, derest--den funnits--vara til--ändamälet ledande, förekommer -härvid -att, enligt 11 4 i-Regeringsformen, ät Kongl.Maj:t blifvit öfverlemnadt att, på det sätt honom lämpligast synes, handhafva de ärenden, som röra rikets--förhallande-til-fremmande makter, hvilket stadgande otvifvelaktigt äfven af den anledning -tillkommit, att-Rikets Ständer-ansettsicke kunna vara i tillfälle att-ega den kännedom-i sädane ärenden, som för: dessas. -rigtiga uppfattning och bedömande erfordras. brönaninds oe oe i Hr Björck förklarade sig icke-kunna godkänna utskottets yttrandeyatt: stadgandet i-11 -regeringsformen otvifyvelaktigt tillkommitäfven-af denanledning att Rikets--Stärder ansetts icke-kunna: vara i tillfälle att ega: den-kännedom i sådana ärenden; som för dessas -riktiga uppfattning och bedömande erfor, dras.s. — Hr Wern fann det äfven vädligt att i betänkanden införa motiver som uttala grundsatser i afseende på grundlagens tolkning; hvarföre han föreslog att ständet skulle godkänna betänkandet utan gillande af den deri förekommande tydning af grundlagen. — Hr. Stolpe trodde deremot att det ej betydde nägot hvad utskottet i sina motiver yttrat, enär ståndet genom sitt beslut. endast gillar det resultat hvartill. utskottet kommit, utan att-stårdet dermed kan anses. hafva sanktionerat .de i motiverna uttalade grundsatser, — Hr Gråå var äter. af samma mening som hr Wern, och sedan derefter en enkel propositon på bifall till utlätandet blifvit med nej besvarad, framställde talmannen en propositien i öfverenstämmelse med. hre Wernas och Grääs förslag, hvarigenom säledes ståndet -biföllutlätandet utan gil landeaf dess motiver. Uti sitt betänkande n:o 11 hemställer ekonomiutskotlet att någon åtgärd icke måtte företagas med anledning af hr Grapes motion .om--fortsättning till Geltle af telegraflinien från Stockholm till Upsala. ir Grape beklagade. att utskottet så-ansett saken. Han trodde att då K. M. utan någon rikets-ständers medverkan gått i författning om början till telegrafanläggningar inom landet, hade det ej varit olämpligt att rikets ständer genom en skrifvelse uttryckt sitt erkännande af nyttan äfven för vårt land af dessa anstelter, hvaraf större delen af Europa nu kommit i atnjutande, och ständerna sälunda gifvit-er hyllning at de åtgärder K. M. i detta afseende vidtagit, Talaren yrkade derför återremiss, Hr Gustafsson, medlem af utskottet, försvarade dess ätgörande. Trodde-att det väl icke kunde falla någon in att bestrida nyttan af -elektriska telegrafer, men någon större plan mäste ofelbart följas vid deras anläggning i landet, och-en-skrifvelse från: stär lerna om liniens dragande till en viss punkt skulle sunna rubba en sådan plan, synnerligast som det unde vara attvänta att fiera städer skulle framkoriima med begäran att få telegrafen förd till sig. Er Wern skulle Önskat -att utskottet, innan det ytrade sig, hade a? vederbörande inhemtat upplysninsar i ämnet. . Ban hade,-sedan betänkandet afgafs, samtalat med generalmajoren Acrel; som hade yttrat in ledsnad att utskottet ej kommunicerat sig med inom, ty. det ingår verkligen i planen för telegraf inläggningarne-i riket att draga en träd äfven till Gefie. .. Och trodde tak att ständerna ej af någon arhäga. att rubba fastställda planer böra afhålla sig från att. uttala-sina -önskningar, ty ständerna kunnå ga vetskap om förhållanden och omständigheter som egeringen ej Känner, och upplysningar derom böra ckeundanhållas henne, TI öfrigt är telegrafens dra ande till Gefle nödvändig, om ej en orättvisa skall ,egäs emot denna betydande -handelsstads köpmansår, ty enligt K. M. beslut. kommer en telegraf re lan innevarande år att anläggas från Stockholm till sötheborg och Helsingborg, och. hvilken. bör vara färlig redan den 1 instundande September. . Finge--nu cke äfven Gefle en telegraf, blefve dess handlande hög grad tillbakasatte, enär de först långt sednare in Stockholms och Götheborgs köpmän kunde få kän:edom om kursförhållanden, underrättelser när deras artyg: passerat sundet-o. s. v. Detutgör,derföreen nigelägen pligt ätt understödja förslaget om telegra ens utsträckning tilb-Gefle så snart sört möjligt, likom. att uttala den önskar, att såväl Nörrköping som friga mer betydande städer mätte så fört sig göra äterkomma i åtnjutande af samma förmån. Tal, rkade -derföre återremiss; RN Hr Stolpe fann sig förekommen afhr Wern. Trodde Upsala-telegrafen vara hälfgjordt ärbete om den ej utstväcktes till Geftc, enär det väl isynherhet bör vara len utrikes handeln och sjöfarten som af telogräferna kola draga nytta. Om genom en framtida jernvägsunläggning till Gefle man skulle finna sig: föranlåten lytta stolparne till sidan af jernbanan, vore kostna-7 ler derför -så ringa, att något afseende derpå ej nu jorde föräröja företagets SKyNdSYima utförande. I sammå anda talade hir Brinck, och Örsttöm, — fr Rydin förordade telegrafernas utbredning så myejet: som möjligt, emedan de voro al gagn icke en. amt -för -handein och sjöfarten. I Hkhet med hvad om sker iFörenta Stäternå, der genom telegrafdeescher-yigtiga mettörologiska underrättelser meddeas och utlöpande fartyg derigenom ofta blifva i tillälle att undgå annalkan.le stormar, trodde nemligen al. att genom telegrafväsendets utveckling landimanen-svmlle Kunda erhilla värderika meteorologiska otiser; som kunde tjena honom till ledning vid anrdnandet af lans arbeten, och förluster sälunda ofta ndvikas. Framställningen, nägot liflig och vidtsväfånde, väckte ågon munterhot och uppkallade slutlien-hr Nygren att genom ett försök till ordlek. tillättavisa den gamle talaren. . Hr Ifasselroth yrkade äfven äterremiss, med önskan it utskottet mätte föreslå ständerna att i en skrifelse till K. M:t uttrycka, att ständerna anse det af igt att telegraferna utsträckas till alla vigtiga punker inom fädernesländet, och säledes äfven till Gefle. Betänkandet blef återremitteradt. av Vr Samma utskötts betänkande no 12, som afstyrker äckt motion om uppsättande af ett så kalladt gensarmeri, gillades af ståndet. g Hr lassetroth upptog och utvecklade sedermera sitt ttrande uti en med stöd af 56 SR. O, väckt ny notion, hvilken äfven blef till ekonomiutskottet renitterad. . ne va Expeditionsutskottets förslag till und. skrifvelse. om e beviljade krigsrustningsanslagen upplästes och godändes: På anmäldt behof af suppleanter iåtskilliga utskott, alde elektorerna under pågående plenum följande uppleänter: för lagutskottet, hr Örström: för bankoitskottet, hrr Arnberg och Trägårdh; för ekonomiutskotet, hr Stenqvist, och för bevillningsutskottet hr Hjort. Till fullständigande af vår redogörelse för plenum örliden. onsdag torde vi få nämna, :dels att bland lem som under diskussionen om krigsrustninssansla