Aftonbladet – 21 januari 1854, sida 3

den till: 160,000 St. Utom de privata stiftelser och föreningar, som nämnas i ofvan upptagna lista, finnes det ätskilliga af nationel karakter, hvilka äro underhållna uteslutande genom allmänna medel och som det är nödvändigt att upptaga i räkningen, om man vill se hvad som för närvarande är gjordt i hufvudstaden allena, till befordrande af vetenskap och konst. Vi behöfva endast nämna Brittiska museum, Nationalgalleriet, museum för praktisk Geologi och den dermed förbundna Bergsskolan samt Departementet för praktisk Konst (intill helt nyligen kändt under namn af Teckningsskola). Det belopp som är föreslaget att användas för hvar och en af dessa under närvarande finansår, efter de kostnadsförslager hvilka blifvit förelagda parlamentet under sista sessionen och nu röstats af detsamma, är: till Brittiska museum (inrättningen) . . . 52,343 L. (nya byggnader) . . 21,350 (inköp ete.) . . . 2,966 v Nationolgalleriet so so so so oo. 2,495 Museum för praktisk geologi (oberäknade geologiska undersökningar i landet 5,500 , och Museum för irländsk industri 3,348 ) . . . . 6,072 Departementet för praktisk konst (oberäknade prortincialskolora 7,870 ) . 10,050 Summa 95,276 t. Hela den årliga utgiften för dessa nationalstiftelser, oberoende af de summor hvilka äro anslagne att påkostas i sammanhang med dem, men utom London, uppgår alltså till omkring 95,000 , hvilka, tillagda den nyss beräknade summan af 160,000 f, visa en totalkostnad med ett kapital af mera än en fjerdedels million pund sterling, på årets — 3,060,000 rdr svenskt banko — för ofvannämnde publika och privata stiftelser: ett sakförhållande hvilket, medan det ådagalägger att stor ansträngning, både från statens sida och publikens, blifvit gjord till befrämjande af vetenskap och konst, gifver ett desto större ämne till bedröfvelse deröfver, att, genom brist på enhet och beräkning, det frambragt en jemförelsevis ringa direkt vinst för industrien. . p De oafvisliga behofven för detta land, sådane de visat sig vid expositionen af 1851, hafva blifvit på det insigtsfullaste sätt framställde i en följd af föreläsningar, som nyligen blifvit hållna i The Society of Arts,, efter ingifvelse af H. K. H. Prins Albert, soeietetens president. Dessa föreläsningar öfver expositionen visade omisskänneligen de hinder för utveckling af brittisk industri, hvilka hittills funnits och härrört af brist på hielp från vetenskaplig undervisning, bäde allmän och särskild, för de olika grenarne af industri. Några få utdrag ur dessa föreläsningar skola icke anses sakna intresse, då de ådagalägga den fasta öfvertygelse, som näres af 8erc detta lands ypperste vetenskapsmän och praktici, om nödvändigheten att bereda sådan undervisning, om England skall kunna bibehålla sin ställning säsom en industriel nation.n Men jag slutar här dessa utdrag ur den vigtiga handlingen. De sista orden, som jag anförde af kommitterades för verldsexpositionen i London, äro lystringsord, hvilka skola höras öfver verlden, och som skola hörsammas; ty allestädes är den skatt till finnandes, hvilken också England måste anlita, såsom den värdefullaste, nämligen förständet, eller, såsom kommitterade benämnt den sedan den blifvit myntad: förståndselementet i produktionen. Detta :förständselement i produktionen är allestädes detsamma, och kan af intet land lemnas ur räkningen. Det var sanningen, hvilken, skön säsom alltid, i smycken blixtrade på segrens banr vid den stora yverldsexzpositionen. N Eller hvadan denna veklagan frän Englands män? Hvarifrän den upptäckta missräkningen hos ett folk, som förvärfvat sig öfver hela jorden namn att vara det bäst praktiskt upplysta, och som skall behålla detta namn? . Finnes det väl en kraft, som kan motstä en omätlig här af machiner, dragna af millioner änghästar? Ja, det finnes en, och hon heter menniskoanden, som mäste leda machinen nu och alltid, derföre att machinen icke har och aldrig får förstand. I detta krig på industriens fält herrskar sammajförhällanden, samma naturnödvändighet, som på sabelns mark, slagtfältet. Allestädes besegras de räa massorna, om än omätliga, af de mindre, när i dessa hvarje öga ser och tanken ljungar. Men fattas det väl nägot i värdet hos blotta väfnaden af den silkesfina träd, som machinen spunnit? Ja, industriens skapelse lyser naturens, och värdet är ej. tecknadt förr än på blommans blad, der det talar till betraktaren. Blommorna i industrien äro menniskodrag, konstens skapelser. Men är denna skönhets prägel på industriens alster icke onödig, och en fåvitsk yppighet? Nej, icke mera än växtens prakt hos en natur, som ej gör nägra onödigheter. En bof känner kanske ännu sitt bättre väsende, om han upptäcker Skapärens under i denna fägring på ett grässtrå. Denna prakt är helsans färg, såsom blommorna på -tärnans kind. Också har det aldrig funnits en fullt utrustad konstflit utan skönhetens prägel, och denna prägel stär outplånlig ännu på det ringaste handårbete, säsom på krukmakaregodset hos Greken i den armes graf. Konsten, då hon utgår redan från arbetaren, är i nyttans tjenst. Detta är hemligheten -— om den sä kan kallas — hvarföre denå engelska statsmannen skyndar att öka de tre millioner sextiotusende riksdaler svenskt banko, hvilka idet redan nu ärligen kostar, blott inom London, att uppehålla stiftelser, hvilkas ändamål det är att skärpa arbetarnes förständ, och att tända med den gnista som konstens genius håller förvarad inom arbetarens öga. Det är derföre, som den Engelske finansministern säger i ett reskript af detta år, säsom Svar på ett memorial från Te Lords of the Committee of Trade,, att Hennes Maj:ts regering: helt och hället instämmer med lorderne om den stora nyttan af sädanc stiftelser, och är öfvertygad att parlamentets bevillning icke kan blifva gifven till ett mera tjenligt föremåäls. Det är derföre som Hennes Maj:ts regering öfverlemnat till departementet för praktisk konst 5000 f St. 60,000 rdr Sv. bko) till inköp af de yppersta i konstform eller färg utmärkta saker från verldsexposilionen. Det är derföre, som, utom det att den förra stora teckningsskolan i Somerset House behäller der sin plats, med utgreningar i Gower-Street för endast qvinliga lärjungar, och i Westminster samt Spitalsfields för manliga, Hennes Maj:ts regering har upplåtit åt det nya departementet för praktisk konst Marlborough House, hvars 40 salar äro öppnade för öfre afdelningen i den praktiska konstskolan. Det är derföre, som Hennes Maj:t drottningen af England har afklädt sina egna rum sädane smycken, som Sevres-vaser, hvilka kosta 1000 st. hvardera, för att sätta dem i salarne af Marlborough House, att beses eller aftecknas och jemväl att tagas i betraktande af arbetarne från Staffords och Worchester, hvilka arbetare måla blommor och forma. Det är derföre, som, på 14 veckors tid, 27,000 personer besökt dessa salar, de dagar som de hällas öppne för allmänheten, och att 2174 personer hafva betalt såsom studerande i dem på omkring 10 veckors tid. Det är derföre, som under hela denna tid, ehuru intet af de visade föremålen varit instängdt eller un: der glas, ingen olyckshändelse med det dyrbara inträffadt, från den besökande allmänheten, hvilken; såsom den beskrifvande engelsmannen uttrycker sig, synes på en gäng hafva blifvit känslig derföre att vi satt fullt förtroende till henne. D ? Det är, slutligen, ännu derföre, som frän den stora I praktiska konstskolan i London skickas ut mönster för de ritningsskolor i landsorten, hvilka stå i förbin-) , delse med henne, och -som understöd leninas hvar