Aftonbladet – 21 januari 1854, sida 3

den allmänna upplysningens och arbetets väg, är undervisning i grundsanningar, som i praktiska lifvet finna sin tillämpning, oumbärlig ända hos handarbetaren: oumbärlig i hvarje land, som icke vill stanna efter, att endast fostra slafvar åt mörkret. Så är slöjdidkarens ställning i vår tid redan i grunden skiljd från förra tiders. Det förädlingsarbete, genom hvilket idogheten bereder för menniskans behof de råämnen hvilka naturen lemnar, men som icke kunna begagnas i deras naturliga form, var länge bundet inom en trång krets af enahanda, så väl till räämnen som till idoghetens alster. Detta arbete kunde dä ofta utföras genom endast färdigheter, som voro innötta af åren, och aflöste hvarandra i samma spår, utom hvilket ingen väg kunde finnas, der endast vanan var ledare. Den nya tiden har ordnat detta annorlunda. Han ställer allestädes begreppet i spetsen för arbetet, och hvad som främst utmärker denna tids slöjd är, att vetenskapen uppmärksamt leder dess rörelser, och att konsten gläder sig att kunna teckna med handsverkarens hand. . Med dessa krafter banar nu slöjden oupphörligen nya vägar, der den maskinmässiga, omdömeslösa färdigheten ej kom af stället; och tydligt är att det land, hvars konstflit icke följer denna tidens riktning framåt, är ovilkerligen dömdt att gå tillbaka. I samma mån som menniskosnillet och vetenskapen oupphörligen skapa maskiner att iklädas det tyngsta arbetet, den osjäliga verksamheten, i samma män som dessa maskiners välde utvidgas med hvarje dag, ändra sig ock förhållanderna derhän, att arbetarens möda endast derigenom kan mäta sig med maskinens kraft, att menniskan sjelf upphörer att vara maskin, derigenom att hennes förståndsgåfvor med fullt lif biträda handen, att omdömet oeh kunskapen hjelper ögat att fullt se och leda, och att känslan, hyfsad, renad, förädlad, utvecklar sig i det andliga, i lifvet hos tingen, hvilka handen i konstens tjenst skapar med smak och skönhet, till allt högre förädling. På denna väg, och snart blott -på denna enda, skall maskinen allenast tjena slöjdarbetaren, men aldrig göra intrång i hans arbete. l Den andliga utvecklingen, som värt tidehvarf har ställt på en omätligt större bas än alla föregående, då hon nu, med oändligt utvidgade medel och krafter, omfattar hela folket, har framförallt i det industriella lifvet visat sitt inflytande och sin fruktbarhet. Men i samma mån som förståndets kraft mångdubblar handens, och det odlade skönhetssinnet med öfvad blick kläder det arbetade i behag, skall ock ingen annan hand än den som är vägledd af kunskap och konst vinna ens sitt uppehälle i slöjdernas tjenst. Derföre höres ock nu öfver en hel verld ropen om industriel uppfostran i skolor, öch dessa rop ärd högst i maskinernas eget hemland, England, derföre att vid verldsexpositionen i London, Englands folk blef öfvervunnet i sitt eget land af fransmännen, som inför alla folkslag bevisade, att konstens hand med sin beröring gifver åt handelsvaran ett så förökadt värde på marknaden, att maskinernas stora förmåga af arbete för godt köp, icke är stor nog för att bära sig med ett smaklöst mönster på den frambragta väfnaden, eller att uppväga en saknad konstform hos det förfärdigade. Man har sett att det icke är nog för verkstaden, att mästaren sjelf har nödig konstbildning; utan att hvar och en af arbetarne måste när han skall väl utföra en ritning, begripa den, och med kunnigt öga leda sig i det verk han skall utföra. Frankrike har. förr än något annat land inseti desta sanningar, och haft slöjdskolor, under namn af teckningsskolor, hvaraf nu finnes en mängd öfver hela landet. Det första undervisningsverk af denna art, och ännu en af statens i verksamhet varande skolor i Paris: Ecole impöriale de dessein et de mathemathiques, appli-V quis aux arts industriels, stiftades är 1763 af en målare vid namn Bachelier, hvilken offrade deråt om kring 60,000 livres (— 59,250 francs), som han hade sammansparat på frukten af sitt arbete. Konungen gaf derefter 1000 louis ( 23,700 fr.) till byggnader. Alla täflade nu att följa det höga exemplet, hvarigenom en grundfond till öfver 45,000 livres ( 44,340 fr.) ränta bildades, och med denna var tillräcklig undervisning försäkrad ät ettusende femhundrade elever, hvartill ock antalet steg då skolan öppnades, är 1766, under Bacheliers ledning. Icke förr än sjuttioett år sedaare, eller år 1837, stiftade regeringen i England sina Teckningsskolor för arbetare, på en gäng i London och i landets förnämsta fabriksstäder; och ännu sju år dröjde det, derefter, innan dessa skolor kommo till nägon egentlig verksamhet. Dem fattades mycket och isynnerhet god ledning. Men verldsexpositionen i London bragte behofvet af en förbättring härutinnan till allmänt och högljudt erkännande, och med engelsk kraft greps verket an. Med hvad värma denna angelägenhet omfattades inbemtas bäst af engelska statsmäns ord, som jag här skall läna från kommitterades för nämnde exposition under den 11 Nov. 1852 afgifna andra berättelse till engelska regeringen. . Sedan i denna bandling kemmitterade anfört, att de vigtiga manufakturoch handelsstäderna Birmingham, Bristol, Halifax, Eull, Oldham, Sheffield, samt stenkärlsfabrikerna i Staffordshire, till dem ingifvit memorialer rörande vigten af undervisningsanstalter för dem som äro sysselsatta i handiverh och manufalturer, i de vetenskapens och konstens grunder, på hvilka deras ömsesidige idogheter beror, samt kommitterade vidare omnämnt en allmän fordran på samband emellan de i landet redan befintliga undervisningsanstalter på denna väg, fortfara de: Grunden till bildandet af ett åstundadt samband orterna emellan synes redan vara för handen uti Provincial-Teckningsskolorna, hvaraf för närvarande — flera än tjugu äro inrättade i detta land — i särskilta industriela stiftelser, såsom Konstskolan i Edinburgh, Bergsskolan i Newcastle ete. — och i de ätskilliga Mechanics Institutes, som finnas i städerna. Teckningsskolorna äro för närvarande underhällna dels genom parlamentsbevillningar, deis genom lokala subskriptioner och genom afgifter från lärjungarne. Bredriddessa anstalter hafva de nämnda Mechanics Institutes under de sednare åren icke allenast bemödat sig att utsträcka sin betydenhet såsom inrätiningar för systematisk undervisning, utan de hafva ock gifvit tillkänna en fast ästundan att träda i samband med centralstiftelsen i London, hvilket har visat sig i ett vigtigt och inflytelserikt möte, som hölls i The Society of Arise den 18 sistlidne Maj och försiggick i enighet emellan mer än 220 stiftelser, som räkna omkring nittiotusende ledamöter, alla i förbindelse med denna societet. Kommitterade anföra vidare: Undervisningsanstalter för industrien finnas i de flesta kontinental-staterna, der de framgått med stigande utveckling på de sista femton ären. Den anmärkta tillväxten i kontinental produktion tillskrifves till en del den kunskap om naturkrafterna, hvilken genom nämnde anstalter blifvit meddelad åt de i industrien sysselsatte personer. I länder der bränsle och råämnen för maskinerier antingen alldeles icke finnas, eller ej äro i ymnighet, var det naturligt att man mäste mera bero af förstånds-elementet i produktionen, än hos oss, der nämnde ymnighet gaf en väckelse. till arbete och skapade mycken praktisk erfarenhet. Det har längesedan blifvit grundsats i de främmande staterna, att tillämpningen af vetenskap och konst vid produktionen måste mera än uppväga godt köp på råämnen, och att den tilltagande lättheten i fortskaffningsmedel ställer den sistnämnda fördelen i mindre värde, såsom element för manufakturen, medan denna lätthet sätter andra nationer i stånd att hastigare förvärfva erfarenhet, och skall, till följe deraf, med tiden förvandla den industriella täflan i en som förutsätter det mest hushällsamma användande af naturkrafterna. Vi bedja att få hän-, visa till några utdrag ur en föreläsning af d:r Playfair, som nyligen utomlands besökt många anstalter för industriel undervisning och som beskrifver dessa såsom i allmänbet befinnande sig på ett högt steg af verksamhet. Det bästa prof på deras nytta för pro-:Yrla oo AA a Rs Fel ÅS SKR XM ra rn ns D -— er Hr et nn HOST OmAmAmMSs Fm OC a OO Rr Ort ana fal Sas 4 —Dm Du RR oj OL BT