ng af hvarjehanda metallarbeten, åstadmna genom gjutning, pressning, filning ler svarfning, samt försilfrade eller örgyllda edelst galvanoplastik. eko-uppgifter rörande Riksbanken, afgifna : den 12 Januari. Bankodiskonten. Allmänna fonden. Den22 Dec.—12 Jan. estående den 22 Dec. 1853 4,787,7410: 25. 8. flutne kapital-afbetalningar . . — 96,722: — Sgr 4,718,018: 25. 8. tlänt denna dag oo. . soc cv 60,660: — — Utestående län 4,778,673: 25. 8. Fonden för publika papper. testående län den 22 Dec. . . -131,600: — — flutne kapital-afbetalningar . . 4,100: — — Sgr 127,500: — — tlänt denna dag oo. so co cc 1,250: — — Utestående lån 128,75: — — Handelsoch när.ngs-diskonten Utlåningsräkningen. testående lån den 22 Dec. . . 1,111,6H: 14. 3. flutne kapital-afbetalningar . . —46,225: — — Sgr 1,065,405: 14. 3. vänt denna dag . 81,900: — — Utestående län 1,147,305: 14. 3. Räkningen öfver diskonterade vexlar. Jtestående den 22 Dec. . . . . 650,453: 42. 9 betalningar oo. so soc co cs 67,523: 3: 8. Sgr 582,925: 39. 1. 3ifallna diskonteringar . . . . 36,543: 25. 8. Utestående 619,46:9: 16. 9. Kassa-kreditiv-rörelsen. Jtestående den 22 Dec. . . . . 171,637: 30. — nbetalningar till den 31 Dec. . . 46,940: — — Sgr 124,697: 30. — Jttagningar under veckan . . . 64,420: — — Utestående 189,117: 30. — Jtestäende den 31 Dec. . . . . 189,117: 30. — nbetalningar. -. . . . oo. soc 33210: — —. Sgr 133,907: 30. — Jttagningar till den 12 Jan. . . 278,310: — — Jtestående . . . so ss v . 412,317: 30. — Den 12 Jan. 1854 var: Bankens utelöpande sedlar och invisningar m. m. . . . oc. 28,084,968: 19. 2 Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar, samt bolag och enskilde personer . . 5,084,66: 17. 4. Bankens guldoch siifvertillgång, förvandlad i silfver . . . . 6,722,201: 44. 1. eller i rdr bko . . . . . 17,925,871: 37. 6. so Chambers om Förenta Staterna. W. Chambers, bekant förnämligast för sina bemödanden att sprida bildande läsnimg bland den engelska allmänheten, har nyliggen slutat en resa i Förenta Staterna. Innan Ihan lemnade Amerika, har han tillsändt redaktören af bNewYork Tribune, följande skrifvelse, som ej torde sakna intresse för våra läsare: Min herre! Jag anhäller att genom er tidning få yttra några ord till farväl förr än jag återvänder till England. Jag har under detre sista månaderna haft tillfälle att verkliggöra en länge hyst önskan att besöka Amerika. Huru kort min resa än varit, då jag måst återvända hem förr än jag ämnat, har likväl denna min tur genom de britiskt-amerikanska provinserna och de Förenta Staterna gjort på mig ett outplänligt intryck. I hög grad tillfredsställd med allt jag derunder sett, och djupt tacksam för myycken personlig välvilja, kan jag ej skiljas från edra stränder utan att hembära alla min uppriktiga tacksamhet för den oförtjenta godhet som blifvit mig visad, samt för det tillfälle till forskningar i landets socialaoch öfriga förhållanden, man utan tvekan och gästväldigt gifvit mig. — Jag lemnar Förenta Staterna me mycken saknad. Jag för med mig öfvertygelsen att de gå en stor och lysande framtid till mötes. Tvärtemot de flesta engelska resandes äsigtser jag hi en ung, men hastigt uppväxande nation gifva ett eempel ät de äldsta samhällen i E ropa. Det är lingt ifrån min Önskan att smickra; men hvad har jag ej med förtjusning skådat! Jag står slagen med häpnad öfver landets omätliga utsträckning och tillgångar, dess vidsträckta fält för mensklig tillvaro och lycka. Hvad det amerikanska folket beträffar, så litet förstådt och så ofta oriktigt skildradt, erkänner jag öppet att dess utmärkta ordningskärlek, dess energi och uthållighet, dess sjelfständighetskänsla, den sjelfaktning man finner äfven hos den ringaste klassen ibland dem, dess nykterhet, dess beundransvärda uppfostringssystem, dess mänga förträffliga biblioteker, den allmäntspridda håg för läsning, dess från alla pälagor fria press, dess lifful religiösa inrättningar, fria från all inblandning af den borgerliga makten, dess snillrikt uttänkta jernbanor för godt pris, som nu blifrit dragna halfväges till Stilla oceanen, prydligheten i dess bostäder, dess underbara och för en engelsman nästan oroaide framsteg i de mekaniska yrkena, den förvånande h het hvarmed dess städer uppväxa, och jag jnsk tillägga dess förekommande uppmärksamhet not främlingar, — allt detta ger mig ett oblandadt aöje; och när jag jemför dess städer, fria från pauper.smen och lasten i dess vederstyggligaste gestalter med hvad som möter ögat i London, Edinburg, Glasgow och andra stora städer i Storbritannien, finner jag att 1esande från det gamla landet hafva i sjelfra verket föga skäl att tala med förakt om Amerika eler att öfverdrifva fel, som på sin höjd endast tillhöra en liten del af nationen och sakna all betydelse. Under inflytandet af dessa intryck skall det bli min skyldighet att efter min ringa förmåga framställa sakerna derhemma såsom de förtjena att framställas. Jag skall ej heller underlåta att tala om fördelarna tör de arbetande klasserna att utvandra till detta land för att utbyta en aftynande oförbätterlig ställning mot att tillstånd af trefnad och omätliga utsigter till välmåga. Förvissad, m, h., att ni i dessa anspråkslösa tankar ser uttrycket af en tacksam erkänsla, frumhärdar jag e. William Chambers. Astor Heuse, Newyörk Dec, 3, 1853, rr Sm ra UTRIKES. I dag ha vi ytterligare mottagit 2 finska poster med underrättelser från Petersburg af den 6, från Helsingfors af den 12 och Abo af den 17 dennes. FINLAND. Finska riddarhusets direktion uppmanar ridderskapets och adelns röstegande medlemmar att genom förseglade och behörigen under PRO ESPN SYNEN SC SNES ENE TRA IT DANSKA