Aftonbladet – 20 januari 1854, sida 3

insätta hästarne på sqvadronens stall, enär detta på passevolans underhälles af sqvadronschefen sjelf, vågar jag dock, för den händelse att den ifrågavarande hästinsättningen i strid emot min åsigt, skulle kunna anses innefatta någonting felaktigt, bestrida att detta fel kan medföra något ansvar för mig, enär jag var tjenstladig den tid detsamma begicks; och då vidare det lärer hafva varit min obestridliga rättighet att, på sätt som skedt, efter återkomsten tilldela drickspenningar åt min kalfaktor, gardisten Palmqvist, ehvad sådant skedt derföre att han väl skött de ifrågavarande hästarne, eller af hvad orsak som helst, enär:; igenom denna min åtgärd, hvarken Kongl. Maj:ts och : kronans eller enskilds rätt blifvit förnärmad, så vägar jag hoppas det kongl. krigshofrätten, efter den utredning af sakens verkliga beskaffenhet, som nu blifvit gjord, skall upplyst finna, att all laglig anledning saknas att mig denna del af målet något ansvar ådöma. Beträffande derefter åtalet mot undertecknad, Björnstjerna, rörande ifrågavarande 4 hästars provisoriska insättning på min sqvadron, i stället för lika många såsom odugliga utrangerade hästar, sä får jag vördsamligen förklara, att denna min åtgärd grundat sig på den metod, som vid regementet från äldre tider varit följd, att låta odugliga hästar med bättre hästar provisoriskt ersättas till dess nuimrorna kunde definitivt fyllas med de dertill afsedda remonterne; samt att denna metod, på sätt här ofvan är vordet ådagalagdt, dels blifvit införd på det att sqvadronscheferna måtte i möjligaste mätto kunna fullgöra sin pligt att städse hålla sqvadronerna i fulltaligt stånd, dels ock afsedt Kongl. Maj:ts och kronans bästa, men deremot stått i strid mot sqvadronschefernas enskilda fördel. Om pu, såsom jag förmodar, nägot felaktigt ej kunnat läggas mig till last derföre att jag anmält fyra bättre hästar till provisorisk insättning i stället för 4 såsom oduglige utrangerade intilldess dessa numror kunde definitivt fyllas med de dertill afsedde remonter, så återstår att undersöka, huruvida nägot felaktigt ligger mig till last derföre att de 4 hästar, som jag anmält till provisorisk insättning, tillhört majoren Oxehufvud och skulie efter den bestämda tidens förlopp få af honom ätertagas. Emot hvem skulle då mitt förmenta fel i berörde afseende hafva blifvit begånget? Icke kunde det hafva varit mot Kongl. Maj:t och kronan, ty det är ju klart att det för Kongl. Maj:t och kronan måste vara alldeles likgiltigt hvem hästarne tillhört, enär Kongl. Maj:t och kronan, så snart sekundehefen lemnat sitt samtycke till hästarnes insättning vid sqvadrenen i stället för dem som blifvit utrangerade, erhållit samma rätt och makt öfver de sålunda insatte hästarne, som öfver alla öfriga sqvadronen tillhöriga hästar. Det skulle således hafva varit emet majoren Oxehufvud, som jag förhbållit mig felaktigt, då jag-in satte hans hästar vid sqvadronen. Men i fall jag verkligen genom nämnde insättningsåtgärd skulle hafva brutit emot det emellan hr majoren och mig enskildt träffade aftal, lärer det tillkomma hvarken förre sergeanten Almroth eller krigsfiskals-embetet, utan ensamt hr majoren Oxehufvud, att derföre mig tilltala. Nu är dock inför kongl. krigshofrätten upplyst och ädagalagdt, att jag icke heller i berörde måtto mig felaktigt förhällit, utan att hästarne blifvit af herr majoren Oxehufvud öfverlemnade till min fria dispo sition, med samma rätt som voro de mina egna, så att jag, af det med hr majoren träffada aftal, var fullkomligt oförhindrad att å sqvadronen insätta hästarne om jag så funne för godt. Det återstår nu för mig att till besvarande upptaga de detalj-anmärkningar, som krigsfiskals-embetet för öfrigt i afseende på dessa 4 hästars provisoriska insättning framställt. Sälunda har krigsfiskals-embetet anmärkt, att major Oxehufvuds ifrågavarande hästar blifvit till mig öfverlemnade och insatte å sqvadronens stall till utfodring med kronans fourage samt sköttes af majorens kalfaktor, den till gage vid sqvadronen upptagne och sålunda der tjenstskyldige, men för värden om nämnde hästar hufvudsakligen från kronans tjenst befriade gardisten Palmqvist, innan ännu någon utrangering af de sqvadronshästar, hvilka med majorens skulle provisoriskt ersättas, egt rum; — att sedan den provisoriska insättningen åter försiggätt och herr majorens hästar sålunda skolat med sqvadronens öfriga hästar fördelas till ryktning lika på allt det tjenstgörande manskapet och anvisas ät vissa karlar i sqvadronen, för begagnande vid påkommande larm, såsom kongl. tjenstgöringsreglementet i 2 delen 4 kap. 55 4 7 och 8 mom. föreskrifver, dessa stadganden blifvit äsidosatta och de 4 å sqvadronen insatte hästarne fortfarande vårdats af samme gardisten Palmqvist, äfven sedan denne erhållit permission och således icke -bordt i tjenstgöring vid sqvadronen begagnas; samt att Palmqvist för sistnämnde tid icke heller undfätt betalning af kronan eller sqvadronschefen, utan af hr majoren Oxehufvud. Hrad den första af dessa anmärkningar beträffar, så bestrider jag densamma, säsom grundande sig på nägot misstag. Det är nemligen alldeles icke öfverensstämmande med verkliga förhållandet att hr majoren Oxehufvuds ifrägavarande 4 hästar insattes till utiodring på sqvadronens stall innan ännu någon utrangering egt rum af de 4 hästar, hvilka dermed skulle provisoriskt insättas. Men äfven om de hade en eller annan dag dessförinnan blifvit insatte och utfodrade å sqvadronens stall, vägar jag dock betvifla att jag derigenom skulle hafva gjort mig skyldig hvarken till obehörigt användande af kronans fourage eller till ansvar efter den af krigsfiskals-embetet äberopade 14 i 8 kap. af kongl. krigsartiklarne; ty då här ofvan, som jag vägar tro, tydligen ådagalagdt är, att sqvadronscheferne vid Konungens lifgarde till häst hafva fourageringen på passevolans och äro berättigade att fritt använda den afskrifningsprocent, som dem tillkommer, sedan sqvadronens hästar blifvit enligt stat utfodrade, så lärer det ock hafva varit min obestridliga rättighet att med det fourage, som utgjorde min tillkommande afskrifningsprocent, utfodra a sig mina egna eller hvilken annans hästar som elst. Beträffande åter nyssäberopade i kongl. krigsartiklarne, så innehåller den visserligen förbud att i kronang skepp, hus eller vagnar inlägga hvad der ej intagas bör. Men här finnes deremot ingalunda förbudet att uti ett kavalleriregementes stallar insätta hästar, tillhörande regementets officerare. Ett sädant förbud skulle ock öfvergå gränsen af det löjliga, ty om det existerade, skulle, då regementets officerare uppehöllo sig vid kasernen, deras hästar i alla väder hällas på kaserngärden i stället för att insättas uti lediga spiltor. Om nu ock ett sådant förbund verkligen skulle kunna anses gällande för andra kavalleri regementen, kan det dock icke ega någon tillämplighet för konungens Lifgarde till häst, enär sqvadronscheferna, jemlikt i afskrift bifogade passevolans-kontrakt af den 3 Febr. 1846, sjelfve bekosta underhållet af stallarnes golf och inredning, samt således äfven sjelfve godtgöra den nötning å stallarne, som kan blifva en följd af officershästarnes insättning i regementets stallar. Efter att sålunda hafva visat, att jag genom hästarnes insättning å sqvadronens stall icke brutit mot tydliga förbud, samt att jag icke heller hvarken obehörigen användt kronans fourage eller till enskilt arbete begagnat af kronan i och för dess tjenst aflönadt manskap, så qvarstår bland de af krigsfiskalsembetet mot mig riktade anmärkningar endast den, att stadgarne uti kongl. tjensigöringsreglementets 2:a del 4 kap. 55 4 7 och 8 mom. skola blifvit åsidosatte derigenom att de ifrågavarande 4 hästarne fortfarande vårdats af gardisten Palmqvist, äfven sedan denne erhållit permission. Gerna erkänner jag att skä!et hvarföre det uppdrogs åt gardisten Palmqvist att sköta de ifrågavarande hästarne, äfven efter det Palmqvist blifvit permitterad, var det att majoren Oxehufvud egde rättighet att återtaga hästarne, sedan de ej längre behöfdes vid sqvadronen efter ået remonterne ankommit. Vid sådant förhällande ansåg jag nemligen det vara bäst att Palmqvist, som i egenskap af majorens mm mr aAakRr