Aftonbladet – 20 januari 1854, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. En splitter ny histeria. Under denna titel innehåller Östgötha Correspondentem följande med större stilar än vanligt trycktta godbit, som det vore stor skada att undanthålla våra läsare: Bland allmogen här i orten cirkulertar i närvar rande stund en historia af ganska karakteristisk be— skaffenhet, och hvars sanniogslöshet nam för öfrigt icke behöfver mycken skarpsinnighet för att inse. Helt nyligen — så säger man -— skall ett ombud från kejsaren i Ryssland hafvr infunnit sig i vår svenska konungaborg. — Jag kommer, — skall ombudet hafva yttras, — för att i min herres och kejsares namn begära, att Gottland mätte öfverlemnas ät honom. Konungen skall med. förvåning ähört ombudets fordran. — Min bäste vän, — skall svaret hafva utfallit, — det der täl att tänka på. Hvarefter konungen likgiltigt vändt honom ryggen. Det ryska ombudet, missnöjdt med swaret, begaf sig derefter till H. EK. H. Kronprinsen, samt framställde äfven der sin herres begäran. Kronprinsen skall icke ha svarat på amnat sätt, än helt simpelt visat honom på dörren. Obeläten härmed skall ombudet nu hafva begifvit sig till Rikets Ständer. Visserligen skall mannen ha blifvit litet konfunde-rad, då han fick se Rikets Ständer; han og sig emellertid en pris snus och framställde derefte: sin fordran.. Men Rikets Ständer runkade blott på iufvudet. Som detta svar var otydligt, anhöll kan oem förklaring. — Vi förmå ingenting, — skall ständerna då hafva svarat. — Huru? -Förmä ingenting? Hvad srall jag då göra? Gif mig då åtminstone ett råd. — Det ska vi, — menade stände rna; — gå till Aftonbladet, det är den ende som förmiår något nu mera. Det ryska ombudet begaf sig också genast i väg till Aftonbladet, der det för fjrerde gängen upprepade kejsarens fordran. j Under det, att omhudet talade ljusnade redaktionens ansigte. — Nåå? — afslutade ombudet sin famställning ; — kan min herre, kejsaren, få Gottlanc eller ej? — Det är icke omöjligt. — Icke omöjligt? Godt. Låt höra! — Vi skola neka anslag till försvaret -— så kan er herre och kejsare — ni förstär ju... -— Taga det... ja, ja, ni har rätt! I sin förtjusning häröfver skall det ryska ombudet ha bjudit Aftonbladet på ett värdshus. Men medan gubbarne i all ro sutto der och tömde sin lilla toddy, inträdde helt oförmodadt sjelfva Bondeståndet, och då blef det annat af. — Kungen har rätt och Kronprinsen med; — utropade Bondeståndet, — och fan skall taga hvar och en som vill stjäla Gottland ifrån oss. Hade icke det ryska ombudet varit så qvickt att hoppa ut genom fönstret och Aftonbladet så lätt på foten utför trapporna, tillägger historien, skulle saken troligtvis icke hafva slutats så hastigt. Det svenska Bondeståndet har nemligen de bästa knytnäfvar i hela verlden.