Aftonbladet – 18 januari 1854, sida 2

försvinner, der ordet blir vanmäktigt, förmår fantasien, öfvergifven af sina ledare, ej länge hålla stånd. Denna komposition gifver ett prof på den rena instrumentalmusikens makt; och Beethoven, omgifven af Imoll-qvartettens mörka under, företer en anblick, sådan den måste föresväfvat Schiller, då han berättade sagan om den beslöjade bilden i Sais., En skadeglad ande har sörjt för att taflan ej skulle sakna sina ironiska reflexer, och mycket hedervärdt folk sträfvar i våra dagar oförskräckt samma väg åstad, hvarpå Becthoven vandrade sina nattliga uppenbarelser till möte. Dessa nutidens siare utgöra ett aktadt samfund, som kallas den nya tyska romantiska skolan.