a EA AME SUSSRUVRITAS VIVULLEREA AADve till bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader; det sednare tillstyrkande utbetalning från riksgäldskontoret af der innestående medel för ett mindre hamnbyggnadsarbete vid Götha kanal. Ekonomiutskottets memorial n:o 4, med återsändande af den inom bondeståndet väckta motionen om 10 biskopsembetens indragning, blef lagdt till handlingarne, sedan genom protokollsutdrag från bondeständet upplyst blifvit, att motionären sitt förslag återtagit. Vid föredragning derefter af statsutskottets utlåtande n:o 18, tillstyrkande de af K. M. begärda anslagen, 589,814 rdr 32 sk., för landtoch sjöförsvarsdepartementerna, begärdes detta muilätande af flera ståndets ledamöter för andra gången på bordet. Hr Björck förnyade emellertid sitt redan vid första bordläggningen framställda, men då till någon åtgärd ej föranledande begäran, om bestämmandet af lördagen i innevarande vecka till frågans slutliga afgörande inom ståndet, på det att dess ledamöter måtte veta huru läng tid de hade att ingå ipröfning deraf. Hr Asker var deremot af den äsigt, att man haft tillräcklig tid att bereda sig för att fatta beslut, och kunde talaren ej göra sig reda för hvadan ej frågan kunde företagas i nästa, om onsdag inträffande, plenum, enär fattningsgåfvan ej kan vara trögare i detta stånd än i de öfriga; förmodande tal. att till det begärda uppskofvet måtte finnas något annat skäl som ligger i det fördolda. Yrkade afgörande om onsdag. Flere instämde. Br Björck hade förklarat sig vilja uppgifva motiverna till sin. begäran och kunde derföre ej inse hvarföre hr Asker skulle uppleta nägra andra skäl. Tal. önskade nemligen att ärendet mätte erhålla den utredning som hvarken K. M. eller utskottet lemnat, I och hemställde hvarför en fråga, som icke blott uti öfvar inflytande på hela statsregleringen utan kanske l på fäderneslandets framtid för lång tid, skall hastigare afgöras än ärender af underordnad vigt. Herr Asker kunde måhända anse tiden tillräcklig för sig att stadga sin öfvertygelse, men så var ej förhällan det med talaren och han kunde derför ej afstä från sitt yrkade. Hr Palander instämde med hr Asker oeh fordrade afgörande om onsdag, emedan han ansäg hvarje dag, hvarje timma vara dyrbar. Upplyste dessutom att utlåtandet redan var af två ständ bifallet. Hr Billström ansåg hr Björcks begäran hafva skäl för sig och instämde deri, enär han vid den flyktiga granskning han hunnit egna ät statsutskottets utlåtande funnit att utskottet ej lemmat dem utredning som fordrades. Hr Wyk erinrade att enligt grundlagens föreskrift skall ett betänkande, som blifvit andra gången bordlagdt, ovilkerligon i nästa plenum till afgörande företagas, hvadan han yrkade att sädant mätte ske äfven nu. Förmodade i öfrigt att begäran om uppskof ej föranleddes af något behef uf undersökning, enär, om man finge tro hvad ryktet förmälde, denna fråga blifvit mer än någon annan agiterad och således helt säkert noga skärskädad. Hr Rooth förenade sig med hr Asker att yrka afgörande om onsdag. Hr Kock förmälde det man hört berättas att i statsutskottet en af borgareständets medlemmar skulle hafra yrkat den kongl. skrifvelsens läggande till handlingarne. Sädant hade raan ej velat tro utom statsutskottet, ty en positif framställning berde väl framkalla en positif åtgärd. Man hade emellertid nu åf reservationerna funnit att ryktet sagt sannt. Talarer omförmälde vidare huru frägan blifvit i statsutskottet flera gänger bordlagd, ansåg detta ej vara grannlaga och uttryckte sitt egillande deröfvor, liksom öfver att man nu sökte i ständet uppehålla frågan. Yrkade säledes dess afgörande i nästa plenum. Likaså hr Ekelund. : Hr Wern förmälde sig alltid hafva sträfvat att tillvägabrisga en så grundlig utredning af ärendena som möjligt, men denna fräga hvilade på politisk grund och fordrade ett skyndsamt afgörande, hvarföre ock talaren önskade en sådan. Då han således nödgades yrka på dess företagande om onsdag, var han ledsen att det skulle ske i strid med andra ledamöters önskningar, som vilja bereda sig och behöfra tid till en närmare pröfning. Tal. hoppades att de som önska yttra sig i frågan, skulle anstränga sig för att deri intränga. Hvad angick berättelserna om hvad som i statsutskottet sig tilldragit, beklagade tal. att ha här mäst höra dem, och trodde att sådana ej hade bordt i ståndet förekomma. Upplysande tal. att de, som i utskottet yrkat bordläggning, dertill ej haft annat motif än sin önskan att få tid att sätta sig in i frågan. Flere mstämde. Hr Gezelius ansåg tillräcklig tid till pröfning ha förefunnits och yrkade afgörande i nästa plenum. Hr Stolpe skulle önskat att nägra berättelser om tilldragelserna i statsutskottet ej blifvit iständet framdragna; men då nu så skett, ville han om dessa tilldragelser uttala sin åsigt, och önskade han att de ej skulle timat. Med afseende på det ytterligare uppskof som begärdes, förundrade det talaren att de som sådant yrka ej vilja lemna regeringen tid att bereda sig på möjligheten af ett verkligt krig, men sjelfva önska så lång tid för att bereda sig till ett munkrig. Talaren befarade dock ej att det skall saknas fraser då detta krig, som man vill ha uppskjutet så länge som möjligt, en gång kommer i gång. För sin del hade han ej de obotfärdigas förhinder, och önskade frågans afgörande om onsdag. Hr Schwan yttrade sig alldeles icke befara något munkrig. Då emellertid tre veckor förflutit från det att hemliga utskottet fick mottaga regeringens första meddelanden och till den förevarande kongl. skrifvelsens afgifvande, syntes det som med saken ej varit så utomordentligt brådskande, hvadan tal. trodde att kriget ej stode så för dörren. Tal. hade ej varit tillstädes i talmanskonferensen, och kände således ej de skäl sem föranledt utsättandet af detta extra plepaum, hvarigenom ärendets afgörande foreeras; men då likväl flere af ståndets ledamöter önskat att frågan mätte om onsdag företagas, hemställde talaren will hr Björck om han ej skulle vilja afstå från sin begäran. Slutligen ville talaren hemställa, om det är borgareständet värdigt att tala om agitation och sysselsätta sig med sqvaller om hvad som utem ståndet berättas. Sådant borde ej förekomma i en riksförsamling, ech har eekså hittills varit öfverlåtet åt de äldre af ett kön, som ännu ej fått plats i något riksstånd. En mängd af ständets ledamöter instämde. Hr Björck trodde förkastlig den grannlagenhet som går så långt att den åsidosätter sin pligt. Yrkandet i statsutskottet, att den kongl. skrifrelsen måtte läggas till handlingarna, ansåg talaren grundlagsenligt och befogadt. 37 4 R.O. är i detta afseende fullkomligt tydlig. Deri stadgas att alla K. M:ts propositioner skola öfverlemnas till stånden, oeh undantag medgifves endast för preposition om statsverkets tillstånd ech behof. — Talaren erinrade att om hvardera af de 6 här ifrågavarande anslagsfordringarne hade hvar för sig inkommit, skulle man åt dem ha egnat en genomförd granskning ech en lång öfrerläggning, men nu vill man bevilja den på en gång utan någon undersökning, och för denna sak sem är så omfattande skall man ej ens få vanlig tid. Ta. förmälde sig Hatva egnat kanske så myeket arbete som någon annan åt ärendets granskning, men ansåg sig dock behöfva ytterligare tid oeh kunde derföre ej afstå från sin begäran att afgörandet måtte utsättas till lördagen. Diskussionen var slut och talmannen förklarade utlåtandet vara för andra gången bordlagdt; samt sporde ståndet om det ville till lördagen utsätta dess företagande till slutligt afgörande. Denna fråga blef med öfvervägande nej besvarad, hvadan frägan således kommer att i onsdagens plenum företagas. Hr Björck reserverade sig mot detta beslut. —— de RR AA DR Kr RR SER TR Kr AV OUR BR RR RR RA I Sm AL ks on gg AA -— Me Än RA KK LA MA — be Jr — OS om I rg zz MM OM Mt ALAA rt rr — FR OR fr Eendeståndet. Plenum den 16 Jan., e. m. Efter protokollsjustering eeh bordläggning af åtskillige statsutskottets utlåtanden, företogs bankoutskoti :0 5 om val af revisorer och suppleoo RR 2 ee rm