Article Image
gemåls porträtter på offentliga platser sönderslitas och trampas i smutsen. Äfven i tidningarne fela icke bittra antydningar att dynastierna äro födda till folkens plågoris och deras naturliga fiender. Det är betecknande för Rysslands hemliga inflytelser att ännu i sista stund, sedan regeringen, genom den nya proklamationen om fördelning af prispenningar och många andra åtgärder, tydligen bekänt sig dela nationens öfvertygelse om krigets oundviklighet och hennes beslut att med kraft och energi föra det till ett godt slut, den tvetydiga Tunes försöker att utså oenighet mellan Frankrikes och Englands båda styrelser och folk, misstro mot franska kejsarens afsigter, förakt för franska folket, förskräckelse för Rysslands operationer i Asien och ringaktning af de krafter som stå Porten till buds för dess sjelfförsvar, medan å andra sidan de franska legitimist-tidningarne Assemblee Nationale och Union göra allt sitt till för att bevisa oklokheten och ändamäålslösheten af ett förbund mellan Frankrike och England, underblåsa den gamla rivaliteten mellan de båda folken from att uppväcka fruktan för den öfver-Å ägsenhet engelska flottan skulle erhålla genom att understödjas af den franska, och slutligen inbilla fransmännen att Frankrike icke har något intresse i hela tvistefrågan. Också hafva dessa bearbetningar numera föga frami. gång. Tvärtom har vänskapsförhållandet al-l drig varit Ifligare emellan de båda folken, och korporitionerna London och Paris hafva j. ännu i sista ögonblicket vexlat tillgifvenhetsbevis, som tydligare än allting annat ådagalägga att den tid är förbi, då nationernas förbund eller fiendskaper berodde af familjeegennyttorni hos de regerande dynastierna. Vi började med att tala om den krigiska tonen hos den engelska pressen. Dess kompekta enhällighet är verkligen förvånande; lad af alla politiska och statsekonomiska nyanser hafva hlott en röst och en fordran: tillintetgörande af Rysslands flottor och förstörandet af dess marinetablissementer först i Svarta hafvet och sedan i Östersjön. I denna uppfattning af den politiska nödvändigheten instämma Globe, Palmerstons erkända organ, Peeliternas Chronicle, den liberalt radikala Daily News, Post, Standard och Herald, samt de båda ansedda och frisinnade veckotidningarne Spectator ech Examiner. Men märkligare än allt annat är det sätt hvarpå den tidskrift, som företrädesvis är de fredliga intressenas sakförare, nu bevisar krigets nödvändighet just i fredens. intresse. I en förträfflig artikel på det förflutna årets sista dag yttrar the. Economist, sin bedröfvelse öfver den Englands och Frankrikes långa overksamhet som redan. kostat Porten så mycket blod och penningar, och som gjort möjliga den fruktlösa slagtningen vid Matschin och det sorgliga och vanärande blodbadet vid Sinope. Vi bekänna, säger denna handelns och de fredliga näringarnes utmärkta målsman, att vi icke kunta se huru vårt aktiva deltagande i kriget numera kan undvikas. Vårt land har undvikit det så länge det kunde — kanhända längre än det var klokt; oeh nu, då det tvinas på oss, hafva vi intet skäl att frukta det. i hafva alls ingen farhåga för en missgynnande utgång eller ens för en lång fortsättning af detta krig, om vi gripa oss an af hjertats lust. Vi hafva stora farhågor för hvarje vidar: försök att undvika det, och ännu större ör följderna att bedrifva det ien halfhjertad , ljum och modstulen anda och mera tänka på att sluta det med bevarad krigsära än stt kröna det med en fruktbärande seger. Och slutligen, efter några reflexioner öfver det sorgliga deri, att man ej kan direkt striaffa brottslingen, utan måste straffa honom medelbarligen genom att tillintetgöra hans städer, bränna hans skepp och förinta hans armåer, ech stympa händerna när man ej kan träffa hufvudet — en tung lott mer oundviklig när fria män hafva att föra krig med tyranner,, — tillägges följande emfatiska uppfordring: ee Men i Närvarande fall är vår smärtsamma pligt månäre tung, då vi endast hafva valet af en massacter på Ryssar eller Turkar. Blod måste flyta, ch det är i alla afseenden långt bättre att det:a blod är männers, hvilkas herrskare företräder den omättliga och tygellösa äregirigheten, än att det skulle pressas af dem, hvilkas herre nu kämpar för rättvisa, ära och nationelt oberoende — att de lif och de penningar som måste förslösas, användas på understödjande af frihetens sak och ådagaläggande af de olyckor som uppspringa från en oinskränkt regeringsmakt. Öm vi måste störta oss i kriget, låtom oss göra det af allt vårt hierta, alla våra krafter och all vår håg, med alla våra skatter, så att vi må göra dess varaktighet så kort som möjligt; och när tiden kommer att ctiktera fredsvilkoren, låtom oss teke då såsom hitintills af ett illa användt ädelmod mot den ksegrade kasta ifrån oss frukterna af vår seger, utan kräfva ett sådant fördrag, som e skall lemna någon dörr öppen för återkommande af närvarande hårda och ovälkomna nödvändigheter. fö — Konstitutionsutskottet har förliden gårdag afstyrkt bifall å Kongl. Maj:ts proposition om den orimliga förändringen af 61 S Regeringsformen, åsyftande att göra en del af tullbevillningen beståndande för tio år eller just lika lång tid som kejsar Nikolaus lofvat RA RA mr me AA SA SL bn RR be ku RÅ nR I HH AR MM —-AA F00 -— MH mm be rr br Dt be a fr g de fr

17 januari 1854, sida 2

Thumbnail