ride har blifvit bestämdt att då flottorna äro id) tl segels och under bataljer, skola fransig laännen hålla sig i lovart och engelsmännen Intaga läsidan. ee in! Ett meddelande från Bucharest af den 28 bekräftar underrättelsen att turkarne med storm n intagit staden Karakal i lilla Wallach et. Denna nya oftensiva operation utvidgar betydligt krigsskådeplatsen 1 hlla Wallachiet, der man hittills hade väntat ett hufvudanfall från ryssarnes sida på lilla Wallachiet, men icke ett nytt framryckande af turkarne. Preussiska korvetten Danzig. ligger ännu under reparation i Konstantinopel. Yregatten ,Gefion, hade ankommit t:ll Smyrna. RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Plenum den 16 Jan. e. m. Hr Arvid Ribbings motion att de män, sem haft uppdraget att utarbeta och tillämpa i Norge gällande lagar rörande bränvinstiillverkningen, mätte anmodas att här infinna sig att i dessa ämnen tillhandagå med räd och upplysningar, föranledde nägen diskussion r I Frih. Cederström, R., grefye Lagerbjelke, G., och grefve -I Sparre, E. bestridde, bland annat, motionens lagligt het, emedan den blifvit väckt efter den i 56 4R. O. bestämda tiden och icke omedelbarligen vore föranledd af något redan fattadt beslut eller upptaget ärende, eller nägon under riksdagen inträffad händelse,. Motionären och hr Cederschiöld, R., funno deremot den nu väckta frågan hafva ett omedelbart sammanhang med en af riksdagens vigtigaste ärender,, hvilket redan blifvit både af K. M:t och en mängd motionärer upptaget, och som såkert alla önskade löst på ett tillfredsstållande sätt, hvartill motionen syftade att bidraga. Häremot genmäldes å andra sidan, att med en så extensiv tolkning, nya förslag skulle kumna under hela riksdagens lopp väckas nästan i alla ärenden, endast de voro inom motionstiden i allmänhet framställda. Någon gräns funnes då icke, hvarken för motioner eller för riksdagen, som på detta sätt kunde uttänjas i oändlighet. — Slutligen förklarade hr Landtmarskalken, det han, emot 56 4 R. O., fann hr Ribbings motion jieke kunna till remiss upptagas, helst för den händelse att utskottet ansåge sig hafva behof af någon upplysning om den norska bränvinslagstiftningen, utskottet hade sig öppet, enligt 42 4 R. O., att genom sin ordförande hos konungen anmäla en sädan sin önskan, då den otvifvelaktigt komme att villfaras. Efter denna förklaring beslöt ståndet, att motiomen endast skulle läggas till handlingarne. Härefter förekom statsutskottets betänkande n:o 18 angäende de extra anslagen till krigsutrustningar. Emot bifall härtill höjdes ingen röst. Hr Stjernsvärd, G. M., hr Cederschiöld, R. Th., och hr HartmansÅ dorff, A., framställde likväl den anmärkningen i afseende på formen, att K. M:ts skrifvelse icke bordt Å omedelbart öfverlemnas till statsutskottet och säledes lej heller utan remiss från ständen af utskottet upptagas. Sedan 2 mom. i 27 4 R. O. stadgat, att propositionen om statsverkets tillstånd och behof må af konungen öfverlemnas antingen vid det tillfälle då riksdag öppnas eller å rikssalen annan dag, eller oek omedelbart till rikets ständers statsutskott inom fjorton dagar vid lagtima oeh en mänad vid urtima, efter dess öppnande, så innehäller 2 mom. i samma t: propositioner rörande grundlagars eller öfriga lagars och ekonomiska författnimgars stiftande eller förändring jemte andra mål, dem konungen, under riksdagens lepp, vill ständerna meddela, tillställas genem en statsrådets ledamot hvarje stånd i dess ple numa. — Vidare innehäller 37 R. O. Intet utskott, konstitutionsoch bankoutskotten allena un dantagna, vare berättigadt att väcka frägor till afgörande i riksens ständers plena eller att upptaga andra ämnen än de från plena remitterade, så vida ej, hvad statsutskottet serskildt angär, konungens propositiom enligt 27 4 till detsamma omedelbarligen pöfverlemnas. Häraf följde, förmente talarne: 1) att ingen konungens proposition, utom den angående statsverkets tillstånd och behof, finge omedelbart till utskottet öfrerlemnas; 2) att ett sädant öfverlemnande skall vid lagtima riksdag ske inom fjorton dagar efter riksdagens öppnande, så att de propositioner, äfven rörande dessa frågor, som sedermera under riksdagens lopp meddelas, skola tillställas stånden; 3) att statsutskottet säledes icke heller, emot 37 R. O., varit behörigt att, utan remiss från ständens plena, -upptaga ärendet. Talarne ville likväl för denna gång låta sina anmärkningar falia, men reserverade sig för iakttagandet i framtiden af en mera grundlagsenlig ordning, tilläggande hr von Hartmansdorff särskildt, att han redan vid föregående riksdagar varnat för denna oregelbundenhet och afvikelse frän grundlagens bud; varande det redan, i hans tanka, ganska illa när konungen funne sig nödsakad att i afseende på propositionen om statsverkets tillstånd oeh behof förbigå ständen ooh vända sig till utskott. Hr Cederschöld framställde för sin del jemväl den önskan, att statsutskottet framdeles ville litet mindre knapphändigt motivera sina tillstyrkanden, så att ständerna icke sägo sig nödsakade att, såsom nu, bifalla snart sagdt med förbundna ögon. Hr Stjernsvärd ville med sitt nu gifna bifall icke anses hafva gillat eller godkännt behofvret af de uti E. M:ts proposition angående försvarsverket i öfrigt äskade anslag, utan förbehöll sig att, då betänkandena angående de särskilda hufvudtitlarne inkommit, få dervid framställa sina anmärkningar. Härtill replikerade å andra sidan friherre af Ugglas, hr von Troil, Samuel, och hr Bildt. De förmente att de i K. M:ts här ifrågavarande nådiga skrifvelse om förmäldte anslag, med undantag endast af 12,000 rdr bko till arbetsbiträde för linieskeppens utrustning, reJT dan voro bäde föreslagna och motiverade i K. Maj:ts inom behörig tid till statsutskottet öfverlemnade proposition angående statsverkets tillstånd och behef och frågan här varit endast om en preliminär pröfning af I samma anslag, hvilkas tidigare utgående vore af förl fäderneslandet högst vigtiga skäl påkalladt, utskottet haft allt fog att icke fördröja ärendet, än mindre att vägra dess upptagande. Dessutom utmärkte 48 R. O., der det heter: Föredragningsämnen äro: 1:0 eKonungens propositioner, som åä rikssalen eller sedermera under riksdagens lopp blifvit till stånden eller statsutskottet öfverlemnade, -— att flera propositioner än en kunde till statsutskottet omedelbart aflemnas. Sådant hade jemväl varit praxis vid föregående riksdaga:, utan anmärkning ä ständernas sida, t. ex. med EK. M:ts skrifvelser vid 1848 års riksdag, dels om det då begärda kreditivet för krigsutrustningar, dels om räntegaranti för en jernväg mellan Örebro oeh Hult, flera andra att förtiga. I anledning af hr Cederschölds anmärkning rörande den knapphändiga motiveringen af betänkandet, hänviste ett par af utakottets ledamöter till det vid K. M:ts stora propositiga fogade statsrådsprotokoll angäende landtoch sjöfförsvaret, hvilka voro tryckta oeh till riksståndens ledamöter utdelta, och der man fann behbofvet fullständigt motiveradt. Hr OC. gaf härå till svar, att med en sådan metod kunde utskotten i alla mål endast behöfva åberopa och hänrisa till tillgångliga och vidlyftiga handlingar, kongl. propositioner och motioner m. m. d., och talaren hemställde om sädant kunde motsvara ståndens billiga anspråk att få ärendena af utskotten utredda. Uppå derefter framställd proposition blef statsutskottets betänkande med enhälligt ja bifallet. — Presteståndet. Plenum d. 16 Jan. kl. !), IT e m. Sedan vice talmannen biskop Heurlin anmält, att erkebiskopen vore af lindrig opasslighet hindrad att infinna sig, öfvertogs ordförandebefattningen af biskop