Aftonbladet – 17 januari 1854, sida 2

TEESE ER Madam Hofverberg insåg nog att Cecilia skulle blifva en brillant af första storleken... Och nu hotades hon dock att förlora räntan på sitt utlagda kapital... Ieke underligt då att hon fot för fot försvarade terrängen, serdeles som hon visste genom Gyllenroth, att den stackars flickan icke saknade förnäma och rika köpare. Gyllenroth mumlade mellan tänderna: — Vänta bara... Få se om du i morgon bittida hyser samma åsigter... Och han skyndade att röra om punsehen, som Lotten just nu framsatte på bordet. — Det kan icke hjelpas — sade öfversten med köld. — Flickan måste ur huset. — Då måste ni åtminstone betala mig 600 daler och det i reelt mynt och inte i... Här hejdades hon af Gyllenroth, som fruktade att Stobee till all annan anklagelse äfven skulle kunna foga den, att hon ratat konungens påbudna mynttecken. — Öfrversten — sade Gyllenroth — som ären förmögen man, skall säkerligen icke vägra er en billig ersättning. Efter någon öfverläggning antogs förslaget och Stobee, som för närvarande hade ondt om mynt, erbjöd sig att lemna en skuldsedel. h, det är väl icke så brådtom. — Jo, det är ganska brådtom -sade öfversten, som redan satt sig ned för att skrifva förbindelsen — ty jag ämnar genast gå, för att skaffa dessa olyckliga barn en tillflyktsort i något hederligt och allvarsamt hus. Men detta var ej i Gyllenroths smak. Kosta hvad det ville måste det förekommas. Han hade redan lofvat madamen, att det skulle bliingenting af hela barnhandeln,, och dervid tillagt: Gör som jag sagt; allt skall gå efter önskan. Huru ofta har man ej sett morgondagens sol lysa gårdagens beslut till grafven... . I denna akt och mening återtog Gyllenroth: — Min bästa bror, efter som du nu beslutat dig för detta barmhertighetsverk, så vore det väl bättre om du toge barnen med dig till landet, dit vi i alla fall resa i morgon... Utomdess, då allt gått efter din önskan, torde Au bafve demfgodpeten drigka ett glas och ätg en bit