Aftonbladet – 12 januari 1854, sida 3

tändigheten att hela tulltaxan vanligen vid hvarje! iksdag änyo kommer under öfverläggning. Den inändningen emot nedsättning i tullafgiften på pottska, att denna produkt till skilnad från soda är fömål för inhemsk tillverkning, kan ej vara ett gilgt och tillräckligt skäl att lägga en 24 gånger höre tull på den ena af dessa produkter än på den dra; ty det är ingen tvifvel om att ju soda äfren ) ed fördel skulle tillverkas vid tekniska fabriker inn landet om denna tillverkning gynnades af en lika ög införseltull som pottaskan; men i det afseendet fra föregående Ständer handlat fullkomligt rätt att tta tullen på soda så låg som möjligt, dä den föröjning i priset, som genom en hög tullafgift skulle ppstå för soda, skulle menligt inverka på mänga ndra fabrikationsgrenar, och således leda till förlust A det bela. Samma åsigt har också blifvit följd i seende på en annan artikel som ingår i nästan alla ;chniska näringar, nemligen svafvelsyra. Ehuru tullfgiften på denna artikel här var lägre än nästan i ågot annat land innan någon fabrikation deraf inom uindet inrättades, herml. 6 rst, så nedsattes densamma tt par år sedan en sädan fabrik här kommit i gång, ytrligare till blott 4 rst. pr . Då frågan om denna nedsättning förekom hos hög: fl. ridderskapet och adeln hade jag, såsom intressent den enda här i landet befintliga svafvelsyrefabrik, ran förklara, att ehuru anläggningen deraf visserlien skett under förutsättning att den då befintliga betydliga tullen icke skulle ytterligare nedsättas, ille jag dock icke invända något deremot, i hoppet att ågon förtjenst på tillverkningen i allt fall kunde vara tt hemta. Jag tager mig friheten äberopa detta en-1 ast derföre, att det måhända kan gifva någon rätt tt äfven yrka tillämpningen af samma grundsats vid ullbestämningen på andra artiklar af enahanda bekaffenhet. På grund häraf skulle det visserligen vara följdiktigast att yrka nedsättning af tullen ä pottaska till ikhet med tullen på soda, och för näringarne äfven et bästa. Men för att bibehålla fortfarande lämplg ppmuntran ech skydd ät den inhemska pottaskefabriationen, föreslår jag en införseltull af 6 sk. bko lisundet på kalsinerad pottaska, hvilken afgift ännu är tta gånger högre än på soda. Då svensk pottaska e flesta år är föremäl för export från riket och vid ådana förhållanden import icke skulle komma i fråga fren med tullfrihet, sä kan den föreslagna nedsättingen ingalunda hindra den inhemska tillverkningen ler inverka skadligt på priset i allmänhet, utan enlast tillförsäkra dem som inom landet använda pottska, att de år då tillgång derpå felar inom landet, cunna erhälla sitt behof utan alltför betydlig tillöking i priset, hvaraf dessutom vinsten för i sådana all för det mesta ieke stannar hos producenterne, itan hos uppköpare och spekulanter i andra hand. Artikeln cement kommer visseriigen icke i fråga anat än för speciella behof vid mera grannlaga byggadsföretag och merendels för produktiva ändamål, åsom kanaler oeh fabriker; och sistlidet år införles ej mer än 509 tunnor, som lemnat 170 riksdaer i inkomst. Jag vågar tro att en uppoffring uf 170 rdr om året icke skulle blifva någon förlust i emförelse med vinsten af att till möjligaste billiga pris kunna erhälla det förträffliga sammanbindningsämne, som finnes i de bästa utländska eementer. Tillgången på sädana och en allmännare erfarenhet om fördelen af deras begagnande skulle ock snart räcka ökad häg att inom värt eget land eftersöka naterialier till dylika murbruk och fullkomna de be:edningssätt deraf som nu finnas, Jag föreslår säleles att införseltullen ä cement mä försvinna, helst letta står i konseqvens med den äsigt som bestämt ullfrihet för äe dermed närbeslägtade artiklarne eldfast sten, eldfast lera med flera dylika artiklar.! En: artikel af ännu större vigt inom klassen af cheniska och mineraliska ämnen, och för hvilka jag likaledes föreslär rätt till tullfri införsel är salpeterwyradt natron eller Chilisalpeter. Denna artikel som stora massor årligen införes till England, har så väl der, som äfven i Frankrike, Belgien och Tyskland börjat i mer och mer vidsträckt skala begagnas till gödningsämne för åkerbruket, och ansetts så verksam, att enligt till hushällssälskaperna derstädes uppsifna sammanstämmande rön 75 I utsädda på en engelsk acre eller nägot mer än en centner för svenskt tunnland, påstäs motsvara en vanlig gödning med animalisk gödsel, ehuru den icke fortfarande kan göra den sednare öfverflödig. Hvarje landtman känner för öfrigt huru fördelaktig salpeterhaltig jord är för vegetationens framskridande. Chilisalpeter får nu uppå serskildt sökt tillstånd hos kommerskollegium efter dess pröfning, emot billig tull, 6 sk. per lispund, införas för fabrikernas behof. Men denna rättighet gäller ej för jordlruket. Men om äfven en sädan utsträckning gäfves åt denna undantagsföreskrift, så finner en hvar huru svårt, besvärligt och kostsamt det blefve för hvarje jordbrukare, som ville försöka göda nägra tunnland jord med chilisalpeter, att först genom ett ombud i Stockholm ingifva ansökning till kongl. kommers-kollegium samt uppgifva precist huru mycket han behöfde, och derefter afvakta resolution och skrifvelse till vederbörande tullkammare, för att få införskrifva den behöfliga qvantiteten. Utan sädana specialuppgifter äter tjente föreskriften om den serskilda ansökningen till intet; ty motivet dertill sknlle väl vara att ästadkomma nägon sorts kontroll att varan ej kunde införas till större mängd än kongl. kommerskollegium för hvarje fall funnit nyttigt. — Förlidet år infördes af Öhilisalpeter enligt tulljurnalerna 27,979 lisp. Den obetydliga uppoffringen af 3,497 , rdr i tullinkomst genom denna artikels frigifvande skulle säkert mängfalldigt ersättas af den vinst, åkerbruket deraf komme att hemta, sedan artikeln blefve mera känd för ifrägavarande ändamål. Skulle utskottet likväl ej vilja gå in på fullkomlig tullfrihet, sä föreslår jag åtminstone att föreskriften om behofvet att begsra tillständ hos kongl. kommerskollegium mä försvinna, och tullen nedsättas till 3 sk. per lispund, då det synes vara fullkomligt säkert att en vida större inkomst, än för närvarande, innan kort deraf skulle uppstå. Jag skulle vid samma tillfälle gerna vilja föreslå tullafgiftens borttagande eller nedsättning till ett mycket lägt belopp äfven å salpetersyradt kali eller vanlig salpeter, dä denna vara kunde genom handeln erhällas för halfva priset af hvad staten nu derför betalar i lösningspris och hälften af hela lösningssummans belopp således är bortkastad för det välmenta syftemälet att med ärlig uppoffring bibehalla tillverkningen inom landet, under det de enskilde landtmän, som samla ech upplägga sin amoniakhaltiga jord för salpeterberedning, troligen skulle hafva en större slutlig behällning genom att använda denna jord till gödningsämne, än hvad den nu lemnar dem. Ned kännedom om den fördom som ännu hos många råder emet en förändring härutinnan och de i min tanka ogrundade farhågor man vid förra riksdagar hyst för rättigheten att införa den billigar: saltpetern från de sydliga länderna, hvarmed utan tvifvel den inhemska monopoliserade och med uppoffring för staten underhållna saltpetertillverkningen härstädes skulle upphöra, ber jag emellerlid endast att nu, likasom vid en föregående riksdag, få hemställa frågan om en förändring af systemet härutinnan till höglofl. be villningsuiskottets egen ben gna pröfning, utan någo bestämdt förslag, öfvertygad att den tid en gång skal komma då man inser det felaktiga i den hittill: följda hushållningen, (Foris.) ARTIN oo RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER Det förut refererade tryckfrihetsmålet emellan stads fiskalen Mellbin och boktryckaren Wall förevar i dag åter vid rädhusrättens 3:dje afdelning. Wall inga