Aftonbladet – 9 januari 1854, sida 2

RIKSDAGEN. Borgarestindet. Plenum i lördags f. m. Diskussion i Religionsfrihets-frågan. Säsom vära läsare funnit af den i vårt blad meddelade förteckningen på de i Borgareständet väckta motionerna, befunno sig bland dessa äfven tre af representanten för Upsala, hr Henschen, i frigor tillhörande lagstiftningen i de religiösa angelägerheterna. Vi återkomma nu till en fullständigare redogirelse för de yttranden som förekommo i ståndet vid -emissen till lagutskottet af dessa tre motioner. Den första afsåg norska dissenterlagens antagande med modifikationer; dock att den, till dess fördomarne skingrats, cj skall t:llgodonjutas af dem som tillhöra grekiska och romerskt katholska kyrkorna, mormoner och de sekter som regeringen anser vädliga för allmänt borgerligt väl. Hr Stolpe begärde ordet och yttrade, att inran syenska nationen beträder den bana motionären fir henne utstakat, bör man två gånger betänka sig. Det förtjenade att undersökas hvarifrån det upphäfda ropet om religionsfrihet kommit, och ville talaren framställa sina tankar i ämnet genom att erinra om en gammal historia. Det var nemligen en gäng en häst; det var ingen stridshäst, ieke heller nägön yster arab; utan han stod fast och orörlig som bronzhästen på Gustaf Adolfs torg; det var nemligen den Trojanska trähästen. Den förslagne Odysseus h:ttade på att dölja en krigshär i hästens mage. Man inbillade de goda Trojanerna att oem blott denna häst kom in istadem, skulle all möjlig lycka och framgång tillskyndas den. Yarnande röster höjdes visserligen; dock förgäfves. Man nedbröt ett stycke af muren och hästen praktiserades in. Men se, i natten,. då Trojanerna, hos ra TESEN rr rr