Aftonbladet – 3 januari 1854, sida 1

er jb sEK:r DaänEo lnivres Ingen annvus TRA TENS ina två månader, eller från d. 15 Oktober ill d. 15 Dec mber, de, utan h nder af förattningen, nu anse s:g genom förflyttning af amma bränningsr skap som de redan besagnat under två m nader, till andre sina .sna eller af dem för: rda lägenheter, derned utöfva bränvinsbränning äfven den trelje månaden, (April), mot hvilken de dock sjelfva, eniigt författningens bo kedliga anvising, förut utbytt t-rminen från den 15 Nosember til den 15 Decsmber: Motionären ar sökt förekomma en så beskaftad eludeag af författningens minrg. genom det förlag, att Rikets Stinder måtte hos X. M:t begära, dels att inga nya anmälningar til utsfvande af bränvinsbränning i April må at conungens befsilningshafvande upptagas. deis utt vid stadgadt ansvar firseglingen. å den redskap, som under den förflutna hösten vart i två månader begagnad, ick? må brytas, eller redskapen till annat bränneri bortfiyttas före den I nästk. Maj. Äfven denna motor begärdes på bordet och kommer möjligen att uppkalla det långt ifrån vanmäkt ga patronage. för det högre bränv nsbrännings ntresset, son: representeras på r ddarhuset. Det skall följaktligen bisfva af intresse att förnimma hv 1ken ställning emot detta, r-geri: Fn kommer att iakttaga. Om sjelfva saxen örbehålla vi oss vårt yttrand. till en annan gång. Men eftersom vi kommit att tala om motioner på riddarhuset, böra vi ej heller förglömma en sora äfven i lördags framstäNdes af den förre, numera detroniserade, anföraren för majoriteten derstädes, hr presidenten pon Hartmansdorff. Den går ut på ingenting mindre än att lösa det svåra problemet af all jords lika beskattning. Detta skulle ske på det sätt, att frälse och säterier pålades lika onera som kronoskatte, emot ersättning i ouppsägbara obligationer, ställda på amortissement. ) Det är ju ett rätt eget sätt att bereda likhet? I stället att lindra kronoskattejorden, och småningom borttaga dess. betungande beskattning, vill man sänka all annan jord till samma vanmakt, så att alla jordegare skola sluta med att blifva ett slags kromans arrendatorer!! Denna id smakar bra mycket af kommunismen. Individen får ega intet eller så godt som intet; allt skall tillhöra: samhället eller den gemensamma kassan. Staten och dess skara af embetsmän äro allas förmyndare. Stor sak om individen lefver i armod, eller måste försaka allt; blott den allmänna skattkammarn är fylld, så att staten har medel att utföra stora företag, utdela rika löner, eller — allmosor. Heldre nationalverkstäder på statens bekostnad, än fri industriel täsan mellan individerna m. m., hvari den äkta ulkrakonservatismen, om man ser den i dess konseqvenser, gör carambolage med kommunisternas läror! Ett par andra motioner af samma hr v. H. voro af enahanda syftning t. ex. att höja tullen på sådana nödvändiga konsumtionsartiklar som salt och ved, till det belopp, hvarifrån det nyligen blifvit af regeringen nedsatt, för att derigenom finna medel att höja en hop högre embetsmäns löner m. m. Kommentarier äro här öfvertödiga. ) Se här den förvånande motionens hufvudsakliga . innehåll: Till vinnande af all jords lika beskattning föreslår jag att alla hemman af bättre natur måtte nedsättas till kronoskatte eller den sämsta natur, som med full eganderätt innehafves. Räntan å kronoskattehemman är likväl icke alltid lika, ens i samma län, Annu mindre i alla. I de flesta eröfrade landskaper, nemligen Blekinge, Skåne, Bohus och Jemtlands län utgå ränmtorna efter kronovärde, utan förvandling. Tör att komma till likhet öfver hela riket skulle man säledes taga till måttstock något af de mest betungade skattehemman. Ersättning åt de nu mindre beskattade hemmanen skulle lemnas i ouppsägbara statsobligationer, hvilkas ränta å 5 proc. motsvarar den ökade skat. ten, t. ex. för en ökad skatt af 50 rdr skulle erAe oo ässet. 2 INAN sAL