Aftonbladet – 3 januari 1854, sida 1

dens sessionsrum, och adelns tåtskiljdes ickel ria förr än kl. tre qvart till 12 på natten. Denna uppsjö af motioner snart sagdt i alla ämnen, som kunna blifva föremål för mensklig kunskap, är icke utan politisk betydelse. Den bevisar nemligen det stora behof, folket eger af förbättringar i sin ställning uti alla möjliga sociala, ekonomiska, legislativa ja till och med religfösa riktningar, och huru litet regeringen vetat och förstår att uppfatta dessa behof och uppgifva medel till deras afhjelpande. Vid de föregående trenne riksdagarne under konung Oscars regering hafva motionerna varit vida mindre talrika och isynnerhet mindre ingripande än nu: Man har nemligen i det längsta velat föreställa sig, att den nya syrelsen skulle framlägga förslag till: nyttiga förändringar oeh genomdrifva dessa samt derigenom tillfredsställa det allmännas fordringar; och man har således, såsom ordspråket säger, hvilat på hanen. Nu deremot, då man, efter 8 års väntan, vunnit den bedröfliga erfarenhet, att regeringen icke haft förmåga, att genomföra någon enda af de reformer, hvaraf landet göres behof; att hennes propositioner antingen, der de varit byggda på riktiga grunder, såsom t. ex. i afseende, på lagverket, undervisningsväsendet och till cn del äfven tullväsendet, blifvit öfvergifna och lemnade vind för våg, eller ock, (hvilket företrädesvis gäller den nuvarande ministeren) bestått af sådana fuskverk, såsom t. ex. bränvinsbränningspropositionen, att de ieke skäligen kunnat antagas — nu hafva representanterne funnit sig nödsakade att på egen hand uppgöra förslag och då dessa icke kunnat ega en större omfattning som en regerings, har man nödgats inskränka sig till partiella förbättringar och detaljer; hvar och en söker lägga sitt strå till stacken, och så uppkommer småningom den stora massan a som kallas motioner, hvilka likväl dragas åt olika stackar, så att en verklig för-s bistring uppkommer, och man förgäfves deri söker något sammanhang eller kan hoppas nägot resultat i det hela. Denna erfarenhet är visserligen på sitt sätt temligen tröstlös, men Iden ådagalägger dock att det ändå icke är så jilla, att folket, det må vara representehuru som heldst, kan få ett ord med i laget, när icke här, såsom under Napoleonsväldet i Frankrike, representanternas tunga är bunden. Ett eller annat frö utsås likväl som bär frukt och som äfven den mest sorglösa styrelse ser sig tvungen att odla. Bland de motioner som blifvit väckta, har måhända största antalet rört bränvinsfrågan och dernäst jernvägar. I tulleller frihandelsfrågan har äfven en betydlig rörelse gifvit sig tillkänna och omsorgsfullt utarbetade motioner i detta ämne blifvit framlagda, såväl på riddarhuset af hr L. J. Herta, som i borgarståndet af hr J. G. Schwan. TLagutskottet har fått uppdraget att utlåta sig öfver en stor mängd förslag till lagförändringar, och slutligen ekonomiutskottet, som vanE blifvit öfverhopadt med s. k. önskningsmål. De egentligen politiska motionerna hafva jemförelsevis varit färre till antalet, ehuru man, anmärkningsvärdt nog, äfven på sjelfva riddarhuset funnit ett par sådana, angående nedsättning i allmänua bev-llninger, hvilket under nuvarande omständigheter, snarare torde vara att betrakta som en politisk än en financiel fråga. Så har man t. ex. utien af dessa motioner, afgifven af en bland minoritetens aktade medlemmar, major Carl af Gesjerstam, som vid flera föregående riksdagar haft en plats i statsutskottet och der varit känd för mycket moderata tänkesätt, fått wppställd er dberäkning, enligt hvilken, om statsinkomI sterna kalkyleras efter hvad de verkligen visat sig utgöra, och icke såsom hittills med beräkning af några betydligare öfverskott, och tom derjemte bränvinsbevillningen upptages till endast 950,000 rdr årligen mer än den f. n. utgör, så skulle all: de af K. Maj t på den ordinarie statsregleringen äskade anslag (med afprutning allenast af omkr. 74,000 rdr) kunna beviljas utan att något deraf behöfde fyllas genom allmän bevillning, hvilken således skulle kunna helt och hållet borttagas, eller motsvarande skattelindringar på andra håll beredas. Så långt har motionären visscrligen ieke velat gå, mem åtminstone visat att det Ian ske, ehuru han åtnöjt sig attf.n.lföreslå dels borttagandet af några servituter för jordbruket t. ex. fourageringsafgiften, rotchållares och båtsmanshållets beklädnadsskyldighet, dels skyddsafgiftens upphörande, äfvensom de s. k. minimiafgifternas, nedsättning af bevillning för fastigheter, för rörelse och embetsmäns löner m. m., hvarför allt vi snart torde blifva i tillfälle att närmare redogöra, då vi komma att upptaga motionärens framställning i dess helhet. Afven en annan ledamo: af ridderskapet och adeln, hr N. von Koch, (konungens justitiekansler) framlade en hel fimansplan. Hr von Koch föreslår bland annat borttagandet af skyddsafgiften och minimitarifferna, befrielse från bevillning för all inkomsi under 20: rdr, nedsättning till I proc. iaf bevillning för rörelse äfvensom å embetsmins iöner, minskning af fastighetsbeviliningen från 2 pr mille till 4 rår pr 10.000, eller Iika!vdes 1 procent af den antagna inkomsten; hvaremot han ville hafva en ny bevillning af I proc. å räntan af utlånta kapitaler, efter mönstret af den engelska inkomsttaxan m. m., hvilket jemväl skall blifra föremål för en mare exposå, sedan dessa vigtiga framst ningar, (som blifvit begärda på bordet), kommit stt vid remiss till utskott diskuteras, och då vi förmoda att hr finansministern och hans substitut br Gripenstedt, finna det angeliget rutt yttra sig hvad regeringen kan tänka härör fom, och angående orsaken hvarföre. under det ej mindre statskassan har så betydliga öfverIskott, än ock regeringen föreslagit en ökad bevillning af 4 till 5 millioner genom s. k. bränvinsskatt, hon icke synes hafva haft en tanka ,Jåt att på andra håll lätta skattebördorna eller Slåtmnstone reglera dem efter en förnuftigar2, mindre tryckande och tll färre oegentligheter g ledande metod. 3) bön annan motion på riddarhuset, som likaledes skäligen hårdt graverar rainisteren, väcktes af br W. F. Dalman, angående förklaring alaf kanot kuyncörelxen d. 13 stist!. Juli. om tr AA rn ww Se to ee FR Br