Aftonbladet – 30 december 1853, sida 2

0 år sedan sökte att genom borttagande af de hinler om kunde hämma cirkulationen, befordra tidingarnes spridning, man nu vill genom förhöjda af ifter så vidt möjligt försvåra densamma. Säsom töd för detta sitt yttrande om de för 30 är sedan ådande åsigterna anförde talaren hr v. Hartmanslorffs vid 1823 års riksdag väckta motion, angående idnimgarnes befordrande med posten. Hr v. Hartnansdorfs motion gick dock icke igenom, utan anogo 1823 års S änder i stället ett förslag om tidingsstämpelns införande, hvarvid dock då, liksom rid alla följande riksdagar, den grundsats gjorde sig sällande, att stämpeln utgjorde en afgift för tidninsarnes beforärande med posten. Äfven en vid innevarande riksdag i ett annat stånd väckt motion, om ;idningsstämpelns ytterligare förhöjning, går ut på att denna afgift skall. utgöra en ersättning för de Iryga luntor som med posten befordras kring landet. En stor del af de stämplade tidningsnumren komma dock aldrig på pösten, öch på den Punkt det nu kommit, har stämpeln sålunda blifvit en dubbel beskattning. på tidningars utgifning, ty allt det hvarmed tidningar åstadkommas, såsom redaktion, tryckeri o. 5. V., beskattas särskildt. Det vore derföre önskligts om Rikets Ständer ville återgå till. och bringa i tillämpning de åsigter som ständigt stått i motiverna men aldrig fått någon plats i besluten, ätt hemligen stämpeln skall utgöra en ersättning för tidningarnes portofrihet, men ej en dubbel beskattning på företaget att utgifva sädana Landgortstidningarne circulera inom en trång krets och draga sig fram med små resurser. Det har visat sig att man ej behöfils mycket höja den ålagda afgiften för att omintetgöra flera af dem. Med skäl kan ock sättas i fråga om det varit af ömhet för statsverket som inän nu åter vill höja tiduingsstämpeln, och om ej förslaget härom är ett yttryck af den äsigt som i hvarje blad ser en olycka hvilken bör 7å allt sätt undanrödjas. En sådan åsigt borde ej få i detta stånd göra sig gällande, och talaren föreslog derföre den utsträckning af hr Bergs motion, att den deri föreslagna stämpelafgiften endast mätte drabba den del af en tidningsupplaga som med pösten försändes ; att afgiften verk ligen måtte komma postverket tillgodo; att stämpeln säledes mätte äsättas på posten såsom på bref eller dylikt, hvarigenom mycken enkelhet och reda skulle vinnas, i stället att, såsom nu tillgår, mycket besvär och stor kostnad är med uppbörden af denna afgift förenade. Hela skatten har nemligen sistlidet år utgjort endast 37,000 rdr, och kostnaderna lära belöpa sig till 15 procent af denna summa, ett hushållningssätt som svårligen kan anses vara förnuftigt Hr Rydin, som förmälde sig sjelf vara utgifvare af en liten landsortstidning, och sälunda i tillfälle att känna den här omhandlade frågan, erkände riktigheten af hvad den föregående talaren anfört rörande landsortspressen. Ingen rörelse finnes i värt land som är så hårdt beskattad som utgifningen af en landsortstidning. -Utgifvaren måste först erlägga skatt säsom boktryckare; vidare säsom tidningsutgifvare; vidare en stämpelafgift som stiger ända till 10 proc. af tidningehs värde; vidare skänka bort till arkiver och biblioteker ett antal exemplar af tidningen, med erläggande af samma skatt på dessa bortskänkta exemplat som på dem han afyttrar; och mäste han slutligen vidkännas besvär med insändningen af de bortskänkta exemplaren, så att om allt sammanräknas det befinnes, att en landsortstidning erlägger i beskattning under diverse titlar af ända till 20 procent af tidningens hela bruttoinkomst. Han instämde således med den föregående talaren i det förslog att stämpelafgift borde erläggas endast för de exemplar som verkligen gå på posten, med iakttagande likväl att afgiften drabbade endast den del som af postverket befordras frän ett postkontor till annat, och ej de ex. som endast spridas i kringliggande orter och för Hvilka postarfvode på annat sätt erlägges. Fästande talaren slutligen uppmärksamheten derpå, att alla de afgifter med hvilka man belastar pressen, doek i sista hand drabba den stora allmänheten, emedan tidningarne alltid mäste taga sin ersättning af prennumeranterna; varande det i alla händelser olämpligt att söka försvåra och betunga utgifvandet af tidningar, hvilka, nå man säga hvad man vill, dock utgöra ett ganska betydligt och vigtigt bildningsmedel. I detta yttrande instämde hr Boman. Derefter väcktes nya motioner till ett antal af icke mindre än 25 stycken, nemligen: 1:o af hr Wijk, derom att antingen bankens rätt att i Götha kanal bolagsdirektion och revision insätta ombud måtte upphöra, sedan den kanalens förbindelse till staten som till denna bankens rätt först gifvit anledning numera ej förefinnes, eller ock att åtminstone den dessa ombud tilldelade lön och resekostnadsersättning måtte till dem af allmänna medel utgå. Remitterades till statsutskottet. 2:0 Af hr Henschen, derom att Rikets Ständer mätte hos Kgl. Maj:t anhälla att i resereglementet göres den förändring, att för första klassen bestämmes 4 hästar, för 2:a och 3:e klasserna 3 hästar, samt för 4:e och 5:e klasserna 2 hästar; och vidare, att dä ängbåtskommunikation finnes mellan de orter som besökas, ej högre ersättning mä få beräknas än kostnaden på första platsen för embetsmannen sjelf, ett biträde och en betjent för de första tre klasserna och blott en betjent för de tre följande. Remitterades till statsutskottet. 3:0 Af densamme, om en underdånig skrifvelse om bättre hushällning med effekter, inköpta för allmänna medel, tillhörande fortifikationsafdelningen i krigskollegium. Remitterades till statsutskottet: 4:0 Af densamme, oni inrättande af tekniska elementarskolor i de provinser der sådana ej finnas, deller, derest detta förslag ej vinner bifall, om ett anslag af 2000 rdr bko ärligen till en slöjdskola i Upsala. Remitterades till statsutskottet. 5:0 Af densamme, em inrättahde af en statistisk centralbyrå i riket. Begärdes på bordet. G:o Af densamme, om en ny expeditionstaxa enligt kommitterades förslag. Remitterades till ekonomiutskottet: Zz 7:o Af densamme, om nedsättning af vintullen till en tredjedel eller en fjerdedel af dess nuvarande belopp; om förhöjning i tullen på sprit, samt om en anhållan hos K. M:t det underhandlingar måtte öppnas med Danmark om upphörande af den dravback, som vid utförseln af sprit i detta rike betalas; eller att, om Danmarks regering ej skulle härpå ingå, dravback för spritutförsel äfven i Sverige må utbetalas. Rem. till bevillningsutskottet. 8:0 AF densamme, om frihet för alla välfrejdade medborgare att, efter blott anmölan hos magistrat eller konungens befallningshafvande, anlägga s. k nykterhetsvärdshus. Rem. till ekonomiutskottet. 9:0 Af densamme, med en hemställan huruvida rikets ständer skulle, enligt ätskilliga Luleå borgares begäran, anhålla hos K. M:t, att, i händelse någon kommun hos K. M:t anhåller det rusdrycker ej må inom kommunen få finnas för annat än tekniska och medicinska behof, K. M:t då mätte dertill lemna sitt bifall. Begärdes på bordet. 10:o Af hr Schoan, derom att de riksbankens transportsedlar å 5 rdr och deröfver, samt sedlar å 3 rdr och 2 rdr ä dubbla blad, hvilka alla sedan 1848 ej längre i kronans uppbörd mottagas, måtte ed år 1855 eller 1856 upphöra att vara gällande. 11:o Af densamme, att de gamla skillingssedlarne ä 8, 10, 12, 14 och 16 skillingars valör ej mätte längre än till 1857 års utgäng mottagas i kronans uppbördoch deras invexling i banken med 1859 ärs utgäng upphöra. 12 o af hr Almgren, om införandet af följande förändringar i bankens verksamhet: sh a) att i banken införes s. k. upp: och afskrifningstie Er er I FN AR 9 hö Pp BB: