Aftonbladet – 30 december 1853, sida 2

edralskola, der detta system vore följdt, hade man: aft de bästa resultater. Tal. styrkte detta genom upp Ii äsande af de pensa, som i real-quarta blifvit genomi: sängna, omfattande utom de vanliga läroämnena äfven i. betydliga pensa i fysik och kemi. Man kunde invända, at: i (vantiteten af j detj genomgångna kan vara sto i itan att motsvaras af qvaliteten. 1 detta afseende badj al. att få anföra ett yttrande af prof. Malmsten i Upsala, som efter en öfvervarad examen i nämnde skola förklarat sig hafva funnit de angifnä pensa i dessa ämnen utmärkt väl genomgängna. — Man hade ytterligare invändt, att detta systems genomförande fordrade för stora lärare-krafter och särskilt hade man om katedralskolan yttrat att den i detta afseende vore gynnad på de. öfriga skolornas bekostnad. För att öfvertyga sig huruvida denna beskyllning vore srundad, bade tal. uppgjort en jemförande tablå öfver det olika förhållandet mellan lärjungarnes och lärarnes antal vid olika läroverk inom riket och dervid Kommit till det resultat att, med undantag af tvenne läroverk, Upsala kätedralskola hade ett mindre antal lärare i förhållande till lärjungarhäs antal än nägon annan skola. Pen hade neml. 15 lärjungår på hvarje lärare, under det Linköping har 13, Skara 16, Westeräs 10, Strengnäs 10, Wexiö 13, Lund 16. Göteborg 12, Kalmar 12, Carlstad 12, Hernösand 10, nya elementarskolan 12. Hvad Örebro beträffar, vore det i ett alldeles eget undantagsförbällande; här vore nemligen ej mindre än 22 lärj på hvarje lärare. — Detta missförhällande, som tarfvade ändring, vo. re att förklara deraf, att den i likhet med Upsala katedralskola från en trivialskola utvecklat sig till fullständigt elementarläroverk. — Skolan behöfde derför med det första ej blott en skolordning, utan äfven en stat, som sätter antalet af lärare och lärjungar i ett billigt förhållande. — Hvad systemet beträffar, vore det talarens mening, att endast i de större och folkrikare städerna linierna borde vara fullständigt skilda. I de mindre bör ätskiljandet ej till så läng utsträckning ega rum. Särskilta delar af undervisningsväsendet som tarfvade reglering vore dessutom elementarläroverkens förhällande till universiteterna, förhållandet emellan de teoretiska och tekniska läroanstalterna och ordnande af rektors makt. Städerne böra ej ingå i detaljbestämmelser, endast hos EK. M. anhälla om en sädan skolordning, hvarigenom elementarläroverken, utan att lida intrång, sättas i harmoni med de tekniska bildningsanstalterna. Professor Lindgren ahsäg den karakteristik som motionären uppdragit af det nya systemets brister särdeles snillrik, vore viss att det skulle undergräfva all sakkunskap, framkalla slapphet i karaktären. I början kunde en sammanslagning ega rum. Talaren trodde att Upsalas exempel kunde följas öfverallt. Förstod ej hvarföre realismens förfäktare sä ifrigt yrkade på sammanslagning. Mycken oreda och mycket ondt hade redan ästadkommits. Tiden till en förbättring vore dock ej försuten. Den elfte timman hade visserligen redan! slagit. Lyckligtvis ej den tolfte. Prosten Lagergren yttrade sig ej gerna vid remiss. Ville dock nu med anledning af sin erfarenhet om den nya metoden yttra sig i korthet derom, Denna metod förskrifver sin tillkomst från en skrift om medborgerlighet och enhet som utkommit på 20-talet och som utgick på förordande af de klassiska språkens uppskjutande till 5:e: klassen samt vexelundervisningens införande, och hade fätt sin första utveckling vid Carlberg. På grunderna af Carlbergsmetoden och sädana teoretiska skrifter hade ideer om en ny skola uppkommit. I!va Elementarskolan bildades. Tal. hade i 4 är va it lärare i denna skola, och om han också ingalunda under denna tid förbisett dess brister, hade han ej då ansett det tillständigt att sätta sig i opposition mot sina förmän. Han vore likväl nu oförhindrad att uttala sin öfvertygelse. Han hade äfven gjort det i en särskilt utgifven skrift. Man hade kallat denna skriftfobillig, tal. önskade veta hvarför. — Nya Elementarskolan hade i den fria flyttningen uppställt en grundsats som den ej kunde genomföra. Följden hade blifvit att man mäst tillgripa monitörer. Ett verkligt monitörssystem funnes dock ej; detta förutsätter nemligen särskild monitörsbildning. Man kunde sälunda med skäl säga att denna skola hvarken eger fri flyttning eller ett monitörssystem. Det kongl. cirkuläret hade sälunda till efterföljd anbefallt nägot som icke finnes. Domprosten Thomander kunde endast delvis öfverensstämma med motionären. Blott vittnesbörd borde i denna fråga ega gällande kraft. Mån hade ej här kunnat komma ifrån den pedagogiska föreningen. Talaren hade en god erfarenhet af de begge metoderna Afskydde afguderiet för metoder. En sak kunde göras bäde illa och bra. Man hade så länge haft att dragas med en allena saliggörande kyrka; fruktade att man nu äfven Kunde fö en allena saliggörando skolmotod. Stugan. ville äfven här göra sig gällande. Kortligen, tal. ville hvarker framåt eller tillbaka. — Den sämsta af alla metode! vore döck den, enligt hvilken mån uppskjuter skol ordningar. En omständighet mot. och tal. emellar vore, om regeringen är bunden af ständernas vilkor En sådan fråga afgöres efter hedrens lagar. Att gör: duplikanterna permanenta vore ej önskligt; skolorn: borde ej belastas med en ordinarie lärarestyrka, son kunde bli obehöflig, hvarigenom onödig kostnad skull tillskyndas statsverket. Af de återstående talarne yttrade sig doktor Nord lander. och biskop Genberg emot samt biskop Heurli för motionärens förslag, som efter en kort, isynner het mot doktor Säve riktad, replik från motionärer sjelf remitterades till ekonomiutskottet. För de derpå väckta motionerna, hvaribland en a domprosten Thomander ibränvinsfrågan, få vi i mor gon redogöra. En Borgareståndet. Plenum den 29 Dee., kl. 6 e. m. Föredragningen började med iagutskottets utlåtand -Ån:o 1, med ätersändande af en utaf lektor Sonden presteståndet väckt motion om revision af lagarne rö rande edgäng, hvilken motion, såsom innefattande ty olikartade ämnen, ej kunde komma under utskottet pröfning; ech blef utlåtandet lagdt till handlingarne De-sedan föregående plenum på bordet hviland motionerna blefvo nu till vederbörande utskott remi terade. Vid remissen af hr Wijks motion om upphörand af bevilltiingen på associationers, säsom bolags, hy poteksföreningars m. fl:s inkomst, så framt den t öfverstiger 5 procent, yttrade sig hr Wallenberg, hvi ken såsom alternatif föreslog det stadgande, att. stor del af behållningen som öfverskjuter 6 proc. I grundkapitalet skall såsom bevillningsfri renta anse: hr Rinman, som ville hafva skildt mellan sådana bole som fortgå och sådana som skola efter viss tid up) höra, så att dessa sednare ej må erlägga skatt hvad de till delegarne utgifva säsom ett ätergäldanc af sjelfva kapitalet: och slutligen hr Rydin, som mo satte sig motionen såsom i hans tanka till sin prince fullkomligt felaktig, i det den åsyftade att från erlöj gande af beskattning befria den rike och dekontan penningarne; fastän den fattige och obemedlade m ste skatta för äfven den minsta inkomst. Vid remissen af hr Sundblads motion, om Nord elfe nnvrensning. vttrade hr Rydin att han hört up