en gammal dagdrifvare, som visserligen saknar medel till hemgift åt sin dotter, men blott derföre att han förstör allt hvad han förtjenar. oc Visst icke — genmälde målaren. — Emellertid är min Suzette i alla fall förlofvad, och det med en ganska hederlig ung man, en snickare, hvilken ehuru fattig han än är gifter sig med henne i September, utan hemgift. . — En dotter att bortgiftal — utbrast den främmande konstnärn — nå, i sanning, det förändrar saken. Jag samtycker då att målningen fär säljas och jag anslår de derföre erhällna pengarna till den unga flickans hemgift. Det beror nu på vår engelske väns ädel-. mod att bestämma summan. — Den har jag ju redan bestämt — sade engelsmannen. — Jag har bjudit hundra guinåer för utkastet, sådant det är; men jag vill gernå ge hundra till, om målaren samtycker till att teckna två ord i ena hörnet. — Och hvilka ord? — ropade alla de tvistunde, på en gång. Engelsmannen svarade: — Pierre David. Alla parterna tycktes nu ha blifvit förlikta, emedan de voro stumma af öfverraskning. Skyltmålaren höll andan, blundade med ögonen, vred ångestfullt sina händer och föll på knä för den store franske målaren. — Förlåt mig! — ropade han, — förl t mig för min grofva okunnighet! David skrattade hjertigt, fattade hans hana och skakade den med broderlig vänlighet. Inom några minuter hade. dock nyheten af den öfverraskande upptäckten spridt Sig, som en löpeld, så att värdshuset snart var fullpackadt med en mängd personer, som önskade få dricka en skål för den namnkunnige gästen. Och midt i ringen af alla dessa b3indrare stodden gamle mannen, som gjorde lugtigt besked för sig, i fråga om skålarnss esvarande. Men nu kom skyltmålarens dotter, den vackra ;azette, för att tacka sin välgörare, som beirde och erhöll en kyss till belöning; och jennes fästman kom äfven och skakade ett elt moln af sågspån ur sin jacka; vid lifligeten af sina tacksamhetsuttryck inför den ka namnkunnige som ädelmodige fransannen. Just i detta ögonblick anlände vännen, som an hade väntat med diligencen: det var moneur Lessex, en fransk teaterdirektör, åtföljd f den store Talma. KSV PY