Aftonbladet – 20 december 1853, sida 2

torn af Ryda kungsgård, Kamph, från en det all rendet å nämnde kungsgärd; af biskop Fahlcrantz om förändring af författnin-TL,.. hvarvid motionären ville Bar une rörande prestmöten, fva borttagen föreskriften att de vid dessa tillfäl-) n vanliga theser skulle utgifvas och försvaras på a atin, jemte skyldigheten för yngre prestmän att kt rvid examineras i detta språk, utan skulle: diss-!?e ssionen föras på modersmålet öfver uppgifne ämHå en; af hofpredikanten Tegner med begäran, det Rikets tänder ville ingå till Kongl. Maj:t med anhållan n upphörande af föreskriften, rörande i smittosam ukdom aflidnes begrafning å serskild begrafningslats ; . af lektor Sonden, 1) om innehållande å en del af enstebjons lön till bildande af en besparingsfond jr tjenande klasser, 2) om utfästande af ett prae-: vium af från 1000 till 2000 rär för uppfinnandet af tt instrument, som noggrannt utvisar kannoch gradvet å afverkadt bränvin; af prosten Melin om förbud för göstgifvare att vid ndra än måltidstilfällen hålla bränvin till afsalu, öreslående böternas förvandling vid bristande tillng från, -fördylika förseelser efter nu gällande örfattningar ålagdt enkelt fängelse, till fängelse vid atten och bröd, och skulle lännkrögeri beläggas med ylikt straff; : prosten Melander om röstberäkning jemtesbestid vid klockareoch orgelnistval ; af hofpredikanten Eurin om anslag af 300 rdr ill aflöning åt en länsman för Säfsnäs socken i Westerdalarne ; af dr Björling förslag, ait Rikets Ständer skulle ingå ill Kongl. Maj:t med underdinig framställning om jehofvet af en förbättrad prestbildning samt att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för näst sammanträlande ständer framlägga ett förslag om medlen derill; af lektor Söderberg om ansläende af en pension å 250 rår till atlidne konrektor Jacob Edvard Lyths efcerlemnade enka och barn; i denna motion förenade sig biskop Hallström sarit Kongl. hofpredikanten Hasrot; af doktor Säve om en snar reglering af elementaräroverken. Efter en genomgående och allvarlig kriik af elementarläroverkens närvarande tillstånd och le afvikelser man tillåtit sig, så väl från Rikets Stänlers ursprungliga afsigt med skolreformen och de derör beviljade anslag, som äfven från kongl. eirkuläret f den 6 Juli 1849 och hvarsid serskildt häntydd ;å det omilda deruti att låta så många landsorters ind. ansökningar och behof af sina läroverks utvidgning, för den af vissa domkapitel yrkade centralisa-I, ionens skull, är efter år blifva oupp Ida; i väntan ,, vå den nya regleringen föreslog motionären att Rikets 3tänder ville i underdånig skrifvelse påminna: 1) att en ny skolordning på de ar Kongl. Maj:t, snligt statsrådsprotokollet. af den 9 November 1847, i nåder godkända hufvudgrunderne för det af stats-ådet Silfverstolpe framställda förslaget, men med de jemkningar i afseende på aflöningsstaten, som en sednare tids erfarenhet visat vara erforderlige, må inåler vara utfärdad; 2) att for aästadkommande af denna reglering departementchefen för ecklesiastikärenderne må kalla ill sitt biträde sakkunnige män, enligt det nådigal: eslut af den 9 Juli 1852, som Kongl. Maj:t derå edan fattat; 3) att antalet af lärare vid de serskilde läroverken nå sättas i billigt förhållande till antalet af lärjunsar samt att lärare i naturalhistoria och moderna språk må, i afseende på undervisningstimmar, prof, s sefordringstur och aflöning, ställas i lika förhällande ned öfrige lärare, samt ; 4) att då, genom olika tydning af Rikets Ständers sista rund. skrifvelse af den 30 Juli 1851 man på nå3sra ställen ansett latinska språkets studium icke nog idigt kunna börjas, Rikets Ständers mening ej varit, utt början dermed skulle ske redan i första eller förxeredande klassen, Slutligen och då biträde af sakkunnige män skulle srfordras icke blott för utarbetandet af sjelfva skol yrdningen utan äfven till upplysning vid den nya reg:eringens genomförande, som icke utan skada fö ungdomen torde kunna ske utan lämplig öfverg rån det nuvarande invecklade förhållandet, anhöll motionären att Rikets Ständer måtte till arfvoden ät sådana kommitterade, jemte ersättning för reskostna. ler, anvisa ett belopp att intill tiden för nästa statsreglering utgå med omkring 6000 rdr årligen. Doktor Abr. Nordström om pensioner åt aflidne -ektor Vierecks efterlemnade tvenne oförsörjda dötrar, 200 rdr åt hvardera Doktor Sandberg, efter en längre inledning, som il bjerta färger skildrade det elände bränvinsbrännandet och bränvinssupandet förorsakatlandet, huru vid hvarje iksdågs början det. stora bränvinsbränningsintresset sökte uppsluka husbehofsbränningen, men huru. de ,åda vid riksdagarnes slut, för att ej störta hvaranr Ira skänka broderskyssen och gemensamt utfärdat en författning huru män intill nästa riksdag i Sverige bränna och supa mä; huru fabriksbrännaren talat om len demoralisation husbehofsbränningen medfört åt less utöfvare, men drifven af denna auri sacra fames, ej försmått i stort bedrifva en näring som häns dlenare yrkesbroder, husbehofsbrännaren, med afund I samt öga blott förmått i smått, framställde 2:ne få slag huru man i möjligaste måtto skulle kunna föj hindra eller förminska bränvinstillvetkningen och bränvinsförtäringen: det första förslaget; att bränvins och sprittillverkning aldrig må tillåtas till andra än medicinska och kemiska ändamäl; det andra förslaget hade tvenne alternativer: 1:0! högsta bränvinsbeloppet som får tillverkas bestämmes till 10 millioner kannor, som fördelas på 40 brännerier, af hvilka 2:ne få förläggas i de bördigare blott 1 i de fattigare länen, skatten bestämmes till 32 sk. för hvarje afverkad kanna, bränvinet ledes drån tillverkningsaparaten till en reservoir, belägen :li ett med kronoinsegel försedt rum, hvarest det åf dess tjenstemän uppmätes, tiden för denna författnings gällande kraft bestämmes till! 3:ne år, samt bör noga pröfvad borgen ställas för tillverkningsskattens erläggande; andra alt.: högsta pannerymd bestämmes till 20, lägsta till 10 kannor, ä hvilkas konstruktioner ritning bör företes och gillas af Kongl. Maj:ts befallningshåfvande; bränningstiden bestämmes cill April och November månader och 24sk. erlägges för hvarje af potäter tillverkad kanna bränvin; tre dubbel skatt för den af hvete, räg eller korn tillverkade; lägsta taxeringsvärde på egendom, i hvilken bränvinsbränning må tillätas, bestämmes till 300 rdr. Deh genom denna författning obrukbara redskap in. löses af staten efter metallvärdet med 10 procents förhöjning. JEn annan motion väcktes äfven af doktor Sandberg, att Rikets Ständer skyndsammast skulle ingå ti) Kongl. Maj:t med und. anhällan, det Kongl. Maj: mätte förbjuda all bränvinsbränning under den till stundande vären. Motionerna till denna framställning voro att då fabriksbrännarne genom anskaffande a nya, mer sinnrika och sädesödande apparater förstät eludera Kongl. Maj:ts välvilliga afsigt, med inskrä ningspsbudet och sålunda mer bränvin vore tillver kadt än under vanliga förhällanden, det vore högs nödvändigt söka från bränvinspannorna rädda de a dem ännu ej förtärde, för befolkningen i alla fal otillräckliga lefnadsprodukter af säd och potätetr. — I denna motion förenade sig biskop Genberg, dokto Thomander m. fl. Professor Carlson, med framställande af den stor så väl intellektuella som ekonomiska vinst en sta skördar af väl ordnade och tillförlitliga statistiska upp gifter och visande huru hos oss resultatet af de sta tistiska uppgifter som erhållas gär förloradt, ehur förarbete ej saknas, då dessa uppgifter aldrig blifv bragte till ett ornadt helt, motionerade, det Riket Ständer ville ingå till Kongl. Maj:t med und. ar Maj:t mätte för detta ändan Jåta omorganisera nuvarande t 13 otativtiält amhats Jan, att Kong rn vinnande antin