Aftonbladet – 19 december 1853, sida 1

RR alldeles kunde upphöra, emedan: det endast medför oberäkneliga förluster och: ovilkorligtelände. Hvad som derefter följer torde ej ringa öfverraska de flesta af våra läsare. Man finner att England, Skottland och Irland i fordna dagar lidit af samma onda, som nu hemsöker oss, och att man der försökte samma botemedel som vi nu gå att söka, men förgäfves. Under 1736 års parlament beslutades, ianledning af den då isynnerhet hos de lägre klasserna tilltagande dryckenskapen, en skatt på spirituösa drycker af 1 sterling pr gallon (omkring 10 rdr rgs pr svensk kanna) och ett pris af icke mindre än 300 sterling (5400 rdr rgs) utfästades åt angifvaren. Hvem skulle ej hafva väntat att ett så radikalt beslut skulle hafva alldeles utrotat dryckenskapen i dessa länder? Men resultatet blef just det motsatta. Bränvinshandeln öfvergick i händerna på folk, som icke hade några tillgångar att betala med och som derföre skrattade åt ett bötesbelopp som de ej kunde gälda. Dryckenskapen tilltog och smugglingen frodades öfver alla gränser; inom sex år bötfälldes icke mindre än 12,000 personer för öfverträdelse af lagen. Derigenom blef denna föraktad och förhatlig och måste redan 1742 af parlamentet afskaffas, Samma försök gjordes i Skottland och Irland med samma olyckliga resultat. Det engelska bladet varnar på denna grund för att lita på höga bötesbestämmelser och tullsatser i ett glest befolkadt land med långa kuststräckor, och der ett dåligt exempel från de högre klasserna en gång ojort rusgifvande dryckers förtäring till en passion hos folket. Den som kan uppfinna ett verksamt motgift mot det onda, så slutar bladet, han är värd att helsas för sitt folks sanna välgörare, han må innehafva en tron eller en koja; en sådan man är tidens största behof och då han uppträder måste alla redliga vörda honom, han må framstå i skepnaden af ett krönt hufvud eller en fattig prest af romerskkatolska kyrkan i Irland. Det skulle kunna synas nedslående nog för våra ständer, som i detta ögonblick arbeta på bränvinsflodens förminskning genom en någorlunda hög beskattning, att se huru föga framgång samma försök haft i England och dess systerländer. Likväl bör icke denna erfarenhet förlama de lofvärda bemödanden som nu göras hos 0ss i denna riktning. Varningen gäller egentligen att ej sätta all sin tillit på en hög beskattning . och tro att denna ensam kan utrota dryckenskapslasten. Såsom ett palliativ bör den ej vara overksam, men andra krafter måste dermed samverka. Det engelska bladet ställer den irländska nykterhetsapostein fader Mathew högt bland mensklighetens välgörare. Äfven hos oss hafva nykterhetsvännerna uträttat; mycket: och varaktigt godt och gifvit impulsen till en moralisk förbättring, som isynnerhet hos de yngre generationen lofvar de bästa frukter. Med en sådan sedlig förbättring måste naturligtvis inskränkningen af den rusgifvande varans tillverkning gå hand i hand; men denna inskränkning måste ske ej blott negatift, genom hinder och afskräckande stadganden, utan äfven på ett mera positift, genom en förökad väckelse åt landtbrukaren att använda jordens produkter på ett naturligare och för samhället och den enskilde mera båtande sätt, i det landtbruket befrias från dess:mest tryckande bördor, lättad afsättning beredes åt dess produkter genom förbättrade kommunikationer myattandet ar en oranad och fedbar spanmarshandel uppmuntras, och sundare insigter spridas i landthushållningen och bästa sättet att göra sig jordens produkter tillgodo. Att på alla dessa vägar arbeta på den reform, hvarigenom jordbruket kan helt och hållet skiljas från det förderfliga och onaturliga förbundet med bränvinsrörelsen, är i det minsta lika vigtigt som sjelfva tillverkningens reglering och beskattning, och vi önska att dessa omständigheter måtte af våra ständer blifva tillbörligt betraktade. . SERIEN EE