Aftonbladet – 19 december 1853, sida 1

STOCKHOLM, den 19 Dec. Den engelska tidningen Times, som knappt på två år -nämnt Sveriges namn, har åt det kongl. trontalet vid svenska riksdagens öppnande egnat en särskild ledande artikel, som börjar med en blick på Ryssland och denna makts förhållande till angränsande makter, upprepar de uttryck i H..M. Konungens tal, som röra försvarsverket, och, tillägger patt detta språk och de deri föreslagna åtgärderna icke äro beräknade att stilla den ryska autokratens förbittring eller lugna hans oro, hvarefter följa några smickrande uttryck om svenska folkets härdighet och tapperhet, om den ännu ej förgätna förlusten af Finland, och att nationen småningom hemtar sig från de förluster . som dess tvenne största konungars, Gustaf II Adolfs och Carl XI:s, triumfer bragt öfver henne. Dessa omständigheter,, menar det engelska bladet, äro inga angenäma betraktelseämnen för en herrskare, som redan invecklat sig i stridigheter med fem stora nationer och som finner sina förstoringsoch eröfringsplaner plötsligt förintade och sig sjelf tvungen till sjelfförsvar i stället för angreppp. : Men den betydligaste delen af artikeln är egnad åt en annan del af trontalet, nemligen den som vidrörer bränvinstillverkningen, de olyckor som densamma dragit öfver nationen och de medel som . föreslås till dess afhjelpande. Dryckenskapslästen, heter det, har här nått en fruktansvärd utsträckning, i sanning hotande för ett land, hvarest naturen är njugg och menniskan har att kämpa lika mycket med ett strängt klimat och en karg jordmån, som med materiell utarmning och moralisk förnedring. Det beräknas vidare att förtäringen af rusdrycker skulle i Sverige göra i medeltal sex gallons på hvar person om året, hvilket skulle utgöra Omkring 30 millioner svenska kannor, en kalkyl som synes komma verkliga förhållandet temligen nära, enligt de allmännaste beräkningarne öfver de tillverkade qvantiteterna, hvaraf emellertid en ringa del åtgår till tekniska ändamål. Hvad derefter säges om tillverkningen af rusdrycker förtjenar ordagrannt anföras. Det är en egenhet med förtärandet af starka drycker, att de penningar som hi i användas äro j bästa fall bortkastade, men i allmänhet långt värre än bortkastade. Det hvarken fyller menniskans naturliga behof eller erbjuder en tjenlig ers ning. Det var en alltför gynnsam synpunkt att betrakta de derpå använda tillgångarne säsom vore de kastade i sjön. ven äfven så, vore det en i hög grad upprörande tanke att-en stor del af skörden, frambragt med outsägliga mödor under ett hårdt klimat och ur en otacksam jord, i stället att föröka landets välstånd eller afkasta den vinst som deraf under närvarande tid af brist på spanmäl deraf borde kunna hemtas, och i stället att göra folket rikare och lyckligare, tjenar att utarma dem genom bortkastande af arbete och kapital och att förnedra dem genom en Jastba och förstörande njutning. En stor del af Sveriges och andra länders skördar användes på ett sätt, at det vore bättre om säden aldrig blifvit skördad elle att rosten förtärt kornen i axen. Ingen väg skull hastigare leda till nationell rikedom och samhället moraliska välfärd, än om tillverkandet af rusdrycke