Aftonbladet – 17 december 1853, sida 1

TV MAA 6 SAUPREUUAAUNe SATATVAÄTSKSIRS UIKPUs N ee höga afgifter för råämnena samt få dessutom alltid vidkännas följderna af den dyrhet som ett dylikt system medför i alla riktningar. Högre tillverkningsomkostnader fördyra fabrikaternas priser och minska afsättningen, och dertill komr:cr den stora osäkerheten vid konkurrensen med de utom tullbommarne befintliga utländska produkterna, hvilka på nära nog alla punkter af våra vidlyftiga gränsor söka sig en oloflig genomfart, hvilken det nästan icke är möjligt att utestänga. De för godt pris tillverkade utländska varorna omgifva oss på alla håll och söka, i konkurrensen med våra egna, i följd af de oklokt uppdrifna tillverkningspriserna, mycket dyrare produkterna att här vinna inträde, nära nog med samma oemotståndlighet som en uppdämd ström bereder genomlopp för sina vattenmassor. Den utomordentligt talrika mängd af tullbeslag, som, t. ex. just i höst, egt rum vid de skånska kusterna, visa också att lurendrejerirörelsen är en mycket lönande rörelse i vårt land, hvilken drifves med stor ifver och äfven med stor framgång; ty eljest skulle den icke kunna fortsättas i den mån som man här till en del finner uppdagadt. Då tulltjenstemännen lyckas att göra beslag för 100,000 rdr, kan det tagas för afgjordt att gods dessutom blifvit lyckligen infördt för kanske 500,000 rdr; ty eljest skulle denna rörelse icke fortsättas i en sådan skala. Det är den praktiska omöjligheten att. synnerligast på våra södra och vestra gränsor, hindra den olofliga införseln, så länge våra tullförfattningar lemna de högsta premier för denna införsel, som i första rummet borde väcka uppmärksamhet icke allenast på ändamäålslösheten af det hittills följda systemet utan äfven på detsammas förstörande verkningar både i moraliskt och ekonomiskt hänseende. Utom det att en sådan uppdrifven dyrhet, som här i följd af berörde system förefinnes, måste anses högst skadlig serdeles för ett kapitalfattigt land, förlorar statsverket årligen betydliga summor, hvilka skulle komma det till godo om en klokt beräknad tulltariff motverkade lurendrejeriet; och folket demoraliseras genom de oförnuftiga tullförfattningarne mera än någon kan föreställa sig. Lurendrejeriförbrytelser anses ju, åtminstone om de drifvas i smått, här i landt icke innefatta någonting skamligt, och det är allmänt bekant, hurusom personer, utan afseende å den mest olika samhällsställning, icke så sällan deltaga i dessa öfverträdelser af lagarne. Ett sådant förhållande kan icke annat än betraktas såsom ctt beklagligt resultat af en orimlig lagstiftning och att vidare bibehålla den är ett groft fel. . Här är dessutom verkligen ett tillfälle att öka statsinkomsterna utan att med detsamma öka folkets bördor, nemligen om man låter det belopp af sannolikt en million om året, som nu går till lurendrejeriet i stället inflyta till skattkammaren. Skall man kunna besluta sig till en så rationel och tillika föga betungande förökning i statsinkomsterna? Skall man förmå sig att en gång gifva nationen denna utväg till förbättring i materiel och moralisk riktning? Hvad regeringen ämnar göra i denna fråga Lun man man hete illa dann SDN SKOAG AS fäster afseende på den stora majoritetens inom nationen billiga fordringar, på samma gång den stödjer sig -på de i andra länder vunna resultaterha af en friare handelslagstiftning. . Genom föreningen med Norge har Sverige en särskild anledning att ansluta sig till ett billigare tullsystem, som redan är i brödrariket till hufvudsaklig del infördt och hvarigenom detta redan vinner stora fördelar äfven å vår bekostnad. Att med tullbommar utmed hela norska gränsen hindra införseln derifrån, då Norge har en liberal och Sverige en prohibitiv tulltariff jemte många absoluta förbud. är rent af omöjligt. Erfarenheten har tydligen visat det och flera af de ingifna petitionerna lägga derföre, och det med rätta, stol vigt på vär handelsställning till Norge. Lika. som det i fråga om bränvinslagstiftningen gif vit oss ett så godt föredöme, lemnar brödrariket äfven en efterföljansvärd föresyn i tull lagstiftningen, och om vi spjerna emot att följe dessa föredömen, länder sådant oss till sto skada. Hvad en ungefärlig likhet i tullsatser fö rikena vidkommer, skulle den dessutom ick blott afskaffa det lilla tullkrig som nu så opas sande eger rum på gränserna mellan de före nade rikena, utan äfven genom en friare han delsgemenskap dem emellan närma rikena folk till hvarandra samt möjligtvis grundlägg en framtida tullförening, då hela tullbevak ningen vid den vestra riksgränsen kunde in dragas. Att allt detta vore en stor vinst, lä rer väl ingen numera vilja bestrida. Petitioner i tullfrågan. Med hvarje dag ingå allt flere och fler petitioner om tullreform till regeringen, oc Idenna så ytterst vigtiga fråga synes ändtlige omfattas med det intresse den förtjenar. Blan de pvetitioner, som nyligen blifvit till finans