STOCKHOLM, den 16 Dec, Hr Oscar Björnstjerna, löjtnant vid lifregementets dragonkår, kammarherre hos H. M. Enkedrottningen, ledamot af riddarhusdircktionen äfvensom af ridderskapet och adeln vid nnevarande riksdag, har i sista plenum på riddarhuset framkommit med en motion som väckt temligen mycket uppseende, endast genom sin syftning att förvandla riddarhusdirektionen och riddarhusutskottet till ett slags opinionsoch mönstringsdomstol öfver de personers konduit, eller, som det i motionen heter, vandel och rykte, som söka inträde på riddarhuset. Samma motion torde dock ännu mer förtjena uppmärksamhet då man beredes !fälle att känna dess innehåll, hvilket troligen gör den till den märkvärdigaste produkt som dt unga: riddarhuset hitintills förmått aästadKölmma. Den är nemligen ett. äkta foster af det slags ridderliga anda, som beherrskar det så kallade junkerpartiet,, och vi inse det fördenskull såsom en pligt mot allmänheten, som ännu icke torde kommit riktigt under fund med rätta karakteren hos detta parti, hvilket för närvarande undanträngt de gamla konservativa på riddarhuset, att nåsot närmare redogöra för ifrågavarande moiion, den der dessutom troligen kommer att it många läsare förskaffa ämne för mycket nöje eller kanske rättare sagdt löje. Motionären börjar med att omtala, huruledes flera förslag till ridderskapet och adelns förändrade representation blifvit vid föregående riksdagar väckta, t. ex. att ståndets riksdagsmän skulle utses genom val, att en viss census eller tjensteeller lärdomsgrad kulle stadgas såsom vilkor för representantttigheten bland adeln m. m. Intetdera af dessa förslag hade lyckats blifva antaget (ett sådant hvilar likväl ännu på rikets ständers bord, hvilket hr Björnstjerna tyckes hafva förgätit . Motionären hade deremot upptäckt ett rigtigt arcanum, hvars verkan han tror vara ofelbar — han ville försöka denna utväg, som han hoppades kunna leda till målet. Men för att desto säkrare vinna detta, har motionären anfört motiver, hvilka i sanning uppdraga en så mörk teckning af det n. varande riddarhuset, att dess värsta fiende knappt skulle kunna måla mera i svart, och om någon annan, än en värd ledamot af höglofliga ridderskapet och adeln sjelf, exponerat en sådan tafla, hade han utan tvifvel (för att begagna ett modernt uttryck, jemvil ipprepadt i den ifrågavarande motionen) blifvit stämplad med vanäran, om icke vanrejd; åtminstone lärer det, efter sådana omlömen om riddarhuset, icke varit värdt för ronom att söka inträdespollett, allraminst om ir Oscar Björnstjerna sutit i riddarhusdirekionen då en så infam libellist derom anmält: ig. Ett bibelspråk säger: Du ser grandet i lin broders öga, men icke bjelken i ditt get; och detta kan verkligen sägas om moionären. fan har varit så mån om ridder— 2 L?oonmunmmamassur