Aftonbladet – 14 december 1853, sida 1

STOCKHOLM, den I4 Bee. Vi meddela i dag i sin helhet regeringens proposition angående bränvinslagstiftningen. Propositionen är af följande lydelse: Kongl, Majts nådiga proposition till Ri-kela Stindor, angående-grunderneförråls tigheten att Ullyerka bränvin samt bockattningen derför; gifven Stockholms slvii den 9 November 1853. 3land de ämnen som under den nu förestående ik komma att utgöra föremål för Rikets Stänningar, finnas få af större vigt, än frägan om att ordna lagstiftningen och beskattningen i afseende på bränvin, att de högst menliga följder, som tillverkningen och bruket af denna vara nu medföra, mätte kommas eller förminskas. be frågor som under riksmötet kunna komma under behandling, hemta nemligen sin större eller mindre betydelse från beskaffenheten af det ämne, som utgör deras föremil.s Pewom afse statens eller folkets moraliska utbildning och fullkomnande, sättas billigt i främsta rummet; derefter komma de, som stå i sammanhang med statsborgarnes fysiska välbefnnande eller ekonomiska fördelar ; men frågan om bränvinslagstiftningens ordnande efter sunda grundsatser omfattar alla de särskilda ämnen som här blifvit antydda. Tillverkningen af bränvin utgör en näring, som på en gäng ingriper i hela folkets moraliska, sanitära och ekonomiska tillstånd, och detta på ett sådant sätt, att dess skadliga infiytande på eitdera af dessa förhällanden sällan förekommer ensamt, utan merendels i förening med lika menliga verkningar på de öfrige. Denna företeelse och bränvinsbränningens förderfliga inflytande på hela statskroppen hafva gifvit mer än tillräcklig anledning till djupa bekymmer för fä derneslandets framtida väl; och Kongl. Maj:t tillförser sig att Rikets nu sammanträdande Ständer skola, i hvad på dem ankommer, understödja Kongl. Maj:ts afsigt att, genom användande af verksamma medel, hämma och förekomma ett ondt af så djupt ingripande beskaffenhet. Det hufvudsakliga skälet för bränvinsbränningens hittills under vissa vilkor frigifna allmänna utöfning har varit öfvertygelsen om dess nödvändighet för jordbruket, eller snarare för boskapsskötseln, åt hvilken den hår ansetts lemna ett kraftigt stöd, hvarföre den ock af förra tiders lagstiftare blifvit fästad vid jorden. Erfarenheten har dock icke bekräftat rigtigheten af denna åsigt. Om de ifrån landshöfdingarne i länen inkomne fem-årsberättelser för år 1822 jem