Aftonbladet – 10 december 1853, sida 2

hemtade sig från sitt döfvade tillstånd; — ni hade kunnat slå mindre hårdt. Tar ni mig för en oxe? i a — Stig upp! — svarade Servian och stoppade skägget och dolken i sin ficka såsom talande bevis. Blusmannen: lydde. — Gå nu framför mig, — återtog Servian, — och isynnerhet bjud ej till att komma undan; vid första rörelse till höger eller wenster, krossar jag hufvudet på dig med min käpp. ; — 5Se så, låtom oss komma till förklaring med hvarandra, — sade röfvaren, i det han ur sin blus tog fram en silkesnäsduk, hvarmed han aftorkade blodet som rann utåt hans haka; — för hvem tager ni mig, om ni behagar? — För en röfvare, som skall ställas inför rätta vid närmaste domstol. — Ja så! bara inför rätta! tack vackert! Vet att jag är inte röfvare mer än ni. — Det är bra. Du skall få förklara dig för kronobetjeningen; under tiden gå på! — Min bästa herre, ni begår det beklagligaste misstag. Gör mig det nöjet att betrakta mig, och säg om jag ser ut som en röfvare. , I det han så talade, satte den unge blusmannen framför sin interlokutörs ögen två händer, hvilkas finhet tillkännagaf toilettomsörger, som vanligtvis försmås af landsvägsriddare. Långt ifrån attafväpna Servian, uppväckte detta slags rättfärdigande tvärtom hans vrede: — Om ni icke. är en rånare, var det såledas fråga om qvinnoröfveri, — svarade han med rynkade ögonbryng — jag tror ej att en sådan ursäkt förbättrar er sak inför domstolen.