Aftonbladet – 10 december 1853, sida 2

icke obekante pseudonymen Unter uns gesagt.tas m Denne författare lider hufvudsakligen af en oförmåga betyd att koncentrera sig, att kort och distinkt framställa ysn dt sina eljest rätt sunda:tankar. Äfven detta arbete bärt, v. prägeln af detta karaktersdrag hos författaren, och kyrke skämtet synes i följd deraf något tungrodt, och härnomg ingalunda blifvit hvad det rika, men delikata ämnet!fordri skulle lätit det blifva uti en verklig humorists, en fncarne tirikers, hand. Nägra kupletter gjorde emellertid, lycka. Åtskilliga af dessa, och kanske just de bästa, badaremästaren Striegels, gingo dock utom ämnet. — reakt — Svenska Slöjdföreningens skola har såtid b som gåfva af fabrikören hr S. L. Lamm fått märk emottaga följande kostbara och klassiska verk :MAr Durand, Parallete des Edifices, ett band med 99 tigt I planscher i imperial format; Rondelet, 5 Art de : Ole båtir, 4 delar 1 5 band, in 4:o med 199 pl.; kom Vandar, Architecture civile; Sallembier, Principes XY Ornements, 40 pl. 3; och Raverdin, Elements dul — dessin au trait, 63 pl. or och a p : d.: — Svenska akademien har å den i herr ad Fritzes bokhandel befintliga anteckningslistaför u för en minnesvård åt skalden Silfverstolpe för f. tecknat sig för ett bidrag af ett hundrade riks-;han fråga ständ daler riksgälds. resa ljuset se Isigna — Om Svenska Kyrkans och Skolans angeläGus genheter, af Joh. Henr. Thomander, är titeln på popty. en liten nyss utgifven brochyr, närmast fördessa anledd, såsom den frejdade författaren sjelf gares tillkännagifver, af en nyligen utgifven strögeno krift kallad Svenska Kyrkans och Skolans Kand rågavarande angelägenheter,, hvilken man gifvi ansett vara utgången från den högsta svenska dre t prelaturen och uttryckande dess innersta hjerment oo För att sätta våra läsare i tillfälle att anst proposition om statsverkets tillstånd och behof likaledes blifvit vid de två nästföregående riksc jande öfversigt af dessa belopp. De hanemligen 1 2:dra hufvudtiteln (justitie-departementet) 4:de (landtförsvars-departementet) . 5:te (sjöförsvars-departementet) . . G:te (civil-departementet) . . . 7:de (finans-departementet) . . 8:de (eklesiastik-departementet) Summa De vid innevarande riksdag i nämnde proextr position begärda extra statsanslag, hvaribland så s 1.480,000 rdr för jernvägar, uppgå således 184: till 1,194,024 rdr 24 sk. mera än sammanobei lagda beloppet af de vid båda de nästföreaf gående riksdagarne begärda så beskaffade 150, statsanslag. Och ändock synes i propositioansl nen ingen begäran om anslag till telegrafer, likal eller hospitaler. flvad de förra angår, lörer för kostnaden derföre . komma att tagas af hanrdr delsoch sjöfartsfonden, och med de sednare derr ville väl regeringen ej belasta sin budget, i prin förhoppning att enskilda motionärer skulle Hög taga denna sak om hand, utan att summorna ing; behöfde tynga uti regeringens proposition. tills De vid-de två sista riksdagarne beviljade Säkert erinra sig ännu många af Stockholms; invånare m:ll Lise Christiani-Barbier, som för)Utes några år sedan gjorde ett besök härstädes ochInbe väckte så allmän förtjusning icke blott ge-1.. nom den utmärkta talent hvarmed hon spe-2? lade violoncell, hvilket för ett fruntimmer svårhandterliga instrument hon behandlade på ett så behagfullt sätt, utan ock för sitt intagande utseende och de rika förståndsgåfvor, som naturen hade skänkt henne och hvilka gjorde hennnes konversation i så hög grad intressant. : Under de sednare åren har m:ll ChristianilBan besökt det inre af Ryssland och framträngt:; vi landvägen ända till Kamschatka. I Irkutsch!PBeh på gränsen till China har hon länge uppe-j hållit sig. Öfverallt der hon låtit höra och Ban se sig, har hon rönt samma bifall; men stadd fö på vägen till. Kaukasien, har hon i No-! el votscherkask den 14 sistl. Oktober plötsligt! angripits af koleran och efter blott några tim-1 F mars plågor -aflidit. Alla utlänningar på stället. följde henne. till grafven under det allj— stadens militärmusik spelade en för tillfället id komponerad sorgmarsch; och en subscription kol öppnades genast, för att bereda medel till uppresande af en minnesvård på hennes graf. Lise Christiani tillhörde en i Paris bosatt familj, som räknar många i litteraturen och konster utmärkta medlemmar. Hennes egentliga Inamn var Barbier; hennes närmaste anhörige voro: målaren Barbier; f. d. lärare hos de : Orleanska prinsarne; Jules Barbier, en af Frankjo, rikes mest utmärkta teaterförfattare, som bland sjutc annat skrifvit Poktorns marionetter,, samt pogrär eten August Barbier, författare till )les Jambes,. I som Lise Christiani hade en stor talent att skrifva2f 1 bref i hvilka hon under en lätt och lekande form nedlade sina åsigter om konst och litteratur )eh: och som hon underhöll en trägen korespon-fräån dans med sina anhöriga och vänner, ämnar hr till Jules Barbier samla och utgifva en del af400 Idem, hvilket arbete utan tvifvel skall blifva !08 välkommet för de talrika beundrare Lise Chribir stiani under sina widsträckta resor förvärf-nån Utes Inbe Utta I vat sig. hö, Son Vecko-uppgifter rörande Riksbanken, afgifnajens! den I December. we Bankodiskonten. pre I — Allmänna fonden. Den 24 Nov.—1 Dee. — SluP TRÄGBAR Ån dan HÅ Nn 0 7 JA Rån MAR. 47 4 MID