Aftonbladet – 8 december 1853, sida 3

icke någon förbindelse att verka i nägot slags sektintresse, utan blott för lefvande christendom i all mänhet, således utan afseende ens på prestbyterianska samfundet, till hvilket dr Baird sjelf hörer. Stockholm i November 1853. Oscar Ahnfelt . RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER Tryckfrihetsmålet mot tidningen Aftonbladet. (Svaromålet, forts. f. Tisdagsbl.) 4:de s. k. förvillande uppgiften. Hvad angär posts rättighet att nedskjuta den som ej lyder hans anrop, sä inskränker jag mig at nämna, det antydningen härom är hemtad just ur den af herr generalen så högt uppburne herr doktor Andrees så ryktbara ofticiella rapport till .konungens befallningshafvande i Wisby län, af: den 16 sistlidne Augusti (Bil. Titt. D.), hvarföre jag ödmjukligen anhåller, att om uppgiften verkligen skulle vara förvillande, icke jag, utan bemälte hr doktor, mätte blifva till allvarlig näpst befordrad. Ste s. k. förvillande uppgiften. -Bilagda betyg, Lit. E., visar att författaren til brefvet endast gjort ett sammandrag af den honom meddelade doktor Andråes egen berättelse om för. loppet; ty ingen menniska med sundt omdöme kunde väl bestrida så väl läkarens som prestens rättighe att under gänse farsot vara befriad från karantäne; eller inspärrning, och det ansägs icke nödigt att upp: repa denna klara förutsättning; ja, hr doktor Andree: resa till och från Kappelshamn hade visserligen al drig blifvit omnämnd, så vida det icke tjenat att visa inkonseqvensen i sättet att behandla honom och de bäda från Stockholm officiellt reqvirerade läkarne; Till belysning af denna inkonseqvens må det tilllätas mig anföra följande: Koleran förklarades hafva utbrutit i Kappelshamn den i6 Aug. och samma dag kl. 1 e. m. afsändes med seglands båt anmälan derom till Stockholm jemte underdänig anhållan det 2:ne läkare mätte med görligaste första hitsändas, emedan de voro högst behöflige (se förut äberopade Litt. D. samt Bil. Litt. F.). Desse 2:ne läkare anlände till Wisby.den 25 Aug. Vid Kappelshamn inträffade kolerasjukdomsfall den 23, eller dagarförut (Bil. Litt. G.) — och der fanns ingen examinerad eller af Kongl. sundhetskollegium godkänd läkare, utan endast en säsom likare fungerande skollärare. Men från den 16 till den 25 Aug. ade åsigterne förändrats; läkarne voro icke nu — ;gst behö utan de instoppades, — såsom hr doktor Andree så väl säger, för att både lagens bokstaf och det allmännas säkerhet skulle ses till godo, — wti karantänshuset. Nyss förut hade hr doktorn likväl (uti sitt, hr generalen Dalströms anklagElseskrift, bilagda betyg N:o 2) anfört att enligt gällande författningar — — oberoende af spärrning och karantän. Att de omtaade 2:ne läkarne också reste i embetsärender intygar vilagde afskrift af den enes reseordres (Bil. Litt. H.) — och när de, det oaktadt, magasinerades för möjligen sommande bebof, då mäste det simplaste förständ nse hvilket brott här begicks mot lagens bokstaf. Itt säledes instoppa hr doktor Andree i karantän iade varit i strid med författningen, men att göra let med andra officielt ditbeordrade läkare, det är utt se lagens bokstaf till godo! Icke minst. originellt i denna sak är att hr af Dalström mot Aftonbladet äberopar en. till AftonBladet insänd polemisk artikel, hvilken deri blifvit ipptagen. Hr Andrees till: anklagelseskriften fogade betyg är endast ett skrifvet duplicatum af. en i Yftonbladet för den 20 Sept. (Bil. Litt. I.) tryckt krift, som redaktionen af Aftonbladet lojalt mottog, cko anande att den sex veckor sednare skulle mot Mionbladet sjelft begagnas säsom ett juridiskt vapen, huru lyckligtvis icke mycket bitande. Domstolen eh juryn skola sannolikt icke förbise det ridderliga ett sådant bandlingssätt. Ö:le s. k. förvillande uppgiften. I afseende härpå har jag redan haft äran förslara, att jag mäste bestrida herr af Dalström dl rätt, att åtala den, om, säsom jag förmodar, ualet är riktadt emot uttrycket någon serdeles illställning., Med ringaste eftertanka bör herr generalen lätt kunna finna, att något tadel emot herr seneralen dermed icke kunnat afses, tyannars hade krifvaren yttrat sig sålunda: att genom näson serdeles tillställning lyckades det generalen af Dalström arrangera så, att generalen af Dalström ick ät generalen af Dalström uppdraga anvordnanlet och ledningen af skottställningen, — och: till någonsädan orimlighet har brefskrifvaren icke gjort sig sk S gg således ej finner n vara riktadt mot hr af La ågot uttryck som kan 1, nödgas jag undertällningen i dess hehet skulle inneillande, ehuru jag vidblifver att beida hr af Dalströms behörighet att äfven i sådant all väcka något åtal. Det lärer e obekant för någon, som hört ta as om militä nnen, att regementerna sjelfva ruka skottställa r, — men detta lärer endast ske när g s ur förråden för att vid egementerna bi deremot gevär skottställas för att äter uppläggas i förräderna, såsom nu var ndelsen i Wisby, lärer, enligt hvad jag af erfarna ficerare inhemtat, vara vanligt att sädan skottställing sker under ledning af förrådsbefälet eller serkildt kommenderad och i gevärs handterande förfaen artilleriofficer. Det synes också helt naturligt, tt så länge det är artillerioch icke linieofficerare, om konstruera gevären, är det i sin ordning att åt ec förra öfverlemna ledningen af skottställningar, om ske vid förråder, isynnerhet om, såsom händelen lärer varit i Wisby, gevären äro af en mindre änd modell. Att artilleribefälhafvare-, tygmästareoch kommenants-befattningarne i Wisby bestridas -af en och samna person, harsaf brefsk ren icke blifvit förneadt, lika litet som att hvad till följe deraf är beant för personen i dess ena befattning, äfven måste ara bekant för honom i de andra båda. Hr generalen säger till slut: — — — och har an — — silt äliggande yvara. Det hade utan tvifvel varit klokt af hr generalen tt ej i denna tvistefråga inblanda en så sårande ininuation mot en af sina underlydande, men sedan let en gäng skett, anser jag mig skyldig att äfven i jen punkten anföra hvad som kommit till min känedom. Jag fär således först nämna hvad jag erfarit, att bgen skottställning af tappgevär egde rum är 1850. jen börjades först uti Juli månad 1851 och inraporterades slutad den 2 päföljande Oktober. Er generalen var vid skottställningens början och inder nästån hela tiden af dess fortgäng närvarande id riksdagen bär i Stockholm, och tillfaller säledes tjensten af den lyckade skottställningen — om det 11 anses vara en förtjenst att genom några enkla örsigtighetsmått freda menniskolif -— helt och hället rtilleribefälhafvaren, som då gjorde hr militärbefälafvarens tjenst. Nu i är deremot, då hr generalen sjelf anordnade. kottställningen och då hr generalen, såsom dess i fskrift bilagde skrifvelse af den 13 sistl. Aug., n:o 85, litt. K. utvisar, ganska skarpt begräfsat art ni ha fälhgftrarnna AR tyumekt JARLA 2å I vt